Huggna i sten och sitter som gjutna – Serifernas och avslutens uppkomst, utveckling och betydelse

Loading...
Thumbnail Image
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
School of Arts, Design and Architecture | Bachelor's thesis
Date
2014
Department
Major/Subject
Mcode
Degree programme
Language
sv
Pages
98
Series
Abstract
1 Inledning 2 Bakgrund - Serifernas och avslutens uppkomst och utveckling 2.1 Definition av centrala begrepp 2.2 Antikvans uppkomst och utveckling 3 Experiment - Serifernas och avslutens betydelse 3.1 Minion 3.2 Amber 4 Resultat 5 Avslutning Källförteckning

Nya antikvor har gamla anor. Dagens versaler i antikvor ämnade för brödtext har sitt ursprung i de romerska kapitälerna, och också dagens gemener har sitt ursprung i uråldrig skrivstil, de karoling-iska minusklerna från 700-talets Europa. De bokstavsformer som ännu idag står som grund i typ-snittsformgivning har uppkommit beroende av antika och medeltida verktyg och material. Fonter som är ämnade för brödtext ritas fortfarande enligt samma principer som de romerska kapitälerna trots att dagens teknik inte längre utgör hinder för utformning av typsnitt. Typsnittsformgivning är ett konservativt ämnesområde, speciellt när det gäller fonter ämnade för brödtext. För längre texter är läsbarhet ett självklart ändamål, och det är allmänt känt att läs-barheten för en font påverkas av hur vana vi är att läsa texter satta i just det typsnittet. Vid en närmare granskning av de typsnitt som i dag används för brödtext noteras att bokstavsformerna skiljer sig väldigt lite från varandra. Till och med bokstavsformernas allra minsta detaljer, serifer-na, placeras och tecknas enligt samma mönster. Mönstret utmanas sällan, och när det någon gång ifrågasätts avvisas frågan med att det inte är lönt att bryta traditionen eftersom seriferna är så små detaljer att en omarbetning av dem inte påverkar typsnittet i helhet. Avvisningen innebär att de ursprungliga antikvorna, de som tecknades och göts på 1400- och 1500-talen helt enkelt var så fulländade i sin utformning att det inte var värt att ändra dem märkbart under de kommande fem hundra åren. Vad är det i så fall som är så briljant med de fem hundra år gamla bokstavsformerna? Kan det faktiskt vara så att det inte är lönt att teckna en antikva för brödtext på något annat sätt än enligt en så pass uråldrig tradition? Arbetets forskningsfråga formuleras därför: ”Varför är serifernas och avslutens placering så traditionsbunden?” I arbetets inledande fas använde jag mig av litteratursökning som forsknings-metod och studerade traditionen som seriferna och avsluten är bundna till; typsnittsformgivning-ens historia från och med födseln av de romerska kapitälerna. Svaret på forskningsfrågan visar sig vara att typsnitten helt enkelt är tillräckligt läsbara när de utformas enligt typsnittshistoriens fem hundra åriga mönster. Det verkar som om en förändring sist och slutligen är onödig. Jag ville ändå ta steget längre och bestämde mig för att inte bara fråga utan också ifrågasätta min forskningsfråga: ”Hur påverkas ett typsnitt ifall serifernas och avslutens placering inte är tra-ditionsbunden?” Jag antog en praktiskt orienterad forskningsmetod och utvecklade ett typsnitt, Amber, vars serifer och avslut inte tecknades enligt konventionella mönster. Ifrågasättandet hjälp-te mig förstå orsaken till att det inte är alldeles nödvändigt med en dylik förändring. Om placer-ingen modifieras verkar det som att en medveten balans i ordbilderna ruckas. Men jag insåg också att den traditionella utformningen av det latinska alfabetet trots allt inne-håller brister som bör korrigeras. Projektet bör få en fortsättning, och ifall det ges mer tid kan ba-lansen i ordbilderna återuppnås, och de brister som dagens antikvor för brödtext innehåller där-med förhoppningsvis korrigeras.
Description
Supervisor
Karhumaa, Arja
Thesis advisor
Heinänen, Saku
Keywords
typsnitt, font, serif, avslut, typsnittsformgivning, fontformgivning
Other note
Citation