Historiallisten Kohteiden Valaistuksen Tekijöitä : Espoon Kartanon Ulkoalueiden Valaistuksen Suunnitelma
Kuusela, Nico Christian (2011)
Kuusela, Nico Christian
Yrkeshögskolan Novia
2011
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2011053010263
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2011053010263
Tiivistelmä
Jag började med det här examensarbetet våren 2009, när jag märkte att inte det finns mycket landskapsbelysning i Esbo gård. Jag var intresserad både av belysning och historia, så det blev ett naturligt val att göra en belysningsplan för Esbogård och ha det som examensarbete. Det första seminariet var i maj 2009, och jag hade redan hittat bra litteratur, såsom The Landscape Lighting Book av Janet Lennox-Moyer.
Jag hade jobbat på Esbo gård två somrar, och fått insyn i ämnet, vilket har hjälpt mig. Jag hade ett ide' om hur min plan skulle se ut i praktiken och jag visualiserade det i foton som jag bearbetade med GIMP-bildhanteringsprogram.
Avsikten med mitt examensarbete var inte bara att planera belysningen för Esbogård, men också att beskriva de kriterier, som man behöver när man gör upp en belysningsplan för en historisk plats. Jag har också märkt att det är överraskande svårt att hitta bra belysningsbolag som har klara sortiment och som också säljer produkter i Europa.
Belysningens betydelse är att påverka människornas stämning genom att skapa helt olika landskap genom att belysning visar upp nya sidor i det uppljusta objektet. Det skapar den rätta stämningen och en bakgrund som accentuerar detaljer i trädgården.
Allmänna platser är historiska ställen, parker, torg och olika typer av grottor. I motsats till på privatområden, rör sig människor utomhus på allmänna platser även efter att det blir mörkt. Det innebär att det krävs mycket av belysningsinventarierna och de måste vara placerade så att de inte hindrar skötseln av områdena.
Det sker både avsiktligt och oavsiktligt nidingsdåd av människor och djur. Det medför mycket påfrestning på belysningsinventarierna, liksom vatten, temperatur, skräp över och i lamporna och så vidare. I skötseln kan användas även tunga maskiner, som lätt skadar kablar och andra inventarier i belysningen.
I allmänna parker kan man inte använda lika mycket belysning som på enklare platser. Det innebär att man måste försöka hitta de viktigaste ställena i parken med hjälp av intervjuar och egen bedömning. En landskapsplanerare är tränad att värdera landskapen och deras delar, och jag tror att jag har lyckats hitta de viktigaste platserna i planen.
Kriterierna för när man belyser en historisk plats är följande: Placeringen av lamporna och hur närä varandra de är måste utgå från omgivningens material och andra element på ytorna, så att de inte stör. Man måste välja belysningsteknik som håller ljusföroreningen i minimum. Man måste också välja lampor, som är antingen arkitektoniskt kompatibla med byggnader och landskapet eller de måste ha en neutral och funktionell design. Beaktar man de här kriterierna och utgår från landskapet och dess historiska värde bevaras platsens karaktär.
I belysningen finns det många faktorer, som man måste beakta när man gör upp en belysningsplan. Med kontrast förstås att ljus och upplysta objekt är definierade också genom mörker och skuggor, och de ger ljuset dess form.
Ljusets reflektion kan man utnyttja när man känner till materialet, när ljuset sprids från ytan och objektet, men man måste vara försiktig, så att ljuset inte bländar.
Med kohesion menas en blandning av belyst objekt och deras kontakt med varandra. Det är också för att man kan undvika tillfälliga fläckar i landskapet, som kunde anstränga ögonen när man ser dem.
Belysningens påverkar hur vi ser miljön. I landskap och trädgårdar kan man kategorisera allt i en av tre kategorier; i föremål som man tittar på, i platser varifrån man tittar på dem och i passagerna mellan det. Hela kompositionen kan man påverka med belysning och på så sätt påverka tittarens observering av trädgården när det blir mörkt och belysningen sätts på.
