Energilagringens nuläge och framtid i Sverige
Huldin, Mikael (2020)
Huldin, Mikael
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020120799760
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020120799760
Tiivistelmä
Det sker stora förändringar inom energisektorn och speciellt på elmarknaden eftersom Sveriges målsättning är att ha noll nettoutsläpp av koldioxid i atmosfären redan 2045. Trenden är tydlig då vindkraften utvecklas snabbt och lönsamheten för kärnkraftverk försämras.
Syftet med arbetet var att undersöka vilka former av energilagring som används i Sverige i dagens läge och hur framtiden ser ut för energilagringen. Därtill diskuteras problem kring energilagring så som lagstiftning, beskattning och understöd. I arbetet studeras även effektbalansen för framtiden i Sverige och lönsamheten för ett batterilager beräknas.
En effektbalansprognos för topplasttimmen utfördes för år 2019, 2030 och 2040 enligt den statiska metoden. Dessutom simulerades effektbalansen under en veckas tid för samma år för att analysera behovet av energilagring i framtiden. Därefter beräknas kostnaderna för ett batterilager och även vad som krävs för att det ska vara lönsamt.
Resultatet från effektbalansprognosen för topplasttimmen visar en positiv effektbalans år 2019 och 2030, men en negativ effektbalans år 2040. I simuleringen av effektbalansen för hela veckan uppstod ett litet underskott för år 2030 och ett större för år 2040. I simuleringen för 2040 med antagande om mycket hög energilagringskapacitet är det möjligt att hålla en positiv effektbalans under hela veckan. Resultatet från kostnadsberäkningen visar att batterilagret inte uppnår lönsamhet på grund av den höga investeringskostnaden och låga prisdifferensen på elektriciteten mellan laddning och urladdning, vilket antogs i beräkningarna.
I studien tillämpas ett mycket förenklat sätt att studera framtida effektbalanser och energilagringsbehov. För att göra mera exaktare beräkningar och simuleringar krävs verktyg som tar i beaktande all statistik och alla tänkbara variabler som påverkar elproduktionen och -konsumtionen.
Syftet med arbetet var att undersöka vilka former av energilagring som används i Sverige i dagens läge och hur framtiden ser ut för energilagringen. Därtill diskuteras problem kring energilagring så som lagstiftning, beskattning och understöd. I arbetet studeras även effektbalansen för framtiden i Sverige och lönsamheten för ett batterilager beräknas.
En effektbalansprognos för topplasttimmen utfördes för år 2019, 2030 och 2040 enligt den statiska metoden. Dessutom simulerades effektbalansen under en veckas tid för samma år för att analysera behovet av energilagring i framtiden. Därefter beräknas kostnaderna för ett batterilager och även vad som krävs för att det ska vara lönsamt.
Resultatet från effektbalansprognosen för topplasttimmen visar en positiv effektbalans år 2019 och 2030, men en negativ effektbalans år 2040. I simuleringen av effektbalansen för hela veckan uppstod ett litet underskott för år 2030 och ett större för år 2040. I simuleringen för 2040 med antagande om mycket hög energilagringskapacitet är det möjligt att hålla en positiv effektbalans under hela veckan. Resultatet från kostnadsberäkningen visar att batterilagret inte uppnår lönsamhet på grund av den höga investeringskostnaden och låga prisdifferensen på elektriciteten mellan laddning och urladdning, vilket antogs i beräkningarna.
I studien tillämpas ett mycket förenklat sätt att studera framtida effektbalanser och energilagringsbehov. För att göra mera exaktare beräkningar och simuleringar krävs verktyg som tar i beaktande all statistik och alla tänkbara variabler som påverkar elproduktionen och -konsumtionen.