Vad påverkar kvinnlig representation i parlament? : En studie av fria och delvis fria demokratier
Lyttinen, Niko (2021)
Lyttinen, Niko
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20201231103080
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20201231103080
Tiivistelmä
Vi lever i en alltmer jämställd värld. Finlands riksdag har aldrig bestått av så många kvinnor som den gör efter det senaste riksdagsvalet. På de flesta andra ställen i världen ser det inte lika ut. Det finns flera olika barriärer som kan stå i vägen för att kvinnor skall bli invalda till parlament. Ämnet är relativt välstuderat men stora N-studier saknas. Syftet med denna avhandling är att klargöra vad som påverkar den kvinnliga representationen i parlament i samtliga fria och delvis fria demokratier.
Teorin skiljer ofta mellan åsiktsrepresentation eller så kallad substantiell representation och deskriptiv representation. I den första är åsikterna man representerar viktigast i den andra vem som representerar, det finns dock ingen koncensus om vilken form är rätt och bäst. Samtidigt är den viktigaste aspekt av representativ demokrati att beslutsfattarna representerar folket. Frågan är om detta är möjligt om de invalda inte alls speglar folket. Vad som därmed kan konstateras är att valsystem lyfts fram av forskare som den viktigaste enskilda variabel som kan påverka kvinnlig representation. Andra forskare talar om att vissa religioner är bättre anpassade till demokrati än andra, speciellt protestantismen lyfts fram som den religion som gynnar demokrati. Utöver detta finns det andra variabler som kan antas ha av betydelse; ett lands HDI eller om landet är en ny eller gammal demokrati. Denna avhandling analyserar andelen kvinnor i parlament i fria och delvis fria demokratier de ovannämnda variablerna.
Analysen utgår ifrån sekundärdata som är samlat från olika pålitliga källor med meningen att undersöka vad som påverkar andelen kvinnor i parlament i två olika urval. I analysen tas i beaktande det senaste valresultatet från respektive länder före 1.1.2020. Urvalen är baserade på Freedom House kategorisering av länders demokratinivå; fri eller delvis fri. Medelvärdesanalyserna av de olika oberoende- och kontrollvariablerna visade att skillnaden i andelen kvinnor i parlament mellan proportionella och blandande valsystem var minimal. Skillnaden till majoritetsvalsystem var däremot betydande. Den dominerande religionen i landet visade inga större skillnader i hänvisning till att protestantismen speciellt skulle gynna andelen kvinnor i parlament. De protestantiska och de katolska länderna visade liknande värden angående andelen kvinnor i parlament, en skillnad till islam som visade låg andel i parlamenten kunde noteras. Resultaten av regressionsanalyserna bekräftade att endast majoritetsvalsystem hade ett signifikant negativt samband med andelen kvinnor i parlament och HDI ett signifikant positivt samband i urvalet med endast de fria demokratierna. I urvalet med även de delvis fria demokratierna medräknade var det endast majoritetsvalsystem som var statistiskt signifikant.
Studiens mål är att tillföra något nytt till forskningen genom sitt stora urval och det faktum att den också undersöker delvis fria demokratier, en aspekt som inte är så brett studerat.
Teorin skiljer ofta mellan åsiktsrepresentation eller så kallad substantiell representation och deskriptiv representation. I den första är åsikterna man representerar viktigast i den andra vem som representerar, det finns dock ingen koncensus om vilken form är rätt och bäst. Samtidigt är den viktigaste aspekt av representativ demokrati att beslutsfattarna representerar folket. Frågan är om detta är möjligt om de invalda inte alls speglar folket. Vad som därmed kan konstateras är att valsystem lyfts fram av forskare som den viktigaste enskilda variabel som kan påverka kvinnlig representation. Andra forskare talar om att vissa religioner är bättre anpassade till demokrati än andra, speciellt protestantismen lyfts fram som den religion som gynnar demokrati. Utöver detta finns det andra variabler som kan antas ha av betydelse; ett lands HDI eller om landet är en ny eller gammal demokrati. Denna avhandling analyserar andelen kvinnor i parlament i fria och delvis fria demokratier de ovannämnda variablerna.
Analysen utgår ifrån sekundärdata som är samlat från olika pålitliga källor med meningen att undersöka vad som påverkar andelen kvinnor i parlament i två olika urval. I analysen tas i beaktande det senaste valresultatet från respektive länder före 1.1.2020. Urvalen är baserade på Freedom House kategorisering av länders demokratinivå; fri eller delvis fri. Medelvärdesanalyserna av de olika oberoende- och kontrollvariablerna visade att skillnaden i andelen kvinnor i parlament mellan proportionella och blandande valsystem var minimal. Skillnaden till majoritetsvalsystem var däremot betydande. Den dominerande religionen i landet visade inga större skillnader i hänvisning till att protestantismen speciellt skulle gynna andelen kvinnor i parlament. De protestantiska och de katolska länderna visade liknande värden angående andelen kvinnor i parlament, en skillnad till islam som visade låg andel i parlamenten kunde noteras. Resultaten av regressionsanalyserna bekräftade att endast majoritetsvalsystem hade ett signifikant negativt samband med andelen kvinnor i parlament och HDI ett signifikant positivt samband i urvalet med endast de fria demokratierna. I urvalet med även de delvis fria demokratierna medräknade var det endast majoritetsvalsystem som var statistiskt signifikant.
Studiens mål är att tillföra något nytt till forskningen genom sitt stora urval och det faktum att den också undersöker delvis fria demokratier, en aspekt som inte är så brett studerat.