Äldreomsorgens utveckling och nuläge i Finland : Omsorgsfattigdom i fokus
Björkqvist, Monika (2021)
Björkqvist, Monika
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202103319166
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202103319166
Tiivistelmä
Andelen äldre ökar i Finland och förändringarna i befolkningsstrukturen leder till att
allt flera äldre ska bo kvar hemma. Kvarboendeprincipen innebär att en ökande andel
äldre kommer att åldras i sitt eget hem och kommer att behöva hjälp med att klara sin
vardag. Den offentliga sektorns äldreomsorg har det yttersta ansvaret för äldre
personers välfärd och tillgången på tjänsterna är baserade på den äldre personens
behov. I nyliberalismens spår har dock villkoren för tillgången till tjänsterna
förändrats. Staten har gradvis dragit sig tillbaka och lämnat ansvaret för äldreomsorgen
till kommunerna samt även till de äldre själva och deras anhöriga. Att allt flera äldre
ska bo kvar hemma, samtidigt som fördelningen av tjänster och service till hemmet
blir allt mera restriktiv leder till ett behov av att undersöka hur de äldre klarar sin
vardag hemma och om de får den hjälp de behöver.
Omsorgsfattigdom är ett relativt nytt forskningsområde i Finland och syftet är att ta
reda på vad som avses med omsorgsfattigdom och vad forskningen visar när det gäller
omsorgsfattigdomens förekomst inom hemvården i en österbottnisk kommun.
Avhandlingens empiriska del baserar sig på en undersökning av de äldres subjektiva
bedömning av hur de klarar av dagliga aktiviteter och om de anser att de får den hjälp
de behöver. I avhandlingen beskrivs hur äldreomsorgen har utvecklats och vad detta
har fått för konsekvenser för den enskilda hemmaboende äldre. Följande frågeställning
besvaras i denna avhandling: Vad visar forskningen när det gäller
omsorgsfattigdomens förekomst bland äldre inom hemvården i en österbottnisk
kommun?
Den empiriska undersökningen baserar sig på material från en enkätundersökning som
har gjorts hösten 2020 inom hemvården i Korsholm. Studien har en kvantitativ
forskningsansats eftersom syftet är att ta reda på omsorgsfattigdomens förekomst.
Enkätförfrågan skickades ut till 203 äldre med regelbunden hemvård. Svarsfrekvensen
var 88,2 procent. Enkätundersökningens variabler har valts ur frågeformuläret ”Arki,
apu ja palvelut”, som har använts inom ramen för forskningsprojektet Vanhuus, hoiva
ja kuluttajuus i Birkaland våren 2010. Även sociodemografiska bakgrundsfaktorer
såsom ålder, kön och civilstånd har använts i studien. Enkätsvaren är sammanställda i
webropol. Variablerna har bearbetats och kodats om för den statistiska analysen som
är utförd i IBM SPSS statistics version 26. Resultatet presenteras i form av fyra olika
tabeller.
Tretton frågor som direkt tangerar hur äldre klarar vardagliga aktiviteter har använts.
Dessa frågor utgör variabler som mäter omsorgsfattigdomen i IADL- och ADL-aktiviteter. Av variablerna har skapats index som fungerar som beroendevariabel i analyserna.
Resultatet visar att 33,3 procent av äldre inom hemvården upplever omsorgsfattigdom
i anslutning till IADL-aktiviteter och 7,5 procent i ADL-aktiviteter. Inga variabler är
statistiskt signifikanta, vilket betyder att det inte finns statistiska skillnader i omsorgsfattigdom beträffande ålder, kön och civilstånd i denna undersökning.
