Värmereglering med hjälp av väderprognosticering
Peterzens, Rasmus (2019)
Peterzens, Rasmus
2019
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019071517659
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019071517659
Tiivistelmä
Värmereglering med hjälp av väderprognosticering handlar om installering av automation som styr värmedistributionen genom att ta vädret i beaktande och ställa värmebehovet enligt framtiden. Företagen som säljer denna teknologi lovar en besparing av värmekostnaderna på trettio procent. Undersökningarna av dessa produkter visade att det
inte går att installera väderprognosstyrning utan att installera ytterligare energisparande
automation. Simuleringsprogrammet IDA-ICE användes för att mäta solstrålningens
värmeeffekt. Resultaten för en kall vinterdag som simulerades med 0% och 100% solstrålning var att solstrålningen höjde inomhustemperaturen med 0,3 grader Celsius.
Största delen av energibesparingen kommer från automationen. Exempelvis ett hus i
Finland installerades med värmestyrande automation. Ett år efter installeringen hade
programmet sparat fyrtio procent av hushållets värmekostnader. Det visade sig att programmet följer elpriserna i realtid och värmer huset när priserna är som lägst. Andelen
sparade kostnader är större än andelen sparad värmeenergi. Ett experiment gjordes i
Tyskland för att undersöka hur mycket energi bra automation kan spara jämfört med
vanlig radiatoruppvärmning. Två identiska rum installerades med diverse uppvärmningsteknologi. Rummet med energisparande automation använde hälften mindre
energi. Hur mycket är det möjligt att spara endast genom väderprognosstyrning? Eftersom företagen som säljer denna teknik har hemliga parametrar kan man inte bestämma den exakta andelen. Slutsatsen blev att väderprognoserna sparar in endast en
del av den lovade trettio procenten. Väderprognoserna hjälper att jämna ut temperaturen
inomhus. Det leder till att inomhuskomforten ökar. Simuleringarna med IDA-ICE var
givande men resultaten togs inte i beaktande i slutsatsen. Forskning om potentialen av
väderprognosstyrning kunde göras genom att installera två hus med samma energisparande automation. Den ena av dem kunde lämnas utan väderprognoserna. Undersökningens resultat torde visa vad skillnaden i sparad energi är utan att ta vädret i beaktande på förhand. Undersökningarna borde göras på olika breddgrader för att undersöka i vilket klimat denna teknologi är mest lönsam.
inte går att installera väderprognosstyrning utan att installera ytterligare energisparande
automation. Simuleringsprogrammet IDA-ICE användes för att mäta solstrålningens
värmeeffekt. Resultaten för en kall vinterdag som simulerades med 0% och 100% solstrålning var att solstrålningen höjde inomhustemperaturen med 0,3 grader Celsius.
Största delen av energibesparingen kommer från automationen. Exempelvis ett hus i
Finland installerades med värmestyrande automation. Ett år efter installeringen hade
programmet sparat fyrtio procent av hushållets värmekostnader. Det visade sig att programmet följer elpriserna i realtid och värmer huset när priserna är som lägst. Andelen
sparade kostnader är större än andelen sparad värmeenergi. Ett experiment gjordes i
Tyskland för att undersöka hur mycket energi bra automation kan spara jämfört med
vanlig radiatoruppvärmning. Två identiska rum installerades med diverse uppvärmningsteknologi. Rummet med energisparande automation använde hälften mindre
energi. Hur mycket är det möjligt att spara endast genom väderprognosstyrning? Eftersom företagen som säljer denna teknik har hemliga parametrar kan man inte bestämma den exakta andelen. Slutsatsen blev att väderprognoserna sparar in endast en
del av den lovade trettio procenten. Väderprognoserna hjälper att jämna ut temperaturen
inomhus. Det leder till att inomhuskomforten ökar. Simuleringarna med IDA-ICE var
givande men resultaten togs inte i beaktande i slutsatsen. Forskning om potentialen av
väderprognosstyrning kunde göras genom att installera två hus med samma energisparande automation. Den ena av dem kunde lämnas utan väderprognoserna. Undersökningens resultat torde visa vad skillnaden i sparad energi är utan att ta vädret i beaktande på förhand. Undersökningarna borde göras på olika breddgrader för att undersöka i vilket klimat denna teknologi är mest lönsam.