Det nationella inkomstregistret ur löneräknarens perspektiv
Wiklund, Sara (2019)
Wiklund, Sara
2019
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019111921619
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019111921619
Tiivistelmä
Det nationella inkomstregistret är en elektronisk databas som togs i bruk vid årsskiftet 2018–2019. Databasen ersätter den årsanmälan som varje arbetsgivare tidigare gjort årligen. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur det nationella inkomstregistret ses ur löneräknarens perspektiv.
I arbetet tas först upp teori kring lönens uppbyggnad, årsanmälan samt inkomstregistret. Efter teoridelen följer en undersökningsdel, som är uppbyggd enligt den kvalitativa forskningsmetoden intervju. I denna del blev två löneräknare i två finländska företag intervjuade. Intervjuerna behandlade totalt 12 frågor som berör tiden före inkomstregistret samt tiden efter inkomstregistrets ibruktagande, det vill säga dagsläget. Löneräknarna svarade på frågorna baserat på egna tankar, åsikter och upplevelser.
Efter intervjuerna redovisades och analyserades svaren. I undersökningsdelen framkom det både positiva och negativa följder med inkomstregistret. Positivt är att mindre statistik nu måste föras i och med att informationsanvändare får information kring löneuppgifter från databasen. Även att det endast finns skattekort B numera är en positiv förändring. Inkomstregistret har inte enbart haft positiva följder. Hittills har reformen medfört mycket löneuppgiftsanmälningar och korrigeringar. Att anmäla löneuppgifter var till en början svårt och det var oklart att se varför en anmälan eventuellt inte skickades iväg. Det respondenterna var eniga om att var att den största förändringen ännu inte har märkts av utan att den kommer att märkas av vid årsskiftet. Då ska inte årsanmälan göras längre utan då ska bara de numera vanliga månatliga löneuppgiftsanmälningarna göras. The national incomes register is an electronic database that was put into use at the turn of the year 2018-2019. The database replaces the annual report that each payroll counter previously made every year. The purpose of this thesis is to find out how payroll counters find the national incomes register.
The thesis first deals with theory about the structure of the salary, the annual report and the incomes register. After the theoretical part follows a study, which is constructed according to the qualitative research method interview. Two payroll counters were interviewed in this part. The interview consisted of 12 questions concerning the time before the incomes register and the time after the entry of the incomes register, that is now. The payroll counters answered the questions based on their own thoughts, opinions and experiences.
After the interviews, the answers were reported and analyzed. In this part it showed that the payroll counters must not keep as much statistics about salary data as before, since other users of the incomes register can take the data from the database themselves. Also, that there is only tax card B available nowadays is a positive change. The incomes register has not only had positive effects. So far, the reform has resulted in a lot of salary declarations and corrections. According to the payroll counters, it was at first difficult to report salary declarations and to see what eventually was wrong with a declaration that did not get reported. The payroll counters agreed that the most significant change is yet to be seen. It will be seen at the turn of the year when the annual report usually would be done.
I arbetet tas först upp teori kring lönens uppbyggnad, årsanmälan samt inkomstregistret. Efter teoridelen följer en undersökningsdel, som är uppbyggd enligt den kvalitativa forskningsmetoden intervju. I denna del blev två löneräknare i två finländska företag intervjuade. Intervjuerna behandlade totalt 12 frågor som berör tiden före inkomstregistret samt tiden efter inkomstregistrets ibruktagande, det vill säga dagsläget. Löneräknarna svarade på frågorna baserat på egna tankar, åsikter och upplevelser.
Efter intervjuerna redovisades och analyserades svaren. I undersökningsdelen framkom det både positiva och negativa följder med inkomstregistret. Positivt är att mindre statistik nu måste föras i och med att informationsanvändare får information kring löneuppgifter från databasen. Även att det endast finns skattekort B numera är en positiv förändring. Inkomstregistret har inte enbart haft positiva följder. Hittills har reformen medfört mycket löneuppgiftsanmälningar och korrigeringar. Att anmäla löneuppgifter var till en början svårt och det var oklart att se varför en anmälan eventuellt inte skickades iväg. Det respondenterna var eniga om att var att den största förändringen ännu inte har märkts av utan att den kommer att märkas av vid årsskiftet. Då ska inte årsanmälan göras längre utan då ska bara de numera vanliga månatliga löneuppgiftsanmälningarna göras.
The thesis first deals with theory about the structure of the salary, the annual report and the incomes register. After the theoretical part follows a study, which is constructed according to the qualitative research method interview. Two payroll counters were interviewed in this part. The interview consisted of 12 questions concerning the time before the incomes register and the time after the entry of the incomes register, that is now. The payroll counters answered the questions based on their own thoughts, opinions and experiences.
After the interviews, the answers were reported and analyzed. In this part it showed that the payroll counters must not keep as much statistics about salary data as before, since other users of the incomes register can take the data from the database themselves. Also, that there is only tax card B available nowadays is a positive change. The incomes register has not only had positive effects. So far, the reform has resulted in a lot of salary declarations and corrections. According to the payroll counters, it was at first difficult to report salary declarations and to see what eventually was wrong with a declaration that did not get reported. The payroll counters agreed that the most significant change is yet to be seen. It will be seen at the turn of the year when the annual report usually would be done.