Cost accounting methods supporting public sector organizations and decision-making : an analysis of the Finnish rescue services
Hokkinen, Senja (2021)
Hokkinen, Senja
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021051730196
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021051730196
Tiivistelmä
Abstract: Introduction: This thesis will examine the purchaser-provider model, a governance model that has its origins in the New Public Management approach, which is used by the Finnish Rescue Services, to understand how public sector service organizations can develop their cost accounting methods to support the purchaser-provider model. The purchaser-provider model needs precise cost information of the providers' operations so that the services can be purchased for a realistic price by the purchaser. The Finnish parliament's health and social services reform will also initiate changes in the field of rescue services. The primary funding responsibility for the rescue services would be transferred from the municipalities to the state through the reform. Therefore, it is crucial to understand how comparable the cost data between the rescue service departments are currently. Method: The study in this thesis will be conducted as a case study of the Finnish Rescue Services. The study aims to understand how the rescue service departments could benefit from developing their cost accounting methods, as the purchaser-provider model being used for the governance of the rescue service departments requires accurate cost data for decision-making. Results: The financial data were analyzed and presented in the form of figures to obtain an overall understanding of the current economic situation of the regional rescue service departments. The answers from the questionnaire were also analyzed and compared to examine the cost data of the departments more thoroughly. Discussion: In the analysis, variations in the cost data between the departments were identified. Especially in the supporting activities, significant variations were found, as most of the rescue service departments receive supporting activities from the owner municipality. The municipality does not necessarily charge the department the total price, or in some cases, anything at all, for these services. This can lead to hidden costs within the municipality enterprise group, and that all the actual costs of the departments are not present in the cost data. Therefore, the field of rescue services should develop their reporting methods and create standardized methods for the entire field so that the information is comparable and supports the decision-making process. Based on the analysis, it also concluded that managerial and cost accounting methods could serve public sector organizations and administrators by providing valuable information for decision-making purposes. ----------
Beställar-utförar-modellen, med rötter i New Public Management-teorin, är den rådande förvaltningsmodellen för räddningsväsendet i Finland (SM018:00/2012; Siverbo, 2004). Det finns 22 räddningsverk i Finland som lyder under kommunal förvaltning, vilket innebär att kommunerna är ansvariga för att ordna räddningstjänster inom det egna kommunområdet (Räddningslag, 379/2011). Kommunen köper räddningstjänster av räddningsverket i enlighet med beställar-utförar-modellen. Genom beslut om servicenivå har kommunen och räddningsverket avtalat om pris och servicenivå för tjänsterna för en bestämd tidsperiod (SM018:00/2012). Tillämpning av beställar-utförar-modellen kräver att beställaren har tillgång till korrekt kostnadsinformation för att kunna fastställa priset för upphandlade tjänster, så att priset motsvarar de faktiska kostnaderna för tjänsteproduktionen (Tynkkynen, Keskimäki & Lehto, 2013).
Fungerande kostnadsberäkningsmetoder är viktiga för organisationer som använder beställar-utförar-modell som förvaltningsmodell, för att säkra tillgången till korrekt kostnadsinformation. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur offentliga tjänsteorganisationer kan använda sig av kostnadsberäkningsmetoder för att svara på behovet av detaljerad och korrekt kostnadsinformation, som grund för tillämpning av beställar-utförar-modellen.
Förslaget till social- och hälsovårdsreform, som för tillfället är under behandling i den finländska riksdagen, kommer att innebära förändringar även för räddningsväsendet. Reformen kommer att överföra huvudansvaret för finansieringen av räddningsväsendet från kommunerna till staten (STM055:00/2019). Social- och hälsovårdsreformen bidrar till ett ökat behov av jämförbar ekonomisk information mellan räddningsverken.
De teorier som tas upp i avhandlingen berör finländsk redovisningspraxis för offentliga organisationer, New Public Management-modellen och beställar-utförar-modellen, internredovisning och kostnadsberäkningsmetoder för offentliga tjänstebolag. Denna litteratur behandlas för att stöda avhandlingens analysdel.
