Speciallärares perspektiv på mobbning i årskurserna 7–9 i finlandssvenska skolor
Laaksonen, Ronja (2020)
Laaksonen, Ronja
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20201219101482
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20201219101482
Tiivistelmä
Mobbning är ett betydande folkhälsoproblem hos barn och unga över hela världen. Idag har lärarna en viktig roll i det mobbningsförebyggande arbetet i skolan men trots det upplever många av dem att deras kunskaper inte räcker till. Lärarnas definition av och perspektiv på mobbning är avgörande för hur de förebygger, hanterar och ingriper i mobbningssituationer. Tidigare forskning tyder på att det idag finns ett begränsat antal studier kring speciallärares perspektiv på mobbning.
Syftet med avhandlingen är att undersöka speciallärares definition av mobbning och vilka möjligheter och utmaningar de upplever i det mobbningsförebyggande arbetet i årskurs 7–9 i finlandssvenska skolor. Utgående från syftet har följande tre forskningsfrågor utarbetats:
1. Hur definierar speciallärare mobbning?
2. Vilka möjligheter upplever speciallärare i det mobbningsförebyggande arbetet?
3. Vilka utmaningar upplever speciallärare i det mobbningsförebyggande arbetet?
För att besvara på forskningsfrågorna har en kvalitativ studie gjorts. Insamlingen av data skedde inom ramen för projektet KOMPIS – Kunskap om Mobbningsprevention i Svenskfinland. I denna avhandling används data från sju semistrukturerade intervjuer. Respondenterna arbetar som speciallärare i svenskspråkiga årskurs 7–9 i Egentliga Finland, Nyland, Österbotten och Norra Österbotten. Alla intervjuer har transkriberats och i analysskedet har kvalitativ innehållsanalys tillämpats. I tolkningen av resultaten har hermeneutisk forskningsansats använts.
Resultaten visar att speciallärarna definierar mobbning som ett upprepat beteende där utsattheten sker i ett ojämlikt maktförhållande. Mobbning kan ta sig uttryck verbalt, socialt, psykiskt och fysisk. Mobbningsupplevelsen kan styras av känslor och tidigare utsatthet. Vad gäller det mobbningsförebyggande arbetet i skolan visar resultaten att speciallärare upplever kollegialt stöd, mindre undervisningsgrupper och antimobbningsprogram som möjligheter. Möjligheterna är också personlighet och erfarenhet samt speciallärarnas handledande roll i skolmiljön. Utmaningarna är resurser och stora undervisningsgrupper samt att mobbningen är svårupptäckt.
Syftet med avhandlingen är att undersöka speciallärares definition av mobbning och vilka möjligheter och utmaningar de upplever i det mobbningsförebyggande arbetet i årskurs 7–9 i finlandssvenska skolor. Utgående från syftet har följande tre forskningsfrågor utarbetats:
1. Hur definierar speciallärare mobbning?
2. Vilka möjligheter upplever speciallärare i det mobbningsförebyggande arbetet?
3. Vilka utmaningar upplever speciallärare i det mobbningsförebyggande arbetet?
För att besvara på forskningsfrågorna har en kvalitativ studie gjorts. Insamlingen av data skedde inom ramen för projektet KOMPIS – Kunskap om Mobbningsprevention i Svenskfinland. I denna avhandling används data från sju semistrukturerade intervjuer. Respondenterna arbetar som speciallärare i svenskspråkiga årskurs 7–9 i Egentliga Finland, Nyland, Österbotten och Norra Österbotten. Alla intervjuer har transkriberats och i analysskedet har kvalitativ innehållsanalys tillämpats. I tolkningen av resultaten har hermeneutisk forskningsansats använts.
Resultaten visar att speciallärarna definierar mobbning som ett upprepat beteende där utsattheten sker i ett ojämlikt maktförhållande. Mobbning kan ta sig uttryck verbalt, socialt, psykiskt och fysisk. Mobbningsupplevelsen kan styras av känslor och tidigare utsatthet. Vad gäller det mobbningsförebyggande arbetet i skolan visar resultaten att speciallärare upplever kollegialt stöd, mindre undervisningsgrupper och antimobbningsprogram som möjligheter. Möjligheterna är också personlighet och erfarenhet samt speciallärarnas handledande roll i skolmiljön. Utmaningarna är resurser och stora undervisningsgrupper samt att mobbningen är svårupptäckt.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [534]