Modersmålets roll för yrkesidentiteten:Finlandssvenska sjukskötarstudenters uppfattningar
Stenström, Jessica (2019)
Stenström, Jessica
2019
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019060214149
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019060214149
Tiivistelmä
Denna studie är ett samarbete mellan Petter Gustavssons forskargrupp som genomfört LUST studien (Longitudinell undersökning av sjukskötarnas tillvaro) och Yrkeshögskolan Arcada. Syftet med studien är att belysa och diskutera vilken betydelse det svenska modersmålet har för unga sjukskötares professionella växt och välbefinnande i arbete i Finland samt ifall modersmålet påverkar de nyexaminerade sjukskötarnas uppbyggande av yrkesidentiteten. I den tidigare forskningen framkommer det att modersmålet påverkar både inlärningen och identiteten. Som teoretisk referensram för studien har skribenten använt sig av Benners (1984) teori ”Från novis till expert” som uppger att den professionella tillväxten är uppbyggd i en trappstegsmodell. Studien har två centrala frågeställningar: 1. Vad betyder det att vara finlandssvensk sjukskötarstuderande i Finland idag? och 2. Spelar språket en roll i uppbyggnaden av yrkesidentiteten? Studien är gjord i form av en kvalitativ intervjustudie med sex tredje och fjärde årets sjukskötarstudenter på Yrkeshögskolan Arcada som informanter. Studiens resultat presenteras i två delar: 1. Kompetensstegen och yrkesutveckling och 2. språkets inverkan. Resultatet visar att studenterna vill trivas i sin arbetsmiljö och kunna utvecklas i sitt kommande yrke. De flesta tror att de kommer att trivas i sitt yrke om fem till tio år, men faktorer som kan inverka negativt på detta är stress och att tröttna på arbetet. Resultatet påvisar också att språket påverkar inlärningen negativt genom att studenter inte vågat ställa frågor eller inte för-stått vad handledaren sagt. Självbilden har påverkats genom att studenterna känt sig sämre på grund av att de inte haft samma modersmål som de andra på arbetsplatsen samt att de inte kunnat föra diskussioner på det andra inhemska språket.