Ljusets färg är också en faktor som kan överraska en, när man tar dagsljuset för givet, men med lampor är det är en helt annan sak. Det finns en skala som går från 1 till 100, som kallas RA-värde. Ett högre nummer betyder mera naturligt ljus. Men just RA-värde räcker inte, när två olika typer av lampor med samma RA-värde kan ha mycket olikartad ljusfärg. Den andra skala för ljusfärg är färgtemperatur, som använder kelvin som enhet.
I det här planen använder jag olika belysningstekniker. I gången använder jag downlighting-teknik, där lamporna är monterade i en vägg eller ett trä, och de kan härma solens ljus när det går igenom trädgrenar och löv. Det ger en spektakulär effekt. Porten har två lampor med trång utvidgning, som riktas på murarnas ändor. Det accentuerar ändan av gången och man kan se det från parkeringsplatsen.
Uplighting-teknik använder jag i byggnaden och också i träd och buskar, som ligger mellan byggnaden och vägen. I byggnaden ämnar jag betona arkitektoniska former och färger. Jag belyses trä och buskar, som jag har ansett att spelar en roll i orienteringen av den här ytan.
I den här belysningsplanen var det viktigare delarna att belysa gången i den lägre delen av parken och huvudbyggnaden. Den gången var planerad av Paul Olsson för länge sedan, men den anlades först år 2008. Normalt är gången inte den mest intressanta delen i trädgården, men det menar inte att det är omöjligt att skapa upp en vacker vy med belysning, speciellt om man accentuerar ett möjligt fokus objekt, liksom porten. Den ska belysas med en trång ljuskägla medan gången belyser med lampor med bred stråle.
Jag intervjuade min kund i oktober 2009, och vi begränsade de ytor som skulle belysas. Den mest viktiga del var gången som går ned till i liden från parkeringsplatsen. Belysning av huvudbyggnaden inkluderades också i planen.
Jag tog fotografier i mars 2010 då det fanns snö, och fler foton i september 2010 när der ännu fanns blad i träden. Tanken var att jag kunde jämföra landskapen under olika årstider och även skapa hanterade foton som förklarar hur landskapet skulle se ut med belysning.
Mätningarna gjorde jag i april 2010, med en 30 m mätare och en 5 m mätare. Efter det jämförde jag resultaten med kartorna och foton för att placera träd och gången rätt i planen.
En av kundens önskemål var lampor, som kan använda färgfilter. Det hjälpte mig att välja av lamporna, när det här kriteriet gallrade bort mycket av alternativen ur sortimenter. Färgfilter kan hjälpa att skapa intressanta effekter i lanskapet, om man kan använda dem rätt. Vanligen finns det inte många färger för trädgårdsbelysning, men jag hade funnit en webbsida, som säljer upp till 77 olika färger av färgfilter, som kan användas i de lamporna som jag har valt för den här planen.
En slutsats som jag drog är att när man söker och använder olika typer av källor, måste man komma ihåg att när det är ett område som utvecklas mycket i teknik, blir en del information i böckerna snabbt förlegad. Till exempel LED-ljus har utvecklas mycket i 10 år, behandlas inte i böckerna om lamptyper. Men det finns mycket belysningsteknik och principer som har bestått också.
Den mest viktig faktorn i landskapsbelysning är att man ser till effekten av belysningen. Den effekten ska ge en trädgård ett helt nytt utseende och öka användningen av den, när man kan ser ut i mörkret. Det innebär både estetik och säkerhet, som är belysningens avsikt. Tämä opinnäytetyö käsittelee historiallisten kohteiden valaistusta. Tämä tarkoittaa käytännössä sitä, että tutkin kriteereitä ja muita tekijöitä, joita täytyy ottaa huomioon tehdessä valaistussuunnitelmaa historiallisiin kohteisiin ja pyrkiä noudattamaan niitä mahdollisimman hyvin.
Espoon kartano on vanha kuninkaankartano, jonka tiloja nykyään vuokrataan juhla- ja yritystilaisuuksiin. Olin opinnäytetyötä aloittaessa jo työskennellyt kahtena kesänä kartanolla ja huomasin että siellä ei ollut paljoa valaistusta, jota tarvittaisiin kun ihmisiä on paikalla pimeän tultua.
