Unga vuxnas egna erfarenheter av social utsatthet : En studie om unga i riskzon för exklusion
Korpak, Anna (2016)
Korpak, Anna
Yrkeshögskolan Arcada
2016
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2016112016572
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2016112016572
Tiivistelmä
Denna studie fokuserar på stigma kring mental ohälsa bland unga vuxna som är arbetslösa, utan studieplats eller inte har någon annan form av sysselsättning. Uppdragsgivaren för detta arbete är projektet PAD – positive attitude development, vars syfte bl.a. är att minska stigma kring mental ohälsa och sociala problem hos unga vuxna.
Syftet med denna studie är att undersöka hur de unga vuxna som är i risk för exklusion och med mental ohälsa upplever sin (utsatta) situation i samhället. Studien har både en teoretisk sida där jag behandlar teori och tidigare forskning och en empirisk sida med intervjuer som metod. Genom enskilda temaintervjuer med sju unga vuxna i åldern 18-29 som deltagit i ungdomsverkstaden Sveps verksamhet våren 2016, har jag sökt svar på studiens frågeställning: På vilka sätt kan unga vuxna med mental ohälsa uppleva stigma från samhället? I intervjuerna berättar de unga vuxna om sina erfarenheter, tankar och känslor kring mental ohälsa och stigmatiserande attityder. Resultatet av intervjuerna har analyserats enligt principerna för innehållsanalys. I resultatet visar sig bl.a. stigma i de unga vuxnas berättelser främst som en känsla av brist på tillhörighet, ofta en negativ självbild och känslan av att vara otillräcklig. De unga vuxna upplever att det oftast är samhällets normer och attityder som indirekt diskriminerar och stigmatiserar mental ohälsa. Studien bidrar till att ge ökad förståelse och bredare insikt i hur unga vuxna som hotas av utslagning upplever sin situation. The primary focus of this study is upon the stigma associated with young adults that endure unemployment, and non-enrolment within formal studies. The commissioner of this study is the PAD – positive attitude development project, which aims to reduce the stigma surrounding mental illness and social problems, especially experienced by young adults. The study endeavours to examine the risk of exclusion that these young adults face. It contains both theoretical and empirical perspectives. The theoretical part of this study focuses upon previous research, and the principal concepts of the study. Whilst in the empirical side interviews are used as a method. Through conducting interviews with seven individuals (aged 18-29) participating in the youth workshop Sveps, I sought to answer the study’s focal question ‘In what ways can young adults with mental illness experience stigma from the society?’ The interviewees share their experiences, thoughts, and feelings associated with poor mental health, and the stigma that accompanies it. The results of the interviews were analyzed using the principles of content analysis. Stigma, within the results, is predominantly indicated as feelings of isolation, negative self-image, and inadequacy. The results found that those interviewed believe that it is mostly social norms, and attitudes, that indirectly discriminate against and stigmatize mental illness. This study aims to develop a greater understanding of the realities that those at risk of exclusion face, and how those at risk perceive their situation.
Syftet med denna studie är att undersöka hur de unga vuxna som är i risk för exklusion och med mental ohälsa upplever sin (utsatta) situation i samhället. Studien har både en teoretisk sida där jag behandlar teori och tidigare forskning och en empirisk sida med intervjuer som metod. Genom enskilda temaintervjuer med sju unga vuxna i åldern 18-29 som deltagit i ungdomsverkstaden Sveps verksamhet våren 2016, har jag sökt svar på studiens frågeställning: På vilka sätt kan unga vuxna med mental ohälsa uppleva stigma från samhället? I intervjuerna berättar de unga vuxna om sina erfarenheter, tankar och känslor kring mental ohälsa och stigmatiserande attityder. Resultatet av intervjuerna har analyserats enligt principerna för innehållsanalys. I resultatet visar sig bl.a. stigma i de unga vuxnas berättelser främst som en känsla av brist på tillhörighet, ofta en negativ självbild och känslan av att vara otillräcklig. De unga vuxna upplever att det oftast är samhällets normer och attityder som indirekt diskriminerar och stigmatiserar mental ohälsa. Studien bidrar till att ge ökad förståelse och bredare insikt i hur unga vuxna som hotas av utslagning upplever sin situation.