Ungdomar och alkohol : En studie om attityder och alkoholvanor hos ungdomar i årskurs 7
Utriainen, Emilia; Forsander, Tina; Groop, Jenifer (2014)
Utriainen, Emilia
Forsander, Tina
Groop, Jenifer
Yrkeshögskolan Novia
2014
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2014052710212
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2014052710212
Tiivistelmä
Examensarbete:
I det här examensarbetet har ungdomars förhållningssätt till alkohol beskrivits. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i årskurs 7 förhåller sig till alkohol och vilket inflytande föräldrar och kompisar har på deras alkoholvanor. För att kunna vägleda och uppmuntra ungdomar till ett sunt förhållningssätt gällande alkohol behövs kunskap om vad som inverkar på deras alkoholvanor och attityder kring alkohol.
Studien genomfördes som en gruppenkät med både öppna och bundna frågor. Informanterna bestod av 85 stycken sjunde klassister i en högstadieskola i Österbotten. Som analysmetod användes innehållsanalys till de öppna frågorna och statistisk analys till de bundna frågorna. Resultatet tolkades mot Penders (2011) Health promotion model och Eriksons (1988) identitetsteori.
Resultatet visade bland annat att 71,4% av informanterna hade smakat på alkoholdrycker och att mera än hälften hade en positiv attityd till alkoholanvändning. I resultatet framkom också att det fanns ett svagt samband mellan att föräldrar och kompisar använder alkoholhaltiga drycker och att informanterna någon gång använt alkoholdrycker. Eftersom resultatet visade att alkoholanvändning bland ungdomar är ett vanligt fenomen, kan man konstatera att preventiva åtgärder behövs. Föräldrar och kompisar har stort inflytande på ungdomars alkoholvanor och därför kan det, med tanke på fortsatta studier, vara viktigt att fokusera på dessa två faktorer.
Utvecklingsarbete:
I det här utvecklingsarbetet har ungdomars förhållningssätt till alkohol beskrivits. Syftet med denna longitudinella studie var att se om förhållningssättet till alkohol hos ungdomar i årskurs 7-8, förändrats under en period på 22 år. I studien beskrivs hur ungdomar i årskurs 7 och 8, från år 1991 och 1993, förhåller sig till alkohol och vilket inflytande föräldrar och kompisar har på deras alkoholvanor. Resultatet från studien har sedan jämförts med resultatet från respondenternas examensarbete; Ungdomar och alkohol - En studie om attityder och alkoholvanor hos ungdomar i årskurs 7 (Forsander, Groop, Utriainen, 2013). Slutsatser har dragits om förändringar som skett under denna tidsperiod.
Utvecklingsarbetet är en kvalitativ och kvantitativ studie av tidigare insamlad data, från en enkät med både öppna och bundna frågor. Informanterna bestod av sjunde- och åttondeklassister i en högstadieskola i Österbotten. Som analysmetod användes innehållsanalys för de öppna frågorna och deskriptiv statistik för de bundna frågorna.
Resultatet visade bl.a. att 85,6 % av informanterna hade smakat på alkoholdrycker och att en femtedel av informanterna hade en positiv attityd till alkohol. Vid jämförelsen av studien från 1991 & 1993 och studien från 2013 framkom bl.a. att antalet som smakat på alkoholdrycker minskat på 22 år, medan en positiv attityd till alkohol blivit vanligare. Studien visar hur alkoholkulturen hos ungdomen förändrats och i vilken riktning förändringen skett. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det behövs preventiva metoder för att stöda en attitydförändring hos ungdomarna. Den ökade förståelsen för faktorer som kan påverka ungdomens alkoholanvändning kan ligga till grund för fortsatta studier. Bachelor's thesis:
The purpose of this thesis is to describe how a group of 7th grade students view alcohol use, and how their friends and parents influence these views. To be able to guide and encourage youths to maintain a healthy attitude to alcohol, knowledge about what impacts their habits and attitudes are needed.
