Konflikter och normbrott i Jakobstad efter stora ofreden 1722-1731
Bredbacka, Jeaninne (2020)
Bredbacka, Jeaninne
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020112092244
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020112092244
Tiivistelmä
Mellan åren 1700–1721 var det svenska riket indraget i ett krig som kommit att kallas stora nordiska kriget. Den östra riksdelen, Finland, ockuperades av Ryssland och krigshändelserna i denna del av riket har senare fått benämningen stora ofreden, då är det särskilt åren 1713–1721 som åsyftas. De ryska anfallen i Finland ledde bland annat till förstörelse av egendom, civila tillfångatogs eller dödades och en stor del av befolkningen tog till flykten – många till den svenska sidan av riket. Österbotten var en del av Finland som kom att bli mycket hårt åtgånget av de ryska styrkorna och en av de österbottniska kuststäderna som drabbades svårt var Jakobstad. När kriget tog slut och folk började återvända hem skulle samhället återuppbyggas och ordningen återställas.
I denna avhandling undersöks konflikter och sociala normer och normbrott som återfinns i Jakobstads rådstugurätts domböcker mellan åren 1722–1731 och hur dessa kan kopplas till stora ofreden och analyseras ur ett fredskristeoretiskt perspektiv. Med en fredskris åsyftas de utmaningar och problem som uppkommer i och med en övergång från krigstillstånd till fred. Bland annat undersöks vilka typer av konflikter som uppstod mellan de som varit hemma i Jakobstad under kriget och de hemvändande flyktingarna samt om det fanns personer i staden som man inte ville ha kvar. Syftet är att studera Jakobstad ur ett mikrohistoriskt perspektiv och genom de fall som tas upp kunna visa på större kontexter. Eftersom undersökningen gjorts utifrån en mikrohistorisk metodologi är en av avsikterna också att lyfta fram enskilda individer från olika samhällsgrupper och deras utsagor.
Protokollen från Jakobstads rådstugurätts domböcker har gåtts igenom ett och ett för samtliga undersökningsår. Därefter har en urvalsprocess gjorts där de mest väsentliga fallen valts ut och delats in i olika teman beroende på fallens karaktär. De tre huvudtemana är ”Bygga och bo”, ”Makt och hierarki” samt ”Liv och leverne”. I ”Bygga och bo” tas konflikter och normbrott om boende och försörjning upp samt vilka personer som tilläts bo i Jakobstad och vilka som avvisades ur staden. I ”Makt och hierarki” studeras konflikter mellan de hemvändande flyktingarna och de som varit hemma under kriget, hur borgerskapet försökte återta kontrollen i staden efter stora ofredens slut och hur makthierarkier kunde tillämpas och utmanas. I ”Liv och leverne” undersöks sedlighetsbrott som begåtts under stora ofreden, psykiska och fysiska men som orsakats av kriget och även litet om de barn som tagits till fånga från Jakobstad under den ryska ockupationen.
Slutsatserna är att konflikter kopplade till stora ofreden förekommer, emellertid i något mindre utsträckning än väntat, och kan knytas an till fredskristeori på ett eller annat sätt. De sociala normerna och normbrotten berör i första hand försörjningsfrågor, överträdelser av accepterat våld, utmanande av hustavlans ideologi samt sedlighetsbrott. Tvistigheter mellan de hemvändande flyktingarna och de som stannat i Jakobstad förekommer och är av olika karaktär men de verkar ha blivit lösta relativt snabbt, troligen för att lugn och harmoni eftersträvades. Att personer avvisades från staden förekom men antalet var få.
I denna avhandling undersöks konflikter och sociala normer och normbrott som återfinns i Jakobstads rådstugurätts domböcker mellan åren 1722–1731 och hur dessa kan kopplas till stora ofreden och analyseras ur ett fredskristeoretiskt perspektiv. Med en fredskris åsyftas de utmaningar och problem som uppkommer i och med en övergång från krigstillstånd till fred. Bland annat undersöks vilka typer av konflikter som uppstod mellan de som varit hemma i Jakobstad under kriget och de hemvändande flyktingarna samt om det fanns personer i staden som man inte ville ha kvar. Syftet är att studera Jakobstad ur ett mikrohistoriskt perspektiv och genom de fall som tas upp kunna visa på större kontexter. Eftersom undersökningen gjorts utifrån en mikrohistorisk metodologi är en av avsikterna också att lyfta fram enskilda individer från olika samhällsgrupper och deras utsagor.
Protokollen från Jakobstads rådstugurätts domböcker har gåtts igenom ett och ett för samtliga undersökningsår. Därefter har en urvalsprocess gjorts där de mest väsentliga fallen valts ut och delats in i olika teman beroende på fallens karaktär. De tre huvudtemana är ”Bygga och bo”, ”Makt och hierarki” samt ”Liv och leverne”. I ”Bygga och bo” tas konflikter och normbrott om boende och försörjning upp samt vilka personer som tilläts bo i Jakobstad och vilka som avvisades ur staden. I ”Makt och hierarki” studeras konflikter mellan de hemvändande flyktingarna och de som varit hemma under kriget, hur borgerskapet försökte återta kontrollen i staden efter stora ofredens slut och hur makthierarkier kunde tillämpas och utmanas. I ”Liv och leverne” undersöks sedlighetsbrott som begåtts under stora ofreden, psykiska och fysiska men som orsakats av kriget och även litet om de barn som tagits till fånga från Jakobstad under den ryska ockupationen.
Slutsatserna är att konflikter kopplade till stora ofreden förekommer, emellertid i något mindre utsträckning än väntat, och kan knytas an till fredskristeori på ett eller annat sätt. De sociala normerna och normbrotten berör i första hand försörjningsfrågor, överträdelser av accepterat våld, utmanande av hustavlans ideologi samt sedlighetsbrott. Tvistigheter mellan de hemvändande flyktingarna och de som stannat i Jakobstad förekommer och är av olika karaktär men de verkar ha blivit lösta relativt snabbt, troligen för att lugn och harmoni eftersträvades. Att personer avvisades från staden förekom men antalet var få.