Keräsin aineistoa sekä kirjallisuudesta että Internetistä, katsoen läpi katalogeja lamppumalleja arvioiden ja luin valaistustekniikoista ja niihin liittyvistä tekijöistä. Tämän ohella tein kartanolla tarvittavat mittaukset ja arvioin alueen osia ajatellen mitkä niistä valaisemalla tekisivät alueesta kävijälle helpommin hahmotettavan pimeän aikaan.
Suunnitelmassa luetellaan käytettävät valaistustekniikat ja valaisimien mallit. Suunnitelman kartoissa on merkittynä kunkin lampun malli ja ehdotettu valovoimakkuus ja säteen kulma.
Jag hade jobbat på Esbo gård två somrar, och fått insyn i ämnet, vilket har hjälpt mig. Jag hade ett ide' om hur min plan skulle se ut i praktiken och jag visualiserade det i foton som jag bearbetade med GIMP-bildhanteringsprogram.
Avsikten med mitt examensarbete var inte bara att planera belysningen för Esbogård, men också att beskriva de kriterier, som man behöver när man gör upp en belysningsplan för en historisk plats. Jag har också märkt att det är överraskande svårt att hitta bra belysningsbolag som har klara sortiment och som också säljer produkter i Europa.
Belysningens betydelse är att påverka människornas stämning genom att skapa helt olika landskap genom att belysning visar upp nya sidor i det uppljusta objektet. Det skapar den rätta stämningen och en bakgrund som accentuerar detaljer i trädgården.
Allmänna platser är historiska ställen, parker, torg och olika typer av grottor. I motsats till på privatområden, rör sig människor utomhus på allmänna platser även efter att det blir mörkt. Det innebär att det krävs mycket av belysningsinventarierna och de måste vara placerade så att de inte hindrar skötseln av områdena.
Det sker både avsiktligt och oavsiktligt nidingsdåd av människor och djur. Det medför mycket påfrestning på belysningsinventarierna, liksom vatten, temperatur, skräp över och i lamporna och så vidare. I skötseln kan användas även tunga maskiner, som lätt skadar kablar och andra inventarier i belysningen.
I allmänna parker kan man inte använda lika mycket belysning som på enklare platser. Det innebär att man måste försöka hitta de viktigaste ställena i parken med hjälp av intervjuar och egen bedömning. En landskapsplanerare är tränad att värdera landskapen och deras delar, och jag tror att jag har lyckats hitta de viktigaste platserna i planen.
Kriterierna för när man belyser en historisk plats är följande: Placeringen av lamporna och hur närä varandra de är måste utgå från omgivningens material och andra element på ytorna, så att de inte stör. Man måste välja belysningsteknik som håller ljusföroreningen i minimum. Man måste också välja lampor, som är antingen arkitektoniskt kompatibla med byggnader och landskapet eller de måste ha en neutral och funktionell design. Beaktar man de här kriterierna och utgår från landskapet och dess historiska värde bevaras platsens karaktär.
I belysningen finns det många faktorer, som man måste beakta när man gör upp en belysningsplan. Med kontrast förstås att ljus och upplysta objekt är definierade också genom mörker och skuggor, och de ger ljuset dess form.
Ljusets reflektion kan man utnyttja när man känner till materialet, när ljuset sprids från ytan och objektet, men man måste vara försiktig, så att ljuset inte bländar.
Med kohesion menas en blandning av belyst objekt och deras kontakt med varandra. Det är också för att man kan undvika tillfälliga fläckar i landskapet, som kunde anstränga ögonen när man ser dem.
Belysningens påverkar hur vi ser miljön. I landskap och trädgårdar kan man kategorisera allt i en av tre kategorier; i föremål som man tittar på, i platser varifrån man tittar på dem och i passagerna mellan det. Hela kompositionen kan man påverka med belysning och på så sätt påverka tittarens observering av trädgården när det blir mörkt och belysningen sätts på.
Ljusets färg är också en faktor som kan överraska en, när man tar dagsljuset för givet, men med lampor är det är en helt annan sak. Det finns en skala som går från 1 till 100, som kallas RA-värde. Ett högre nummer betyder mera naturligt ljus. Men just RA-värde räcker inte, när två olika typer av lampor med samma RA-värde kan ha mycket olikartad ljusfärg. Den andra skala för ljusfärg är färgtemperatur, som använder kelvin som enhet.