The study was performed as a group survey with both open and closed questions. The informant group consisted of 85 seventh graders from a high school in Ostrobothnia. Analytical method content analysis was used for open questions and statistical analysis for closed questions. The results were interpreted through Pender’s (2011) Health promotion model and Erikson’s Theory of identity (1988).
A prominent part of results showed that 71,4 % of the informants had tasted alcohol drinks and that more than half had a positive attitude towards the use of alcohol. The results also showed a weak connection between parents´ and friends´ use of alcohol drinks and that the informants sometimes have tasted alcohol. As the result showed that alcohol use among youths is a common phenomenon, we can make the conclusion that preventive measures are needed. Parents and friends have a big impact on youth’s alcohol habits and that is why it could be important to focus on these two factors when considering future studies.
Development project:
This development project has investigated young people’s attitude towards alcohol. The purpose of this longitudinal study was to see how the view of alcohol, has changed among 7 th and 8 th grade students during a period of 22 years. The study describes the attitude of 7 th - and 8 th graders towards alcohol from 1991 to 1993, and how parents and friends influence their alcohol habits. The result of this study has been compared to the result of the respondents’ Bachelor’s thesis Adolescents and alcohol - A study about attitudes and alcohol habits among youth in 7 th grade (Forsander, Groop, Utriainen, 2013). Conclusions has been drawn regarding the changes that have taken place during this time.
The development project is a qualitative and quantitative study of data that has been previously collected from a questionnaire with both open and closed questions. The informant group consisted of 7 th and 8 th graders from a high school in Ostrobothnia. Content analysis was used for the open questions and statistical analysis for the closed questions.
The results revealed that 85,6 % of the informants had tasted alcoholic beverages and that one-fifth had a positive attitude towards alcohol. The comparison between the study from 1991 & 1993 and the study from 2013, revealed that the number of students who had tasted alcoholic beverages has decreased in 22 years, while a positive attitude towards alcohol has become more common. The study shows how the alcohol culture among young people has changed, and it also reflects the direction of the change. In conclusion, preventive methods to support a change of attitude among youths are needed. The increased understanding of the factors that can influence young people’s alcohol use can provide the groundwork for future studies.
I det här examensarbetet har ungdomars förhållningssätt till alkohol beskrivits. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i årskurs 7 förhåller sig till alkohol och vilket inflytande föräldrar och kompisar har på deras alkoholvanor. För att kunna vägleda och uppmuntra ungdomar till ett sunt förhållningssätt gällande alkohol behövs kunskap om vad som inverkar på deras alkoholvanor och attityder kring alkohol.
Studien genomfördes som en gruppenkät med både öppna och bundna frågor. Informanterna bestod av 85 stycken sjunde klassister i en högstadieskola i Österbotten. Som analysmetod användes innehållsanalys till de öppna frågorna och statistisk analys till de bundna frågorna. Resultatet tolkades mot Penders (2011) Health promotion model och Eriksons (1988) identitetsteori.
Resultatet visade bland annat att 71,4% av informanterna hade smakat på alkoholdrycker och att mera än hälften hade en positiv attityd till alkoholanvändning. I resultatet framkom också att det fanns ett svagt samband mellan att föräldrar och kompisar använder alkoholhaltiga drycker och att informanterna någon gång använt alkoholdrycker. Eftersom resultatet visade att alkoholanvändning bland ungdomar är ett vanligt fenomen, kan man konstatera att preventiva åtgärder behövs. Föräldrar och kompisar har stort inflytande på ungdomars alkoholvanor och därför kan det, med tanke på fortsatta studier, vara viktigt att fokusera på dessa två faktorer.
