Självbestämmande för bostadslösa : En jämförande litteraturstudie om två interventionsmodeller
Killi, Fredrik (2015)
Killi, Fredrik
Yrkeshögskolan Arcada
2015
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2015121420490
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2015121420490
Tiivistelmä
Bostadslöshet är ett stort problem i världen. Forskningen visar till att det är svårt att eliminera bostadslösheten och att det finns en rad olika interventioner för att reducera och eliminera bostadslösheten. Syftet med examensarbete är att genom en litteraturstudie undersöka rollen av självbestämmandets i två av dessa interventioner; trappstegsmodellen och bostad först – modellen. Arbetet har tre specifika forskningsfrågor: 1) vilka synsätt har påverkat de bostadslösas valmöjligheter i interventionerna, 2) vad är bostads-lösas valmöjligheter att påverka sina egna livsområden samt 3) vilken effekt har självbestämmande på de bostadslösa? Den teoretiska referensramen utgörs av självbestämmande, som delats in i kapacitet och begränsande av självbestämmande, self-determination theory och empowerment. Arbetet är en jämförande litteraturstudie, där åtta vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien redovisas utgående från kategorierna: synsätt på de bostadslösa, bostadslösas valmöjligheter och effekter av självbestämmande. Resultaten från den komparativa analysen visar att det kunde hittas tydliga skillnader i synsättet på de bostadslösa mellan de två interventionerna. Trappstegsmodellen ser på bostadslösa som icke kompetenta och som i behov av träning och behandling för att bli kompetenta och redo för boende, medan bostad först – modellen ser på bostadslösa som kompetenta från första början. Detta får konsekvenser för hur mycket valmöjligheter man erbjuder de bostadslösa i interventionerna. Ytterligare visar resultaten att det finns markant mera valmöjligheter i bostad först inom flera områden; boende, användning av rusmedel samt service användning. Trappstegsmodellen visade på begränsade valmöjligheter i nämnda områden. Slutligen indikerar resultaten att graden av självbestämmande i bostad först – modellen leder till positiva effekter som bl.a. bättre boendestabilitet, motivation, livskvalitet och minskad stress. Trappstegsmodellen har visat i sämre resultat i alla områden, med undantag för användning av rusmedel och där man inte kunnat påvisas skillnader till bostad först. Resultatet pekar på att det finns motstridiga uppgifter om sambandet mellan självbestämmande och psykiatriska symptom.