I det här planen använder jag olika belysningstekniker. I gången använder jag downlighting-teknik, där lamporna är monterade i en vägg eller ett trä, och de kan härma solens ljus när det går igenom trädgrenar och löv. Det ger en spektakulär effekt. Porten har två lampor med trång utvidgning, som riktas på murarnas ändor. Det accentuerar ändan av gången och man kan se det från parkeringsplatsen.
Uplighting-teknik använder jag i byggnaden och också i träd och buskar, som ligger mellan byggnaden och vägen. I byggnaden ämnar jag betona arkitektoniska former och färger. Jag belyses trä och buskar, som jag har ansett att spelar en roll i orienteringen av den här ytan.
I den här belysningsplanen var det viktigare delarna att belysa gången i den lägre delen av parken och huvudbyggnaden. Den gången var planerad av Paul Olsson för länge sedan, men den anlades först år 2008. Normalt är gången inte den mest intressanta delen i trädgården, men det menar inte att det är omöjligt att skapa upp en vacker vy med belysning, speciellt om man accentuerar ett möjligt fokus objekt, liksom porten. Den ska belysas med en trång ljuskägla medan gången belyser med lampor med bred stråle.
Jag intervjuade min kund i oktober 2009, och vi begränsade de ytor som skulle belysas. Den mest viktiga del var gången som går ned till i liden från parkeringsplatsen. Belysning av huvudbyggnaden inkluderades också i planen.
Jag tog fotografier i mars 2010 då det fanns snö, och fler foton i september 2010 när der ännu fanns blad i träden. Tanken var att jag kunde jämföra landskapen under olika årstider och även skapa hanterade foton som förklarar hur landskapet skulle se ut med belysning.
Mätningarna gjorde jag i april 2010, med en 30 m mätare och en 5 m mätare. Efter det jämförde jag resultaten med kartorna och foton för att placera träd och gången rätt i planen.
En av kundens önskemål var lampor, som kan använda färgfilter. Det hjälpte mig att välja av lamporna, när det här kriteriet gallrade bort mycket av alternativen ur sortimenter. Färgfilter kan hjälpa att skapa intressanta effekter i lanskapet, om man kan använda dem rätt. Vanligen finns det inte många färger för trädgårdsbelysning, men jag hade funnit en webbsida, som säljer upp till 77 olika färger av färgfilter, som kan användas i de lamporna som jag har valt för den här planen.
En slutsats som jag drog är att när man söker och använder olika typer av källor, måste man komma ihåg att när det är ett område som utvecklas mycket i teknik, blir en del information i böckerna snabbt förlegad. Till exempel LED-ljus har utvecklas mycket i 10 år, behandlas inte i böckerna om lamptyper. Men det finns mycket belysningsteknik och principer som har bestått också.
Den mest viktig faktorn i landskapsbelysning är att man ser till effekten av belysningen. Den effekten ska ge en trädgård ett helt nytt utseende och öka användningen av den, när man kan ser ut i mörkret. Det innebär både estetik och säkerhet, som är belysningens avsikt.
Espoon kartano on vanha kuninkaankartano, jonka tiloja nykyään vuokrataan juhla- ja yritystilaisuuksiin. Olin opinnäytetyötä aloittaessa jo työskennellyt kahtena kesänä kartanolla ja huomasin että siellä ei ollut paljoa valaistusta, jota tarvittaisiin kun ihmisiä on paikalla pimeän tultua.
Keräsin aineistoa sekä kirjallisuudesta että Internetistä, katsoen läpi katalogeja lamppumalleja arvioiden ja luin valaistustekniikoista ja niihin liittyvistä tekijöistä. Tämän ohella tein kartanolla tarvittavat mittaukset ja arvioin alueen osia ajatellen mitkä niistä valaisemalla tekisivät alueesta kävijälle helpommin hahmotettavan pimeän aikaan.
Suunnitelmassa luetellaan käytettävät valaistustekniikat ja valaisimien mallit. Suunnitelman kartoissa on merkittynä kunkin lampun malli ja ehdotettu valovoimakkuus ja säteen kulma.