”Att bli trampad på tårna” : En kvalitativ undersökning om hur mammor upplever grupptrycket gällande föräldraskap från andra mammor samt hur detta inverkar på deras självkänsla.
Fagerholm, Susanna; Tupeli, Senja (2017)
Fagerholm, Susanna
Tupeli, Senja
Yrkeshögskolan Novia
2017
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201705198972
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201705198972
Tiivistelmä
Examensarbete:
Syftet med examensarbetet är att kartlägga hur mammor upplever grupptrycket gällande föräldraskap från andra mammor samt hur detta inverkar på deras självkänsla. Syftet är också att kartlägga hälsovårdarens roll i samband med detta. Våra frågeställningar är: Hur upplever mammor grupptrycket gällande föräldraskap från andra mammor? Hur inverkar grupptrycket på mammornas självkänsla? Hurudant stöd skulle mammorna vilja få av hälsovårdaren när det gäller dessa ämnen?
Som teoretiska utgångspunkter används Mercers teori ”becoming a mother”, gruppdynamik enligt Wheelan, Tuckman och Schutz samt James och Meads syn på självkänsla. Till den teoretiska referensramen hör också den tidigare forskningen samt den teoretiska bakgrunden. Studien är kvalitativ och en elektronisk enkät har använts som datainsamlingsmetod. Enkätsvaren har analyserats med hjälp kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tolkades och speglades mot de teoretiska utgångspunkterna, den teoretiska bakgrunden samt tidigare forskning.
Enligt resultatet är förekomsten av grupptyck bland mammor i samhället väldigt stor. Grupptrycket förekommer främst på sociala medier och inom alla ämnesområden. Upplevelserna av hur grupptrycket inverkar på mammorna är väldigt varierande och en del mammor påverkas mera och andra mindre.
Utvecklingsarbete:
En kvalitativ undersökning om hur hälsovårdaren upplever grupptrycket gällande föräldraskap bland mammor samt hur hon bemöter detta på rådgivningen
Syftet med utvecklingsarbetet är att kartlägga hur hälsovårdare upplever grupptrycket gällande föräldraskap bland mammor samt hur hon bemöter detta på rådgivningen. Våra frågeställningar är: Hur upplever hälsovårdaren grupptrycket gällande föräldraskap bland mammor? På vilket sätt framkommer grupptrycket på rådgivningen? Hur kan man som hälsovårdare bemöta grupptrycket på rådgivningen?
Som teoretiska utgångspunkter används Mercers teori ”Becoming a mother”, Wheelan, Tuckman och Schutz beskrivning av gruppdynamik samt Sigridúr Halldórsdóttirs omvårdnadsteori. Den teoretiska referensramen innefattar även teoretisk bakgrund samt tidigare forskning. I studien används en kvalitativ forskningsmetod och som datainsamlingsmetod används en elektronisk enkät. Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och tolkningen har utförts utgående från de teoretiska utgångspunkterna samt tidigare forskning.
Enligt informanterna är grupptryck gällande föräldraskap ett mycket vanligt fenomen bland mammorna i samhället. Grupptrycket skapar press hos mammorna och ställer höga krav på föräldraskapet. Grupptrycket kan framkomma i samband med rådgivningsbesök på ett direkt eller indirekt sätt. De viktigaste aspekterna när det gäller bemötande av grupptryck är att hälsovårdaren stöder och uppmuntrar mammorna i föräldraskapet, erbjuder möjlighet till diskussion samt förespråkar en sund inställning till föräldraskapet. Bachelor´s thesis:
The aim of this thesis is to investigate how the social pressure concerning parenthood created by mothers is experienced by other mothers and how it affects their self-esteem. The aim is also to investigate the part that the health nurse plays in this. Our study questions are: How do mothers experience the social pressure concerning parenthood created by other mothers? How does this social pressure affect the self-esteem of the mothers? What kind of support would the mothers like to receive from the health nurse?
The theoretical framework for this thesis consists of Mercer’s theory of becoming a mother, the models of group dynamics according to Wheelan, Tuckman and Schutz as well as the views on self-esteem created by James and Mead. The theoretical framework also includes previous research and the theoretical background. Our study is qualitative and an electronical questionnaire was used for data collection. The data were analyzed with a qualitative content analysis. The results were discussed within the theoretical framework.
The results show that social pressure is very common among mothers in the society. Social pressure primarily exists in social media and in every subject area. The experiences of how social pressure influences mothers vary a lot and some mothers are more affected than others.
Development work:
A qualitative study about how the social pressure concerning parenthood created by mothers is experienced by the public health nurse and how it can be handled in the maternity- and child health clinic
The aim of this development project is to investigate how the social pressure concerning parenthood created by mothers is experienced by the public health nurse and how it can be handled in the maternity- and child health clinic. Our study questions are: How does the public health nurse experience the social pressure concerning parenthood created by mothers? In what way does the social pressure appear in the maternity- and child health clinic? How can the public health nurse handle the social pressure in the maternity- and child health clinic?
The theoretical framework for this development project consists of Mercer’s theory of becoming a mother, the models of group dynamics according to Wheelan, Tuckman and Schutz as well as the dynamics of the nurse-patient relationship according to Sigridúr Halldórsdóttir. The theoretical framework also includes previous research and the theoretical background. Our study is qualitative and an electronical questionnaire was used for data collection. The data were analyzed with a qualitative content analysis. The results were discussed within the theoretical framework and previous research.