Kvarboendeprincipen är ledande och i en situation där allt flera äldre bor hemma kan
de mest sjuka och sköra bli den grupp av äldre som inte får sin röst hörd. Resultaten i
denna undersökning lyfter fram de äldres egen subjektiva bedömning av hur de klarar
av sina vardagliga aktiviteter och om de får den hjälp som de behöver. I
samhällsdebatten förs ofta fram att vi ska prata för de äldre, men det väsentliga är att
prata med dem. Varje individ är den bästa experten på sitt eget liv.
allt flera äldre ska bo kvar hemma. Kvarboendeprincipen innebär att en ökande andel
äldre kommer att åldras i sitt eget hem och kommer att behöva hjälp med att klara sin
vardag. Den offentliga sektorns äldreomsorg har det yttersta ansvaret för äldre
personers välfärd och tillgången på tjänsterna är baserade på den äldre personens
behov. I nyliberalismens spår har dock villkoren för tillgången till tjänsterna
förändrats. Staten har gradvis dragit sig tillbaka och lämnat ansvaret för äldreomsorgen
till kommunerna samt även till de äldre själva och deras anhöriga. Att allt flera äldre
ska bo kvar hemma, samtidigt som fördelningen av tjänster och service till hemmet
blir allt mera restriktiv leder till ett behov av att undersöka hur de äldre klarar sin
vardag hemma och om de får den hjälp de behöver.
Omsorgsfattigdom är ett relativt nytt forskningsområde i Finland och syftet är att ta
reda på vad som avses med omsorgsfattigdom och vad forskningen visar när det gäller
omsorgsfattigdomens förekomst inom hemvården i en österbottnisk kommun.
Avhandlingens empiriska del baserar sig på en undersökning av de äldres subjektiva
bedömning av hur de klarar av dagliga aktiviteter och om de anser att de får den hjälp
de behöver. I avhandlingen beskrivs hur äldreomsorgen har utvecklats och vad detta
har fått för konsekvenser för den enskilda hemmaboende äldre. Följande frågeställning
besvaras i denna avhandling: Vad visar forskningen när det gäller
omsorgsfattigdomens förekomst bland äldre inom hemvården i en österbottnisk
kommun?
Den empiriska undersökningen baserar sig på material från en enkätundersökning som
har gjorts hösten 2020 inom hemvården i Korsholm. Studien har en kvantitativ
forskningsansats eftersom syftet är att ta reda på omsorgsfattigdomens förekomst.
Enkätförfrågan skickades ut till 203 äldre med regelbunden hemvård. Svarsfrekvensen
var 88,2 procent. Enkätundersökningens variabler har valts ur frågeformuläret ”Arki,
apu ja palvelut”, som har använts inom ramen för forskningsprojektet Vanhuus, hoiva
ja kuluttajuus i Birkaland våren 2010. Även sociodemografiska bakgrundsfaktorer
såsom ålder, kön och civilstånd har använts i studien. Enkätsvaren är sammanställda i
webropol. Variablerna har bearbetats och kodats om för den statistiska analysen som
är utförd i IBM SPSS statistics version 26. Resultatet presenteras i form av fyra olika
tabeller.
Tretton frågor som direkt tangerar hur äldre klarar vardagliga aktiviteter har använts.
Dessa frågor utgör variabler som mäter omsorgsfattigdomen i IADL- och ADL-aktiviteter. Av variablerna har skapats index som fungerar som beroendevariabel i analyserna.
Resultatet visar att 33,3 procent av äldre inom hemvården upplever omsorgsfattigdom
i anslutning till IADL-aktiviteter och 7,5 procent i ADL-aktiviteter. Inga variabler är
statistiskt signifikanta, vilket betyder att det inte finns statistiska skillnader i omsorgsfattigdom beträffande ålder, kön och civilstånd i denna undersökning.
Kvarboendeprincipen är ledande och i en situation där allt flera äldre bor hemma kan
de mest sjuka och sköra bli den grupp av äldre som inte får sin röst hörd. Resultaten i
denna undersökning lyfter fram de äldres egen subjektiva bedömning av hur de klarar
av sina vardagliga aktiviteter och om de får den hjälp som de behöver. I
samhällsdebatten förs ofta fram att vi ska prata för de äldre, men det väsentliga är att
prata med dem. Varje individ är den bästa experten på sitt eget liv.