Denna avhandling grundar sig på en fallstudie av det finska räddningsväsendet. Fallstudien syftar till att belysa det finländska räddningsväsendets nuvarande ekonomiska situation, samt att undersöka ifall rådande redovisningsmetoder och existerande ekonomisk information fungerar som tillräcklig bas för beslutsfattande, och hur dessa vid behov kunde utvecklas. I studien analyseras den ekonomiska information som berör räddningsverken och som används som bas för beslutsfattandet. Den ekonomiska information som används i studien är tagen från räddningsverkens bokslut och från räddningsväsendets interna statistiska databas Pronto. Som tillägg till den ekonomiska informationen från boksluten och den statistiska informationen från Pronto, skickades ett frågeformulär till räddningsverkens ekonomiavdelning för att samla in ytterligare information kring räddningsverkens kostnadsförings- och bokföringsmetoder. De forskningsfrågor som definierats i denna avhandling har besvarats genom analys av insamlad ekonomisk och statistisk information och genom analys av svar på frågeformuläret.
Studiens resultat påvisar att det finns skillnader mellan räddningsverkens kostnadsinformation och att kostnadsinformationen i verkligheten inte motsvarar alla verkliga kostnader. Majoriteten av räddningsverken erhåller till exempel stödtjänster från ägarkommunen utan att ett fullständigt pris faktureras för dessa tjänster, och vissa tjänster fås av kommunen utan någon ersättning. Denna praxis gäller dock inte alla räddningsverk, och det finns även skillnader mellan räddningsverken beträffande vilka tjänster och funktioner det gäller. Denna
praxis leder till att det kan förekomma dolda kostnader inom kommunkoncernen som inte framkommer i gällande kostnadsinformation. Kostnadsinformationen är inte fullt jämförbar mellan de olika räddningsverken i och med att det förekommer stora skillnader i intern fakturering av kostnader mellan de olika räddningsverken och inte alla räddningsverk har korrekta uppgifter om de fullständiga kostnaderna. Genom att utveckla räddningsverkens kostnadsberäkningsmetoder, samt genom att skapa standardiserade metoder för hela branschen kunde den information som används som bas för beslutsfattandet förbättras betydligt.
Genom analys av ekonomiska data och baserat på svaren på forskningsfrågorna, vilka sammanställts och definierats enkom för denna avhandling, kom skribenten även fram till slutsatsen att ekonomistyrningsmetoder, speciellt olika kostnadsberäkningsmetoder, kan stöda offentliga organisationer och beslutsfattande inom den offentliga sektorn. Speciellt i samband med offentliga reformer, som syftar till att skära ner kostnader och producera offentliga tjänster mer kostnadseffektivt, spelar fungerande kostnadsberäkningsmetoder en central roll för beslutsfattandet. Avhandlingens ämne är synnerligen aktuellt i och med social och hälsovårdsreformen, men även för andra offentliga reformer, som syftar till att producera offentliga tjänster mer kostnadseffektivt, samtidigt som tjänsterna förväntas bibehålla kvalitetsnivån. Därmed har denna avhandling och dess studie bidragit med betydelsefulla insikter till detta aktuella och relevanta forskningsområde.
Som fortsatt forskning föreslås att ett räddningsverks situation kunde studeras mer i detalj och på djupet. Detta kunde göras till exempel genom intervjuer, mer djupgående analys av kostnadsberäkningsmetoderna och observationer över beslutfattningsprocessen. Genom en mer djupgående analys av ett räddningsverks situation kunde ytterligare insikter fås över hur kostnadsberäkningsmetoderna borde utvecklas för att bättre stöda beslutsfattande på basen av korrekt framställda kostnader.
Beställar-utförar-modellen, med rötter i New Public Management-teorin, är den rådande förvaltningsmodellen för räddningsväsendet i Finland (SM018:00/2012; Siverbo, 2004). Det finns 22 räddningsverk i Finland som lyder under kommunal förvaltning, vilket innebär att kommunerna är ansvariga för att ordna räddningstjänster inom det egna kommunområdet (Räddningslag, 379/2011). Kommunen köper räddningstjänster av räddningsverket i enlighet med beställar-utförar-modellen. Genom beslut om servicenivå har kommunen och räddningsverket avtalat om pris och servicenivå för tjänsterna för en bestämd tidsperiod (SM018:00/2012). Tillämpning av beställar-utförar-modellen kräver att beställaren har tillgång till korrekt kostnadsinformation för att kunna fastställa priset för upphandlade tjänster, så att priset motsvarar de faktiska kostnaderna för tjänsteproduktionen (Tynkkynen, Keskimäki & Lehto, 2013).
Fungerande kostnadsberäkningsmetoder är viktiga för organisationer som använder beställar-utförar-modell som förvaltningsmodell, för att säkra tillgången till korrekt kostnadsinformation. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur offentliga tjänsteorganisationer kan använda sig av kostnadsberäkningsmetoder för att svara på behovet av detaljerad och korrekt kostnadsinformation, som grund för tillämpning av beställar-utförar-modellen.
