Distansundervisning inom biologi och geografi i årskurserna 7–9 i Svenskfinland under coronavirusepidemin : metoder, digitala verktyg, problem och fördelar med distansundervisningen
Karlais, Jakob (2021)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202103248315
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202103248315
Tiivistelmä
Finlands regering bestämde den 16.3.2020 att det i Finland råder undantagstillstånd på grund av den rådande coronavirusepidemin. Regeringen bestämde därför att gå in med skyddsåtgärder för befolkningen och bestämde att alla grundskolor i Finland skulle vara stängda perioden 18.3.2020–13.4.2020, vilket senare kom att förlängas till 13.5.2020. Detta resulterade i att närstudierna i Finlands grundskolor upphörde och ersattes av distansundervisning. Detta medförde i sin tur att lärare och elever i årskurserna 7–9 påbörjade användningen av olika digitala verktyg vid datorskärmar med ett fåtal dagars förvarning. Undervisningen i skolorna kom att anordnas med en mängd olika digitala läromedel, program, hjälpmedel och webbsidor, vilka alla har olika fördelar och nackdelar.
Syftet med avhandlingen var att undersöka finlandssvenska biologi- och geografilärares erfarenheter av distansundervisningen mellan perioden 18.3.2020–13.5.2020. Avhandlingen är både kvalitativ och kvantitativ och utgår från de tre följande forskningsfrågorna: hur beskriver lärare sin distansundervisning under coronavirusepidemin? Vilka fördelar har distansundervisningen under coronavirusepidemin fört med sig? Vilka nackdelar har distansundervisningen under coronavirusepidemin fört med sig?
Undersökningen genomfördes med en elektronisk enkät som 42 finlandssvenska biologi- och geografilärare besvarade. Samtliga respondenter undervisade i finlandssvenska högstadieskolor runt om i Finland. Genom att analysera svaren från enkäten framkom hur lärarna utfört undervisning på distans, vilka digitala verktyg och program som använts, hur utvärderingen av elever gjorts, vilka färdigheter distansundervisning fört med sig och vilka begränsningar som uppstått på grund av den.
Undersökningens resultat visar att många av lärarna haft liknande undervisningsmetoder och till stora delar fått strukturera sin undervisning själva, men många har tagit hjälp av kollegor och ämneslärargrupper. Vidare har lärarna tvingats anpassa sin undervisning och upplevt att arbetsmängden ökat betydligt i och med distansundervisningen. Ett flertal lärare har blivit tvungna att avstå från praktiska övningar, men många upplever samtidigt att de hade en bättre uppfattning om elevernas resultatnivå då undervisningen utförts på distans. Lärarna upplevde att det dagligen förekom försenade inlämningar, men att det också fanns de som presterade bättre med distansundervisning som undervisningsmetod.
Tidigare forskning finns för större lärargrupper, men inte med fokus på enbart biologi- och geografilärare, vilket betyder att avhandlingen bidrar med kunskap inom ett outforskat område. Denna avhandling kan ge kunskap om vilka undervisningsmetoder, digitala verktyg och digitala läromedel som kan användas för distansundervisning. En smidig distansundervisning bidrar till en effektiv undervisning för såväl lärare som elever.
Syftet med avhandlingen var att undersöka finlandssvenska biologi- och geografilärares erfarenheter av distansundervisningen mellan perioden 18.3.2020–13.5.2020. Avhandlingen är både kvalitativ och kvantitativ och utgår från de tre följande forskningsfrågorna: hur beskriver lärare sin distansundervisning under coronavirusepidemin? Vilka fördelar har distansundervisningen under coronavirusepidemin fört med sig? Vilka nackdelar har distansundervisningen under coronavirusepidemin fört med sig?
Undersökningen genomfördes med en elektronisk enkät som 42 finlandssvenska biologi- och geografilärare besvarade. Samtliga respondenter undervisade i finlandssvenska högstadieskolor runt om i Finland. Genom att analysera svaren från enkäten framkom hur lärarna utfört undervisning på distans, vilka digitala verktyg och program som använts, hur utvärderingen av elever gjorts, vilka färdigheter distansundervisning fört med sig och vilka begränsningar som uppstått på grund av den.
Undersökningens resultat visar att många av lärarna haft liknande undervisningsmetoder och till stora delar fått strukturera sin undervisning själva, men många har tagit hjälp av kollegor och ämneslärargrupper. Vidare har lärarna tvingats anpassa sin undervisning och upplevt att arbetsmängden ökat betydligt i och med distansundervisningen. Ett flertal lärare har blivit tvungna att avstå från praktiska övningar, men många upplever samtidigt att de hade en bättre uppfattning om elevernas resultatnivå då undervisningen utförts på distans. Lärarna upplevde att det dagligen förekom försenade inlämningar, men att det också fanns de som presterade bättre med distansundervisning som undervisningsmetod.
Tidigare forskning finns för större lärargrupper, men inte med fokus på enbart biologi- och geografilärare, vilket betyder att avhandlingen bidrar med kunskap inom ett outforskat område. Denna avhandling kan ge kunskap om vilka undervisningsmetoder, digitala verktyg och digitala läromedel som kan användas för distansundervisning. En smidig distansundervisning bidrar till en effektiv undervisning för såväl lärare som elever.