Voice symptoms, voice use and voice risk factors in day care personnel
Alopaeus, Sara (2020)
Alopaeus, Sara
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020103088889
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020103088889
Tiivistelmä
Voice problems in the teaching occupation are common and the voice ergonomic risk factors well documented, but the majority of the available literature focuses on teachers. There is not as much literature found about the voice problems and voice ergonomic risk factors in day care personnel, although this group also has a high risk for developing voice problems due to their profession. Day care personnel work in a loud and often for the voice unsupportive environment, and the vocal load is high. Knowledge about preventive voice care would be beneficial for this group but is often limited.
The purpose of this study was to investigate the prevalence of voice symptoms in day care personnel and detect potential environmental and individual voice ergonomic risk factors. Do day care personnel have a high vocal load? Are there any voice ergonomic risk factors in the day care personnel’s environment?
One preschool teacher and ten day care employees participated in the study. Data about the participants’ voice use at work was collected using a voice accumulator, Vocal Holter Recorder. In addition to this, the participants answered a background questionnaire about general health and voice health, the voice questionnaire forms Screen-11 and Voice Handicap Index, and a questionnaire about percieved stress, the Percieved Stress Scale-10. Furthermore, an evaluation of the environment and voice ergonomical risk factors at the work places of the participants was conducted using ’’Röstergonomisk bedömning av arbetsmiljön: handbok i röstergonomisk utredning’’ by Sala et al. (2011).
The results of this study showed that the prevalence of voice symptoms in the participants was 40%. Several voice ergonomic risk factors were found in the participants’ work environment, of which the most prominent one was high levels of background noise. Due to technical issues a large part of the acoustical data could unfortunately not be used, but a qualitative analyse could still be conducted on seven participants’ F0 values. In these analyses, a change in the participants’ F0 values could be observed as a response to the high vocal load. The results of this study should be interpreted critically and qualitatively, considering the small sample size.
Further research is needed on day care personnel as a considerable risk group for developing voice problems in order to decrease the prevalence of voice problems and voice ergonomic risk factors in this group and optimize the conditions for a healthy voice. ----------
Röstproblem i läraryrket är vanliga och de röstergonomiska riskfaktorerna är väl dokumenterade, men majoriteten av den tillgängliga litteraturen handlar om lärare. Det finns inte lika mycket forskning kring förekomsten av röstproblem och röstergonomiska riskfaktorer hos dagvårdspersonal, trots att denna grupp löper stor risk för att utveckla röstproblem på grund av sitt yrke. Dagvårdspersonal arbetar i en högljudd och ofta för rösten inte så ergonomisk omgivning, och belastningen på rösterna är hög. Dagvårdspersonal skulle dra stor nytta av att lära sig röstergonomi, men kunskapen kring ämnet är ofta begränsad i denna grupp.
Syftet med denna avhandling var att undersöka förekomsten av röstsymptom hos dagvårdspersonal samt att undersöka förekomsten av röstergonomiska riskfaktorer. Har dagvårdspersonal en stor röstbelastning? Finns det röstergonomiska riskfaktorer i deras omgivning?
En förskolelärare och tio dagvårdare deltog i denna studie. Data om deltagarnas röstanvändning samlades in med hjälp av en röstackumulator, Vocal Holter Recorder. Som tillägg till detta, fick deltagarna även svara på en bakgrundsblankett kring allmän hälsa och rösthälsa, röstformulären Screen-11 och Rösthandikappindexet samt ett frågeformulär om uppfattad stress, Uppfattad Stress Skala-10. Dessutom utfördes en evaluering av deltagarnas arbetsmiljö och förekomsten av röstergonomiska riskfaktorer med hjälp av handboken ‘'Röstergonomisk bedömning av arbetsmiljön: handbok i röstergonomisk utredning’’ av Sala m.fl. (2011).
Resultaten av denna studie visade att förekomsten av röstproblem hos deltagarna var 40%. Flera röstergonomiska riskfaktorer upptäcktes i deltagarnas arbetsmiljö, av vilka den mest framträdande riskfaktorn var höga nivåer av bakgrundsbuller. På grund av tekniska problem kunde en stor del av det akustiska data inte användas, men en kvalitativ analys kunde ändå utföras på sju deltagares F0 värden. I analysen kunde en förändring i deltagarnas F0 värden observeras vid ökad röstbelastning. Resultaten i denna studie bör tolkas kritiskt och kvalitativt med tanke på sampelstorleken.
