”Vackra flickor behöver inte betala” : Kläder, performativitet och mellanförskap i Johanna Holmströms Asfaltsänglar
Demir, Nina (2021)
Demir, Nina
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021070841254
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021070841254
Tiivistelmä
Denna avhandling undersöker hur karaktärerna gestaltas i Johanna Holmströms roman Asfaltsänglar (2013) med betoning på kläder, flickskap och multikulturell identitet. Romanen handlar om två systrar som kämpar med att frigöra sig från föräldrarnas konservativa regler, kulturkrockar och de patriarkala strukturer som existerar både i hemmet och utanför. Johanna Holmström ställer brännande frågor kring främlingsfientlighet, hederskultur och utseendekrav som denna avhandling tar fasta på. Syftet är att göra en queerfeministisk analys av Holmströms skildring av flickkaraktärerna mot en teoretisk bakgrund av kläder, mode, invandrartematik och makt. Begreppet mellanförskap lyfts fram som en beteckning för en uppväxt med två nationaliteter och att leva mitt mellan två olika kulturer som avviker från varandra.
Genom min analys av Holmströms roman vill jag belysa svårigheterna för karaktärerna att passa in i ett nordiskt samhälle, men också tvånget att passa in i ett heteronormativt och vithetsnormativt samhälle. Forskare inom litteraturvetenskap eller genusvetenskap som används är bland annat Marjorie Garber, Fanny Ambjörnsson, Lauren Berlant och Michael Warner. Vidare analyseras huvudkaraktärernas performativitet ur Judith Butlers teori om genusperformans. Butler menar att genus och normer kring genus är någonting som skapas och upprätthålls genom performativa handlingar, det vill säga hur man pratar, går, beter sig och väljer att klä sig. Butler menar att våra konstruktioner av kön är instabila och de syns med hjälp av subversiva handlingar, alltså då avvikelser från normer sker. I denna avhandling ser jag på hur Holmströms karaktärer skapar sitt kön, hur det upprätthålls, på vilket sätt de är subversiva och vilka normer som speglas i karaktärernas val.
Kläder och mode etableras som en form av kommunikation där individen kan spegla sina värderingar, sin klasstillhörighet och sin identitet. Inom mode har dock vissa riktlinjer etablerats som är starkt bundna till makt, kapital, representation och samhällskonstruktioner. Begreppet makt används utgående från R.A. Lynchs och Roddy Nilsons läsningar av Michel Foucault samt Bo Lönnqvist som studerat hur makt både synligt och osynligt existerar i mode och kläder.
Genom min analys av Holmströms roman vill jag belysa svårigheterna för karaktärerna att passa in i ett nordiskt samhälle, men också tvånget att passa in i ett heteronormativt och vithetsnormativt samhälle. Forskare inom litteraturvetenskap eller genusvetenskap som används är bland annat Marjorie Garber, Fanny Ambjörnsson, Lauren Berlant och Michael Warner. Vidare analyseras huvudkaraktärernas performativitet ur Judith Butlers teori om genusperformans. Butler menar att genus och normer kring genus är någonting som skapas och upprätthålls genom performativa handlingar, det vill säga hur man pratar, går, beter sig och väljer att klä sig. Butler menar att våra konstruktioner av kön är instabila och de syns med hjälp av subversiva handlingar, alltså då avvikelser från normer sker. I denna avhandling ser jag på hur Holmströms karaktärer skapar sitt kön, hur det upprätthålls, på vilket sätt de är subversiva och vilka normer som speglas i karaktärernas val.
Kläder och mode etableras som en form av kommunikation där individen kan spegla sina värderingar, sin klasstillhörighet och sin identitet. Inom mode har dock vissa riktlinjer etablerats som är starkt bundna till makt, kapital, representation och samhällskonstruktioner. Begreppet makt används utgående från R.A. Lynchs och Roddy Nilsons läsningar av Michel Foucault samt Bo Lönnqvist som studerat hur makt både synligt och osynligt existerar i mode och kläder.