Var hamnar dryckesburkarna? : En forskning om dryckesburkens omvända logistik
Sandell, Isak (2018)
Sandell, Isak
Yrkeshögskolan Arcada
2018
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2018053111733
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2018053111733
Tiivistelmä
Aluminium är ett råmaterial som används i många typer av förpackningar. Då man utvinner bauxit, som används för att tillverka aluminium, skövlas en hel del regnskog. För att
tillverka aluminium går det åt mycket energi. Då man återanvänder aluminium går endast en bråkdel av energimängden åt och ingen regnskog behöver skövlas. Aluminiumets kvalitet försämras inte då det återvinns och kan alltså återanvändas i all nästan i all oändlighet.
I arbetet behandlas dryckesburkar gjorda av aluminium. Forskningsfrågorna är: Hur ser leveranskedjan för dryckesburkens returflöde ut i ett återvinningssystem, då den förs till metallinsamlingen och då den hanteras som blandavfall? Hur skiljer sig leveranskedjorna? Arbetet är en kvalitativ undersökning. För arbetet har en kvalitativ semistrukturerad intervju med Kalle Patomeri från Vantaan Energia och en kvalitativ mailintervju med Maija Palomäki från HRM gjorts. Utöver de två kvalitativa intervjuerna har även en mindre litteraturstudie gjorts för att få information om den tredje leveranskedjan som presenteras. I resultatet presenteras de tre leveranskedjorna. En av de viktigaste skillnaderna mellan leveranskedjorna är i vilket skede sorteringen sker. Endast i det slutna återvinningssystemet sker sorteringen i steg ett. Det leder till att den leveranskedjan blir kortare. En kortare leveranskedja är bättre för miljön och är dessutom ofta billigare. Det aluminium som behandlas som blandavfall har en hel del svinn medan allt det som läggs i det slutna återvinningssystemet kan återvinnas. Svinnet i blandavfallet beror främst på att aluminiumet förångas då det kommit till förbränningsverket. Det slutna återvinningssystemet är det enda som statistikför sina dryckesburkar. Det leder till att det är det enda som kan utveckla sitt system utgående från mängden dryckesburkar. Av de dryckesburkar som är berättigade till pant läggs nästan alla i det slutna återvinningssystemet. De som inte berättigar till pant fördelas mellan de tre leveranskedjorna som kartlagts. Då det ekonomiska incitament som panten är fungerar så bra, kan man fråga sig varför det inte kan impliceras på även andra typer av förpackningar. Aluminum is a raw material that is used in many different types of packaging. Bauxite is used to produce aluminium and rain forest is cut to extract bauxite. When you produce
aluminium a lot of power is used. Re-using aluminium only consumes a fraction of the energy needed and no rain forest needs to be cut. The fact that re-using aluminum does not affect the quality makes it a very attractive material to re-use. This study concerns cans made of aluminum and how they are recycled. This study maps what the return flow for aluminium looks like when it is put in a closed return system, when one recycles it as metal and when one put it in mixed waste. The return flows are also compared to each other. The study is based on relevant literature and on a couple of interviews. In the results the return flows are presented and compared. One of the most noticeable differences is when the waste is sorted. Only in the closed return system the aluminium is separated right in the beginning. This leads to a shorter return flow. A shorter return flow is usually both cheaper and eco-friendlier. Some part of the aluminum that is put into the mixed waste can’t be re-used, mostly because it vaporizes during the combustion of the waste. Cans in Finland are sold with a deposit. Most of the cans with a deposit for the cans are returned to the closed return system. The ones that are imported and lack the deposit, are returned to one of the three return flows presented. The money deposit on the cans works so well that one can wonder why it haven’t been implemented on other types of packaging too.
tillverka aluminium går det åt mycket energi. Då man återanvänder aluminium går endast en bråkdel av energimängden åt och ingen regnskog behöver skövlas. Aluminiumets kvalitet försämras inte då det återvinns och kan alltså återanvändas i all nästan i all oändlighet.
I arbetet behandlas dryckesburkar gjorda av aluminium. Forskningsfrågorna är: Hur ser leveranskedjan för dryckesburkens returflöde ut i ett återvinningssystem, då den förs till metallinsamlingen och då den hanteras som blandavfall? Hur skiljer sig leveranskedjorna? Arbetet är en kvalitativ undersökning. För arbetet har en kvalitativ semistrukturerad intervju med Kalle Patomeri från Vantaan Energia och en kvalitativ mailintervju med Maija Palomäki från HRM gjorts. Utöver de två kvalitativa intervjuerna har även en mindre litteraturstudie gjorts för att få information om den tredje leveranskedjan som presenteras. I resultatet presenteras de tre leveranskedjorna. En av de viktigaste skillnaderna mellan leveranskedjorna är i vilket skede sorteringen sker. Endast i det slutna återvinningssystemet sker sorteringen i steg ett. Det leder till att den leveranskedjan blir kortare. En kortare leveranskedja är bättre för miljön och är dessutom ofta billigare. Det aluminium som behandlas som blandavfall har en hel del svinn medan allt det som läggs i det slutna återvinningssystemet kan återvinnas. Svinnet i blandavfallet beror främst på att aluminiumet förångas då det kommit till förbränningsverket. Det slutna återvinningssystemet är det enda som statistikför sina dryckesburkar. Det leder till att det är det enda som kan utveckla sitt system utgående från mängden dryckesburkar. Av de dryckesburkar som är berättigade till pant läggs nästan alla i det slutna återvinningssystemet. De som inte berättigar till pant fördelas mellan de tre leveranskedjorna som kartlagts. Då det ekonomiska incitament som panten är fungerar så bra, kan man fråga sig varför det inte kan impliceras på även andra typer av förpackningar.
aluminium a lot of power is used. Re-using aluminium only consumes a fraction of the energy needed and no rain forest needs to be cut. The fact that re-using aluminum does not affect the quality makes it a very attractive material to re-use. This study concerns cans made of aluminum and how they are recycled. This study maps what the return flow for aluminium looks like when it is put in a closed return system, when one recycles it as metal and when one put it in mixed waste. The return flows are also compared to each other. The study is based on relevant literature and on a couple of interviews. In the results the return flows are presented and compared. One of the most noticeable differences is when the waste is sorted. Only in the closed return system the aluminium is separated right in the beginning. This leads to a shorter return flow. A shorter return flow is usually both cheaper and eco-friendlier. Some part of the aluminum that is put into the mixed waste can’t be re-used, mostly because it vaporizes during the combustion of the waste. Cans in Finland are sold with a deposit. Most of the cans with a deposit for the cans are returned to the closed return system. The ones that are imported and lack the deposit, are returned to one of the three return flows presented. The money deposit on the cans works so well that one can wonder why it haven’t been implemented on other types of packaging too.