En litteraturstudie om fokus och utveckling inom forskning om återupplivning
Salminen, Ulla (2014)
Salminen, Ulla
Yrkeshögskolan Arcada
2014
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201805188973
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201805188973
Tiivistelmä
Det här examensarbetet är en litteraturstudie av återupplivning som tittar på vilket fokus forskningen har haft och hur forskning om återupplivning eventuellt har förändrats och utvecklats under de senaste två åren efter uppdateringen av de internationella återupplivningsinstruktionerna år 2015. Syftet med examensarbetet är att få information om olika delområden av återupplivning samt se om det finns nya teman i forskning av återupplivning och påpeka de möjliga nya delområden och delområden som har varit under forskning. Återupplivning är ett bra exempel på akutvårdspraxis som baserar sig på teori men som samtidigt måste ha tydliga riktlinjer för att vara till nytta i praktiken. På grund av denna relevans används evidensbaserad praxis som teoretisk referensram i detta arbete. Frågeställningarna i arbetet lyder: 1) vilka delområden av återupplivning har man forskat i och 2) finns det delområden i forskning av återupplivning som har förändrats eller utvecklats under senaste år, och i så fall, vilken. Genom att söka artiklar i Libguides databaser valdes 64 artiklar ut. Dessa artiklar har analyserats med hjälp av scoping review-metoden. Analysen visade att följande teman har varit aktuella i forskningen i senare år och de är delat ut i nitton kategorier som är ROSC och andningsfrekvens, vanlig vs.video laryngoskop, avancerad luftvägshantering, manuell vs. halvautomat defibrillering, dubbel-sekventiell defibrillering, defibrillering under kompressioner, fördröjd vs. optimal defibrillering, jämförelser mellan mekaniska kompressions-apparater och manuella kompressioner, kompressionskvalitet och feedback-apparater, ROSC och kompressionsfrekvens, grundläggande återupplivningsmedicinering, överlevnad och medicinering efter återupplivning, terapeutisk hypotermi, prehospital kylning, extrakorporeal HLR, torakotomi utanför sjukhus, prediktering av puls och ROSC, åtgärder eller apparater som förbättrar överlevnad av hjärtstopp och varaktigheten av HLR. De delområden där det kommer fram förändringar och utveckling i jämförelse med det nuvarande återupplivning riktlinjer är utveckling av ny teknologi, post-resuskitationvård, högklassiska och oavbrutna kompressioner, snabb defibrillering och säkring av luftvägarna. Tämä opinnäytetyö on kirjallisuuskatsaus elvytyksen tutkimisesta ja se selvittää mihin tutkimuksessa on keskitytty ja miten tutkimus on mahdollisesti muuttunut ja kehittynyt viimeisten kahden vuoden aikana vuonna 2015 julkaistujen kansainvälisten elvytysohjei-den jälkeen. Tavoitteena on saada tietoa elvytyksen eri osa-alueista ja katsoa onko elvy-tyksen tutkimuksessa uusia teemoja sekä osoittaa mahdolliset uudet ja tutkimuksen koh-teena olleet eri osa-alueet. Elvytys on hyvä esimerkki akuuttihoitotyön käytännöstä, joka perustuu tiukasti teoriaan ja jolla on oltava selkeät ohjeet, jotta siitä saadaan mahdolli-simman paljon hyötyä käytännössä ja tämän yhteyden vuoksi näyttöön perustuva käytän-tö on teoreettisena viitekehyksenä. Tutkimuskysymykset tässä työssä ovat seuraavat: 1) mitä elvytyksen osa-alueita on tutkittu ja 2) onko osa-alueita, jotka ovat muuttuneet tai kehittyneet, ja jos on, niin mitä ne ovat. Artikkeleita haettiin Libguides-tietokannoista itse muodostetuilla avainsanoilla. Valituksi tuli 64 artikkelia, jotka ovat olleet analyysin perustana ja joita on tarkasteltu scoping review-menetelmän keinoin. Tutkimustulosten perusteella elvytyksen osa-alueet, joita on tutkittu on jaettu yhdeksääntoista eri kategori-aan, jotka ovat ROSC ja hengitysnopeus, tavallinen vs. videolaryngoskooppi, kehittynyt hengitysteiden hallinta, manuaalinen vs. puoliautomaattinen defibrillointi, kaksinkertai-nen peräkkäinen defibrillointi, painelun aikainen defibrillointi, viivästynyt ja optimaalinen defibrillointi, mekaanisen painelulaitteen ja manuaalisen painelun vertailu, painelun laa-dusta ja painelusta palautetta antavat laitteet, ROSC ja painelunopeus, elvytyslääkkeet, elvytyksen jälkeinen eloonjääminen ja lääkitys, terapeuttinen hypotermia, prehospitaali-nen jäähdytys, ekstrakorporeaalinen elvytys, sairaalan ulkopuolinen torakotomia, pulssin ja ROSC:n ennustaminen, toimenpiteet tai laitteet, jotka parantavat selviytymistä sydän-pysähdyksestä sekä elvytyksen kesto. Edistys monipuolisessa elvytysteknologiassa, elvy-tyksen jälkeinen hoito, korkealaatuinen ja keskeytymätön painelu, nopea defibrillointi ja hengitystien varmistaminen ovat aihealueita, joissa nousee esiin muutoksia ja kehittymistä verrattuna nykyiseen elvytysohjeistukseen.