Inkludering av geografiska informationssystem i undervisningen i grundskolans årskurser 7-9
Vidjeskog, Heidi (2020)
Vidjeskog, Heidi
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20201210100314
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20201210100314
Tiivistelmä
Geografiska informationssystem (hädanefter GIS) är databaser i vilka information knyts till en geografisk plats. Denna information kan sedan bearbetas och analyseras. GIS är ett digitalt verktyg som inte enbart används av geografer, utan även av andra yrkeskategorier. Därför lämpar sig GIS för ämnesintegrering, något som även uppmuntras i den nuvarande läroplanen. Dock har tidigare forskning konstaterat att lärare är i behov av material som stöd för att inkludera GIS i sin undervisning. Därför är syftet med denna avhandling att undersöka vilken syn elever och lärare i grundskolans årskurser 7–9 har på användningen av GIS i undervisningen samt vilka fördelar och nackdelar som framkommer i testningen av ett undervisningsmaterial som inkluderar GIS. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor formulerats:
1. Vilka positiva och negativa aspekter framkommer i testningen av GIS-materialet?
2. Vilken syn har eleverna på användningen av GIS i undervisningen?
3. Vilken syn har lärarna på användningen av GIS i undervisningen?
Designbaserad forskning utgör grunden för denna avhandling. Det eftersom denna forskningsansats strävar till att påverka vardagen inom det område som forskningen sker. Vardagsförankringen i denna avhandling handlar om att utveckla och testa ett verkligt material som kunde vara till nytta för lärare i deras undervisning.
Materialet har utvecklats i Google Earth Web och datainsamlingsmetoderna är intervjuer med lärare, elevenkäter och elevsvar på uppgifterna i GIS-materialet. Samtliga informanter kommer från finlandssvenska grundskolor, från årskurserna 7–9. De intervjuade lärarna är tre till antalet och deras elever som även deltagit i undersökningen är 82.
Resultatet visar att både lärare och elever är positivt inställda till användningen av GIS i geografiundervisningen. Lärarna kan se en nytta med materialet eller ett annat liknande material i vilken GIS inkluderades. Eleverna uppskattar det faktum att de får pröva på någonting nytt och de tycker speciellt om att använda de olika mätverktygen som fanns i programmet. Lärarna och majoriteten av eleverna är ense om att svårighetsgraden på uppgifterna är lämplig. En utmaning är den tekniska utrustningen. Både elever och lärare rapporterar att de upplevt problem i form av exempelvis långa laddningstider eller utmaningar med att öppna och få in länkar.
Tidigare forskning har konstaterat att elever och lärare uppskattar användningen av GIS i undervisningen då de väl får pröva på det. Således ger även denna avhandling
ett liknande resultat. Det faktum att skolans tekniska utrustning eller GIS-programmet kan vålla problem har även visat sig vara en utmaning i andra studier.
Uppgiftsmaterialet som utvecklats och testats i denna avhandling kan användas av geografilärare runtom i landet. Fortsatt forskning kunde fokusera på huruvida GIS tillför något till undervisningen i form av lärande eller vilka ämnen som skulle lämpa sig för en ämnesintegrerad undervisning med GIS som sammanlänkande faktor.
1. Vilka positiva och negativa aspekter framkommer i testningen av GIS-materialet?
2. Vilken syn har eleverna på användningen av GIS i undervisningen?
3. Vilken syn har lärarna på användningen av GIS i undervisningen?
Designbaserad forskning utgör grunden för denna avhandling. Det eftersom denna forskningsansats strävar till att påverka vardagen inom det område som forskningen sker. Vardagsförankringen i denna avhandling handlar om att utveckla och testa ett verkligt material som kunde vara till nytta för lärare i deras undervisning.
Materialet har utvecklats i Google Earth Web och datainsamlingsmetoderna är intervjuer med lärare, elevenkäter och elevsvar på uppgifterna i GIS-materialet. Samtliga informanter kommer från finlandssvenska grundskolor, från årskurserna 7–9. De intervjuade lärarna är tre till antalet och deras elever som även deltagit i undersökningen är 82.
Resultatet visar att både lärare och elever är positivt inställda till användningen av GIS i geografiundervisningen. Lärarna kan se en nytta med materialet eller ett annat liknande material i vilken GIS inkluderades. Eleverna uppskattar det faktum att de får pröva på någonting nytt och de tycker speciellt om att använda de olika mätverktygen som fanns i programmet. Lärarna och majoriteten av eleverna är ense om att svårighetsgraden på uppgifterna är lämplig. En utmaning är den tekniska utrustningen. Både elever och lärare rapporterar att de upplevt problem i form av exempelvis långa laddningstider eller utmaningar med att öppna och få in länkar.
Tidigare forskning har konstaterat att elever och lärare uppskattar användningen av GIS i undervisningen då de väl får pröva på det. Således ger även denna avhandling
ett liknande resultat. Det faktum att skolans tekniska utrustning eller GIS-programmet kan vålla problem har även visat sig vara en utmaning i andra studier.
Uppgiftsmaterialet som utvecklats och testats i denna avhandling kan användas av geografilärare runtom i landet. Fortsatt forskning kunde fokusera på huruvida GIS tillför något till undervisningen i form av lärande eller vilka ämnen som skulle lämpa sig för en ämnesintegrerad undervisning med GIS som sammanlänkande faktor.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [534]