Förslaget till social- och hälsovårdsreform, som för tillfället är under behandling i den finländska riksdagen, kommer att innebära förändringar även för räddningsväsendet. Reformen kommer att överföra huvudansvaret för finansieringen av räddningsväsendet från kommunerna till staten (STM055:00/2019). Social- och hälsovårdsreformen bidrar till ett ökat behov av jämförbar ekonomisk information mellan räddningsverken.
De teorier som tas upp i avhandlingen berör finländsk redovisningspraxis för offentliga organisationer, New Public Management-modellen och beställar-utförar-modellen, internredovisning och kostnadsberäkningsmetoder för offentliga tjänstebolag. Denna litteratur behandlas för att stöda avhandlingens analysdel.
Denna avhandling grundar sig på en fallstudie av det finska räddningsväsendet. Fallstudien syftar till att belysa det finländska räddningsväsendets nuvarande ekonomiska situation, samt att undersöka ifall rådande redovisningsmetoder och existerande ekonomisk information fungerar som tillräcklig bas för beslutsfattande, och hur dessa vid behov kunde utvecklas. I studien analyseras den ekonomiska information som berör räddningsverken och som används som bas för beslutsfattandet. Den ekonomiska information som används i studien är tagen från räddningsverkens bokslut och från räddningsväsendets interna statistiska databas Pronto. Som tillägg till den ekonomiska informationen från boksluten och den statistiska informationen från Pronto, skickades ett frågeformulär till räddningsverkens ekonomiavdelning för att samla in ytterligare information kring räddningsverkens kostnadsförings- och bokföringsmetoder. De forskningsfrågor som definierats i denna avhandling har besvarats genom analys av insamlad ekonomisk och statistisk information och genom analys av svar på frågeformuläret.
Studiens resultat påvisar att det finns skillnader mellan räddningsverkens kostnadsinformation och att kostnadsinformationen i verkligheten inte motsvarar alla verkliga kostnader. Majoriteten av räddningsverken erhåller till exempel stödtjänster från ägarkommunen utan att ett fullständigt pris faktureras för dessa tjänster, och vissa tjänster fås av kommunen utan någon ersättning. Denna praxis gäller dock inte alla räddningsverk, och det finns även skillnader mellan räddningsverken beträffande vilka tjänster och funktioner det gäller. Denna
praxis leder till att det kan förekomma dolda kostnader inom kommunkoncernen som inte framkommer i gällande kostnadsinformation. Kostnadsinformationen är inte fullt jämförbar mellan de olika räddningsverken i och med att det förekommer stora skillnader i intern fakturering av kostnader mellan de olika räddningsverken och inte alla räddningsverk har korrekta uppgifter om de fullständiga kostnaderna. Genom att utveckla räddningsverkens kostnadsberäkningsmetoder, samt genom att skapa standardiserade metoder för hela branschen kunde den information som används som bas för beslutsfattandet förbättras betydligt.
Genom analys av ekonomiska data och baserat på svaren på forskningsfrågorna, vilka sammanställts och definierats enkom för denna avhandling, kom skribenten även fram till slutsatsen att ekonomistyrningsmetoder, speciellt olika kostnadsberäkningsmetoder, kan stöda offentliga organisationer och beslutsfattande inom den offentliga sektorn. Speciellt i samband med offentliga reformer, som syftar till att skära ner kostnader och producera offentliga tjänster mer kostnadseffektivt, spelar fungerande kostnadsberäkningsmetoder en central roll för beslutsfattandet. Avhandlingens ämne är synnerligen aktuellt i och med social och hälsovårdsreformen, men även för andra offentliga reformer, som syftar till att producera offentliga tjänster mer kostnadseffektivt, samtidigt som tjänsterna förväntas bibehålla kvalitetsnivån. Därmed har denna avhandling och dess studie bidragit med betydelsefulla insikter till detta aktuella och relevanta forskningsområde.
Som fortsatt forskning föreslås att ett räddningsverks situation kunde studeras mer i detalj och på djupet. Detta kunde göras till exempel genom intervjuer, mer djupgående analys av kostnadsberäkningsmetoderna och observationer över beslutfattningsprocessen. Genom en mer djupgående analys av ett räddningsverks situation kunde ytterligare insikter fås över hur kostnadsberäkningsmetoderna borde utvecklas för att bättre stöda beslutsfattande på basen av korrekt framställda kostnader.
Kokoelmat
- 512 Liiketaloustiede [433]