The results show that social pressure is very common among mothers in the society. The social pressure creates stress and pressure among mothers and their parenthood. The social pressure can appear directly or more indirectly in the maternity- and child health clinic. Through supporting mothers in their parenthood and by listening and discussing the social pressure the public health nurse can help mothers to deal with the social pressure concerning parenthood.
Syftet med examensarbetet är att kartlägga hur mammor upplever grupptrycket gällande föräldraskap från andra mammor samt hur detta inverkar på deras självkänsla. Syftet är också att kartlägga hälsovårdarens roll i samband med detta. Våra frågeställningar är: Hur upplever mammor grupptrycket gällande föräldraskap från andra mammor? Hur inverkar grupptrycket på mammornas självkänsla? Hurudant stöd skulle mammorna vilja få av hälsovårdaren när det gäller dessa ämnen?
Som teoretiska utgångspunkter används Mercers teori ”becoming a mother”, gruppdynamik enligt Wheelan, Tuckman och Schutz samt James och Meads syn på självkänsla. Till den teoretiska referensramen hör också den tidigare forskningen samt den teoretiska bakgrunden. Studien är kvalitativ och en elektronisk enkät har använts som datainsamlingsmetod. Enkätsvaren har analyserats med hjälp kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tolkades och speglades mot de teoretiska utgångspunkterna, den teoretiska bakgrunden samt tidigare forskning.
Enligt resultatet är förekomsten av grupptyck bland mammor i samhället väldigt stor. Grupptrycket förekommer främst på sociala medier och inom alla ämnesområden. Upplevelserna av hur grupptrycket inverkar på mammorna är väldigt varierande och en del mammor påverkas mera och andra mindre.
Utvecklingsarbete:
En kvalitativ undersökning om hur hälsovårdaren upplever grupptrycket gällande föräldraskap bland mammor samt hur hon bemöter detta på rådgivningen
Syftet med utvecklingsarbetet är att kartlägga hur hälsovårdare upplever grupptrycket gällande föräldraskap bland mammor samt hur hon bemöter detta på rådgivningen. Våra frågeställningar är: Hur upplever hälsovårdaren grupptrycket gällande föräldraskap bland mammor? På vilket sätt framkommer grupptrycket på rådgivningen? Hur kan man som hälsovårdare bemöta grupptrycket på rådgivningen?
Som teoretiska utgångspunkter används Mercers teori ”Becoming a mother”, Wheelan, Tuckman och Schutz beskrivning av gruppdynamik samt Sigridúr Halldórsdóttirs omvårdnadsteori. Den teoretiska referensramen innefattar även teoretisk bakgrund samt tidigare forskning. I studien används en kvalitativ forskningsmetod och som datainsamlingsmetod används en elektronisk enkät. Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och tolkningen har utförts utgående från de teoretiska utgångspunkterna samt tidigare forskning.
Enligt informanterna är grupptryck gällande föräldraskap ett mycket vanligt fenomen bland mammorna i samhället. Grupptrycket skapar press hos mammorna och ställer höga krav på föräldraskapet. Grupptrycket kan framkomma i samband med rådgivningsbesök på ett direkt eller indirekt sätt. De viktigaste aspekterna när det gäller bemötande av grupptryck är att hälsovårdaren stöder och uppmuntrar mammorna i föräldraskapet, erbjuder möjlighet till diskussion samt förespråkar en sund inställning till föräldraskapet.
The aim of this thesis is to investigate how the social pressure concerning parenthood created by mothers is experienced by other mothers and how it affects their self-esteem. The aim is also to investigate the part that the health nurse plays in this. Our study questions are: How do mothers experience the social pressure concerning parenthood created by other mothers? How does this social pressure affect the self-esteem of the mothers? What kind of support would the mothers like to receive from the health nurse?
The theoretical framework for this thesis consists of Mercer’s theory of becoming a mother, the models of group dynamics according to Wheelan, Tuckman and Schutz as well as the views on self-esteem created by James and Mead. The theoretical framework also includes previous research and the theoretical background. Our study is qualitative and an electronical questionnaire was used for data collection. The data were analyzed with a qualitative content analysis. The results were discussed within the theoretical framework.
The results show that social pressure is very common among mothers in the society. Social pressure primarily exists in social media and in every subject area. The experiences of how social pressure influences mothers vary a lot and some mothers are more affected than others.
Development work:
A qualitative study about how the social pressure concerning parenthood created by mothers is experienced by the public health nurse and how it can be handled in the maternity- and child health clinic
The aim of this development project is to investigate how the social pressure concerning parenthood created by mothers is experienced by the public health nurse and how it can be handled in the maternity- and child health clinic. Our study questions are: How does the public health nurse experience the social pressure concerning parenthood created by mothers? In what way does the social pressure appear in the maternity- and child health clinic? How can the public health nurse handle the social pressure in the maternity- and child health clinic?
The theoretical framework for this development project consists of Mercer’s theory of becoming a mother, the models of group dynamics according to Wheelan, Tuckman and Schutz as well as the dynamics of the nurse-patient relationship according to Sigridúr Halldórsdóttir. The theoretical framework also includes previous research and the theoretical background. Our study is qualitative and an electronical questionnaire was used for data collection. The data were analyzed with a qualitative content analysis. The results were discussed within the theoretical framework and previous research.
The results show that social pressure is very common among mothers in the society. The social pressure creates stress and pressure among mothers and their parenthood. The social pressure can appear directly or more indirectly in the maternity- and child health clinic. Through supporting mothers in their parenthood and by listening and discussing the social pressure the public health nurse can help mothers to deal with the social pressure concerning parenthood.