Uppfostrans paradoxer : Uppfattningar om barn och uppfostran i Barnaboken (1780)
Lindgren, Henrietta (2021)
Lindgren, Henrietta
2021
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021051029502
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021051029502
Tiivistelmä
1700-talet kan beskrivas som pedagogikens århundrade. I hopp om att upplysa människan ökade mängden litteratur om och för barn; människans förnuft skulle främjas genom uppfostran och utbildning. Såväl i Frankrike som i Sverige skrev, läste och diskuterade man pedagogiska idéer och uppfostringsmetoder. I England och i Frankrike verkade John Locke respektive Jean-Jacques Rousseau som pedagogiska förebilder och i Sverige arbetade bland annat det religiösa samfundet Pro Fide et Christianismo för att främja folkbildningen. Under senare hälften av 1700-talet var samfundet aktivt genom att bland annat grunda skolor och sprida pedagogiska skrifter.
Denna avhandling är en idéhistorik studie av Barnaboken. Barnaboken är en ABC-bok som tillägnades kronprins Gustav IV Adolf på hans tvåårsdag 1780. Boken utgavs av samfundet Pro Fide och innehåller bland annat ABC-verser, kristendomskunskap, kopparstick och moraliska berättelser. Genom en kombination av funktionell idéanalys och bildanalys undersöks vilka idéer och ideal om barn och uppfostran som författarna Gustaf Murray och Johan Wellander förmedlade genom Barnaboken. Studien ger svar på frågor såsom åt vem boken riktade sig till, hurudan inverkan religionen hade på uppfostran samt vilka uppfostringsmetoder som förespråkas i boken. Vidare ställs dessa idéer och ideal i relation till pedagogiska tankar av både Locke och Rousseau. Genom att göra detta breddas bilden av barn- och uppfostringsideal i 1700-talets Sverige.
Barnaboken uppkom i en tid av förändring och detta urskönjs i bokens text och bild. Analysen pekar på att såväl äldre, mer ingrodda föreställningar om barn samsades med mer upplysta ideal. I boken hittas flertalet ambivalenser kring barn och uppfostran: Traditionella genusroller normaliseras samtidigt som flickor uppmuntras ta del av boklig bildning, uppfostran och utbildning ska främja ett stabilt ståndssamhälle samtidigt som en god karaktär väger tyngre än börd. Vidare är tanken om barns medfödda onda arvsynd genomgående samtidigt som barnen porträtteras som oskyldiga och hjälplösa. Tydliga exempel och försök till att variera och förbättra uppfostringsmetoder skildras i Barnaboken. Barnaboken karaktäriserar en uppfostran som är både bestående och skiftande.
Denna avhandling är en idéhistorik studie av Barnaboken. Barnaboken är en ABC-bok som tillägnades kronprins Gustav IV Adolf på hans tvåårsdag 1780. Boken utgavs av samfundet Pro Fide och innehåller bland annat ABC-verser, kristendomskunskap, kopparstick och moraliska berättelser. Genom en kombination av funktionell idéanalys och bildanalys undersöks vilka idéer och ideal om barn och uppfostran som författarna Gustaf Murray och Johan Wellander förmedlade genom Barnaboken. Studien ger svar på frågor såsom åt vem boken riktade sig till, hurudan inverkan religionen hade på uppfostran samt vilka uppfostringsmetoder som förespråkas i boken. Vidare ställs dessa idéer och ideal i relation till pedagogiska tankar av både Locke och Rousseau. Genom att göra detta breddas bilden av barn- och uppfostringsideal i 1700-talets Sverige.
Barnaboken uppkom i en tid av förändring och detta urskönjs i bokens text och bild. Analysen pekar på att såväl äldre, mer ingrodda föreställningar om barn samsades med mer upplysta ideal. I boken hittas flertalet ambivalenser kring barn och uppfostran: Traditionella genusroller normaliseras samtidigt som flickor uppmuntras ta del av boklig bildning, uppfostran och utbildning ska främja ett stabilt ståndssamhälle samtidigt som en god karaktär väger tyngre än börd. Vidare är tanken om barns medfödda onda arvsynd genomgående samtidigt som barnen porträtteras som oskyldiga och hjälplösa. Tydliga exempel och försök till att variera och förbättra uppfostringsmetoder skildras i Barnaboken. Barnaboken karaktäriserar en uppfostran som är både bestående och skiftande.