Tryggare rum i nattklubbar och hur de kunde bli den nya normen: En fallstudie av två mindre sociala rörelser i Finland
Jonsson, Laura (2019)
Jonsson, Laura
2019
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019052913261
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019052913261
Tiivistelmä
Examensarbetet kartlägger tryggare rum i nattklubbar och hur de kunde bli den nya normen. Samtidigt strävar det efter att visa på föreslag för hur man kunde skapa tryggare rum i klubbar. Undersökningen är en fallstudie av två mindre sociala rörelser i
Finland, MYÖS & Valomerkki. Jag kartlägger situationen mellan åren 2018 – 2019. Det som diskuteras nu kan förändras i framtiden. I undersökningens datainsamling använder jag mig av kvalitativa forskningsmetoder och kvalitativa intervjumetoder. Jag intervjuar två konstnärer som arbetar inom evenemangsproduktion. Som bakgrundsmaterial använder jag diskussioner inom sociala medier och artiklar som handlar om tryggare rum i klubbar. Jag använder mig också av egen erfarenhet inom MYÖS & Valomerkki. För att undersöka detta fenomen använder jag mig av queerteori, feministisk teori och teori om tryggare rum. Undersökningen visar att sexuella trakasserier och diskriminering på evenemang är vanliga och sätten hur man hanterar tryggare rum varierar från klubb till klubb. I intervjuerna diskuteras tryggare rum på en mer samhällelig nivå, och båda intervjuobjekten tycker att det borde finnas mer konkreta åtgärder gällande tryggare rum i klubbar. Säkerhet inom evenemang har undersökts tidigare, men om tryggare rum specifikt på klubbar har det inte gjorts undersökningar i någon högre grad i lokal kontext.
Finland, MYÖS & Valomerkki. Jag kartlägger situationen mellan åren 2018 – 2019. Det som diskuteras nu kan förändras i framtiden. I undersökningens datainsamling använder jag mig av kvalitativa forskningsmetoder och kvalitativa intervjumetoder. Jag intervjuar två konstnärer som arbetar inom evenemangsproduktion. Som bakgrundsmaterial använder jag diskussioner inom sociala medier och artiklar som handlar om tryggare rum i klubbar. Jag använder mig också av egen erfarenhet inom MYÖS & Valomerkki. För att undersöka detta fenomen använder jag mig av queerteori, feministisk teori och teori om tryggare rum. Undersökningen visar att sexuella trakasserier och diskriminering på evenemang är vanliga och sätten hur man hanterar tryggare rum varierar från klubb till klubb. I intervjuerna diskuteras tryggare rum på en mer samhällelig nivå, och båda intervjuobjekten tycker att det borde finnas mer konkreta åtgärder gällande tryggare rum i klubbar. Säkerhet inom evenemang har undersökts tidigare, men om tryggare rum specifikt på klubbar har det inte gjorts undersökningar i någon högre grad i lokal kontext.