Den lokala kontextens inverkan på kommunala folkomröstningars vara eller icke vara : En tvärsnittsstudie av 2000-talets kommunreformer i Finland och Norge
Hellström, Minna (2020)
Hellström, Minna
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202101151899
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202101151899
Tiivistelmä
Kommunreformer och folkomröstningar är ett ämne som har varit aktuellt under en lång tid i de nordiska länderna. Användandet av folkomröstningar som metod för att konsultera invånarna är tvetydigt och det är inte självklart att alla kommuner väljer att konsultera sina invånare – trots att alla har samma förutsättningar att göra det.
Syftet med denna avhandling är att reda ut om det finns skillnader i de lokala omständigheterna eller egenskaperna som påverkar förekomsten av en folkomröstning. Med en tvärsnittsdesign undersöks alla kommuner som fanns vid reformstarten i Finland och Norge under 2000-talets kommunreformer, utgående från fem hypoteser som berör kommunens storlek, befolkningstäthet, oppositionsstöd, invalda centerledamöter och dominoeffekt. Data som har använts i den empiriska undersökningen består av insamlad offentlig statistik.
Resultatet talar sitt tydliga språk – det finns egenskaper i den lokala kontexten som påverkar förekomsten av en folkomröstning, framförallt är sannolikheten högre att en folkomröstning arrangeras i en liten kommun belägen i periferin. I Norge upptäcktes ett samband för en så kallad dominoeffekt, vilket kan ha orsakat en stor mängd folkomröstningar.
Det goda syftet med folkomröstningar hänvisas ofta till ett demokratisk ideal där invånare bör tillfrågas vid viktiga frågor, där det reella motivet egentligen hittas i de politiska motiven eller kan vara ett sätt för invånarna att motsätta sig en sammanslagning. Folkomröstningar aktualiserar samhälleliga klyftor men bidrar å andra sidan med ett mervärde utöver den redan mätta opinionen.
Syftet med denna avhandling är att reda ut om det finns skillnader i de lokala omständigheterna eller egenskaperna som påverkar förekomsten av en folkomröstning. Med en tvärsnittsdesign undersöks alla kommuner som fanns vid reformstarten i Finland och Norge under 2000-talets kommunreformer, utgående från fem hypoteser som berör kommunens storlek, befolkningstäthet, oppositionsstöd, invalda centerledamöter och dominoeffekt. Data som har använts i den empiriska undersökningen består av insamlad offentlig statistik.
Resultatet talar sitt tydliga språk – det finns egenskaper i den lokala kontexten som påverkar förekomsten av en folkomröstning, framförallt är sannolikheten högre att en folkomröstning arrangeras i en liten kommun belägen i periferin. I Norge upptäcktes ett samband för en så kallad dominoeffekt, vilket kan ha orsakat en stor mängd folkomröstningar.
Det goda syftet med folkomröstningar hänvisas ofta till ett demokratisk ideal där invånare bör tillfrågas vid viktiga frågor, där det reella motivet egentligen hittas i de politiska motiven eller kan vara ett sätt för invånarna att motsätta sig en sammanslagning. Folkomröstningar aktualiserar samhälleliga klyftor men bidrar å andra sidan med ett mervärde utöver den redan mätta opinionen.