Rörlighetsträning för ishockeyjuniorer i åldern 8-18 år : En systematisk litteraturstudie
Jansson, Estelle (2019)
Jansson, Estelle
2019
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019051710401
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019051710401
Tiivistelmä
Ishockey är en av de mest populära och följda idrottsgrenarna i Finland. Grenen utsätter kroppen för hård belastning och risken för idrottsrelaterade skador är stor. Ishockey kräver god balans mellan styrka, rörlighet, koordination, uthållighet och snabbhet. Med begreppet rörlighet avses rörelseomfånget i kroppens leder, men det tolkas även som en motorisk egenskap då det tyder på förmågan att uppnå det rörelseomfång som krävs för att utföra en viss rörelse. En god rörlighet har en central roll för att man ska kunna uppnå en optimal prestationsförmåga. Rörlighetsträning sägs även ha en skadeförebyggande inverkan. Under de senaste åren har det konstaterats att framförallt belastningsskador bland junioridrottare är ett växande problem, men forskningen inom ämnet har varit bristfälligt. Detta examensarbete är ett beställningsverk av ishockeyorganisationen HIFK Jr Hockey rf. Syftet var att kartlägga hurdan forskning det gjorts inom rörlighetsträning kopplat till ishockey, samt att sammanställa evidensbaserad information om rörlighetsträning i ett skadeförebyggande syfte. Den samlade informationen ska ge aktuell information åt tränare, spelare samt annat professionella med koppling till juniorishockey. Arbetet genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Frågeställningarna i arbetet var följande: 1. Vad finns forskat inom rörlighetsträning inom ishockey? 2. A) Finns det evidens för att rörlighetsträning har en förebyggande inverkan på uppkomsten av idrottsskador? B) Vilken typ av rörlighetsträning lämpar sig bäst i ett skadeförebyggande syfte? Arbetet är begränsat till 8-18 åriga ishockeyjuniorer. I den teoretiska bakgrunden beskrivs ishockey, olika typer av skador, juniorens fysiska utveckling, samt rörlighet och rörlighetsträning. Vid insamling av forskningsmaterial användes följande databaser: EBSCO, SPORTDiscus, PEDro, PubMed, ScienceDirect, samt Google Scholar. Därtill har artiklar och specifika ämnesböcker använts för arbetet. I litteraturstudien inkluderades nio översiktsstudier och en klusterrandomiserad kohortstudie. Översiktsstudierna kvalitetsgranskades enligt AMSTAR-modellen för systematiska översikter, och för den klusterrandomiserade kohortstudien användes SBU:s granskningsmall för randomiserades studier. Därefter värderades studiernas evidens med hjälp av GRADE-metoden. Ingen forskning angående rörlighetsträning specifikt för ishockeyspelare kunde hittas. De inkluderade studierna omfattade personer ur flera idrottsgrenar, samt fysiskt aktiva individer, allt från juniorer till vuxna. Forskningsresultaten tydde på att enbart statisk stretching inte hade någon skadeförebyggande inverkan. Däremot kan dynamisk stretching kombinerat med andra träningsmetoder, så som balans och styrketräning, ha en förebyggande inverkan på uppkomsten av idrottsskador. Som slutsats kan det konstateras att vidare forskning av hög kvalitet behövs för att allmänna riktlinjer angående rörlighetsträning i ett skadeförebyggande syfte, inte bara inom ishockey, men även andra idrottsgrenar, skall kunna fastställas.