Förälderns depression och barnets resiliens : En litteraturstudie som belyser barnperspektiv
Lindroos, Mariann (2013)
Lindroos, Mariann
Arcada - Nylands svenska yrkeshögskola
2013
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2013121321213
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2013121321213
Tiivistelmä
Syftet med denna studie är att öka beredskap hos personal som via sitt yrke kan komma i kontakt med barnfamiljer där en förälder lider av depression. Detta examensarbete handlar om hur barn påverkas av föräldrars depression samt hur barnets resiliens kan förstärkas. Genom denna litteraturstudie besvaras följande frågeställningar: 1) Hur påverkas barnets välmående av förälderns depression? och 2) Vilka faktorer kan stärka barnets resiliens i ett förebyggande syfte? Med hjälp av innehållsanalys har tolv vetenskapliga artiklar analyserats mot teorier om hur barnet påverkas av förälderns depression samt resiliensens betydelse i detta sammanhang. Resultatet av denna studie talar om att förälderns depression försvagar kvaliteten på växelverkan mellan föräldern och barnet. Barnets symptom kan handla om ångest, depression, aggression, antisocialt beteende, problem med jämnåriga, internaliserande och externaliserande symptom samt ADHD- och ODD-beteende. Barnet känner sig vanligen skyldig till förälderns nedstämdhet och kan ta på sig ett särkilt stort ansvar inom familjen. Den upptagna rollen som omsorgsgivare kan direkt kopplas till förälderns symptom på depression. Barn till deprimerade föräldrar är ofta ensamma med sina känslor av oro, förlust, sorg, rädsla och ensamhet på grund av den brist på öppenhet som råder i hemmet, samt den isolation som familjen lever i. Faktorer som kan stärka barnets resiliens är att få tala om förälderns sjukdom, ställa frågor, få information och därmed en ökad förståelse för situationen. Familjeinterventioner kan stöda barn till deprimerade föräldrar i ett förebyggande syfte bl.a. genom att förbättra interaktionen inom familjen, reducera barnets ansvar över föräldern samt förse barnet med information, referensstöd och sunda verktyg för att klara av vardagen. Begränsningarna i denna studie handlar främst om att flera av forskningsartiklarna lägger ett särskilt fokus på familjeinterventioner, vilket avgränsar det slutliga resultatet något. Resultatet belyser särskilt barn i skolåldern, eftersom interventionerna riktar sig till barn i denna åldersgrupp. The purpose of this study is to develop competence in personnel who through their profession can come into contact with families where a parent is suffering from depression. This degree thesis studied how parental depression affects the child and how child resilience can be strengthened. By completing a literature review the following research questions were answered: 1) How does parental depression influence child well-being? and 2) Which factors can strengthen child resilience in a preventive way? By completing a content analysis, twelve scientific articles were analyzed and compared with other theories regarding the impact that parental depression has on the child and the meaning of resilience in this context. The results of this study indicate that parental depression weakens the quality of interaction between the parent and child. The child’s symptoms can include anxiety, depression, aggression, antisocial behavior, peer problems, internalizing and externalizing symptoms, ADHD- and ODD-behavior. The child can often feel guilty for the parent’s state of mind and can take over a particularly large responsibility within the family. Care taking behaviors in children can directly be related to the parent’s symptoms of depression. Children of depressed parents are often alone with their worries and feelings of loss, sorrow, fear and loneliness, due to living in isolation and there being a lack of open communication at home. Factors that can strengthen child resilience are being able to talk to someone about the parent’s illness, ask questions, receive information and gain a greater understanding for the situation. Family interventions can support children of depressed parents in a preventive way by reducing the child’s responsibility for the parent, supporting the interaction within the family, offering peer support and supplying the child with information and strategies for coping in daily life. The limitations of this study had to do with the fact that several of the research articles put specific emphasis on preventive family interventions, which narrowed out the final results to a certain extent. The results put special emphasis on school-aged children, since the interventions are designed for children in that age group.