Utvecklingsarbete:
I det här utvecklingsarbetet har ungdomars förhållningssätt till alkohol beskrivits. Syftet med denna longitudinella studie var att se om förhållningssättet till alkohol hos ungdomar i årskurs 7-8, förändrats under en period på 22 år. I studien beskrivs hur ungdomar i årskurs 7 och 8, från år 1991 och 1993, förhåller sig till alkohol och vilket inflytande föräldrar och kompisar har på deras alkoholvanor. Resultatet från studien har sedan jämförts med resultatet från respondenternas examensarbete; Ungdomar och alkohol - En studie om attityder och alkoholvanor hos ungdomar i årskurs 7 (Forsander, Groop, Utriainen, 2013). Slutsatser har dragits om förändringar som skett under denna tidsperiod.
Utvecklingsarbetet är en kvalitativ och kvantitativ studie av tidigare insamlad data, från en enkät med både öppna och bundna frågor. Informanterna bestod av sjunde- och åttondeklassister i en högstadieskola i Österbotten. Som analysmetod användes innehållsanalys för de öppna frågorna och deskriptiv statistik för de bundna frågorna.
Resultatet visade bl.a. att 85,6 % av informanterna hade smakat på alkoholdrycker och att en femtedel av informanterna hade en positiv attityd till alkohol. Vid jämförelsen av studien från 1991 & 1993 och studien från 2013 framkom bl.a. att antalet som smakat på alkoholdrycker minskat på 22 år, medan en positiv attityd till alkohol blivit vanligare. Studien visar hur alkoholkulturen hos ungdomen förändrats och i vilken riktning förändringen skett. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det behövs preventiva metoder för att stöda en attitydförändring hos ungdomarna. Den ökade förståelsen för faktorer som kan påverka ungdomens alkoholanvändning kan ligga till grund för fortsatta studier.
The purpose of this thesis is to describe how a group of 7th grade students view alcohol use, and how their friends and parents influence these views. To be able to guide and encourage youths to maintain a healthy attitude to alcohol, knowledge about what impacts their habits and attitudes are needed.
The study was performed as a group survey with both open and closed questions. The informant group consisted of 85 seventh graders from a high school in Ostrobothnia. Analytical method content analysis was used for open questions and statistical analysis for closed questions. The results were interpreted through Pender’s (2011) Health promotion model and Erikson’s Theory of identity (1988).
A prominent part of results showed that 71,4 % of the informants had tasted alcohol drinks and that more than half had a positive attitude towards the use of alcohol. The results also showed a weak connection between parents´ and friends´ use of alcohol drinks and that the informants sometimes have tasted alcohol. As the result showed that alcohol use among youths is a common phenomenon, we can make the conclusion that preventive measures are needed. Parents and friends have a big impact on youth’s alcohol habits and that is why it could be important to focus on these two factors when considering future studies.
Development project:
This development project has investigated young people’s attitude towards alcohol. The purpose of this longitudinal study was to see how the view of alcohol, has changed among 7 th and 8 th grade students during a period of 22 years. The study describes the attitude of 7 th - and 8 th graders towards alcohol from 1991 to 1993, and how parents and friends influence their alcohol habits. The result of this study has been compared to the result of the respondents’ Bachelor’s thesis Adolescents and alcohol - A study about attitudes and alcohol habits among youth in 7 th grade (Forsander, Groop, Utriainen, 2013). Conclusions has been drawn regarding the changes that have taken place during this time.
The development project is a qualitative and quantitative study of data that has been previously collected from a questionnaire with both open and closed questions. The informant group consisted of 7 th and 8 th graders from a high school in Ostrobothnia. Content analysis was used for the open questions and statistical analysis for the closed questions.
The results revealed that 85,6 % of the informants had tasted alcoholic beverages and that one-fifth had a positive attitude towards alcohol. The comparison between the study from 1991 & 1993 and the study from 2013, revealed that the number of students who had tasted alcoholic beverages has decreased in 22 years, while a positive attitude towards alcohol has become more common. The study shows how the alcohol culture among young people has changed, and it also reflects the direction of the change. In conclusion, preventive methods to support a change of attitude among youths are needed. The increased understanding of the factors that can influence young people’s alcohol use can provide the groundwork for future studies.