Vidare forskning krävs om dagvårdspersonal som en betydlig riskgrupp för att utveckla röstproblem för att kunna minska förekomsten av röstproblem och röstergonomiska riskfaktorer i denna grupp, och optimisera förutsättningarna för en friskare röst.
The purpose of this study was to investigate the prevalence of voice symptoms in day care personnel and detect potential environmental and individual voice ergonomic risk factors. Do day care personnel have a high vocal load? Are there any voice ergonomic risk factors in the day care personnel’s environment?
One preschool teacher and ten day care employees participated in the study. Data about the participants’ voice use at work was collected using a voice accumulator, Vocal Holter Recorder. In addition to this, the participants answered a background questionnaire about general health and voice health, the voice questionnaire forms Screen-11 and Voice Handicap Index, and a questionnaire about percieved stress, the Percieved Stress Scale-10. Furthermore, an evaluation of the environment and voice ergonomical risk factors at the work places of the participants was conducted using ’’Röstergonomisk bedömning av arbetsmiljön: handbok i röstergonomisk utredning’’ by Sala et al. (2011).
The results of this study showed that the prevalence of voice symptoms in the participants was 40%. Several voice ergonomic risk factors were found in the participants’ work environment, of which the most prominent one was high levels of background noise. Due to technical issues a large part of the acoustical data could unfortunately not be used, but a qualitative analyse could still be conducted on seven participants’ F0 values. In these analyses, a change in the participants’ F0 values could be observed as a response to the high vocal load. The results of this study should be interpreted critically and qualitatively, considering the small sample size.
Further research is needed on day care personnel as a considerable risk group for developing voice problems in order to decrease the prevalence of voice problems and voice ergonomic risk factors in this group and optimize the conditions for a healthy voice.
Röstproblem i läraryrket är vanliga och de röstergonomiska riskfaktorerna är väl dokumenterade, men majoriteten av den tillgängliga litteraturen handlar om lärare. Det finns inte lika mycket forskning kring förekomsten av röstproblem och röstergonomiska riskfaktorer hos dagvårdspersonal, trots att denna grupp löper stor risk för att utveckla röstproblem på grund av sitt yrke. Dagvårdspersonal arbetar i en högljudd och ofta för rösten inte så ergonomisk omgivning, och belastningen på rösterna är hög. Dagvårdspersonal skulle dra stor nytta av att lära sig röstergonomi, men kunskapen kring ämnet är ofta begränsad i denna grupp.
Syftet med denna avhandling var att undersöka förekomsten av röstsymptom hos dagvårdspersonal samt att undersöka förekomsten av röstergonomiska riskfaktorer. Har dagvårdspersonal en stor röstbelastning? Finns det röstergonomiska riskfaktorer i deras omgivning?
En förskolelärare och tio dagvårdare deltog i denna studie. Data om deltagarnas röstanvändning samlades in med hjälp av en röstackumulator, Vocal Holter Recorder. Som tillägg till detta, fick deltagarna även svara på en bakgrundsblankett kring allmän hälsa och rösthälsa, röstformulären Screen-11 och Rösthandikappindexet samt ett frågeformulär om uppfattad stress, Uppfattad Stress Skala-10. Dessutom utfördes en evaluering av deltagarnas arbetsmiljö och förekomsten av röstergonomiska riskfaktorer med hjälp av handboken ‘'Röstergonomisk bedömning av arbetsmiljön: handbok i röstergonomisk utredning’’ av Sala m.fl. (2011).
Resultaten av denna studie visade att förekomsten av röstproblem hos deltagarna var 40%. Flera röstergonomiska riskfaktorer upptäcktes i deltagarnas arbetsmiljö, av vilka den mest framträdande riskfaktorn var höga nivåer av bakgrundsbuller. På grund av tekniska problem kunde en stor del av det akustiska data inte användas, men en kvalitativ analys kunde ändå utföras på sju deltagares F0 värden. I analysen kunde en förändring i deltagarnas F0 värden observeras vid ökad röstbelastning. Resultaten i denna studie bör tolkas kritiskt och kvalitativt med tanke på sampelstorleken.
Vidare forskning krävs om dagvårdspersonal som en betydlig riskgrupp för att utveckla röstproblem för att kunna minska förekomsten av röstproblem och röstergonomiska riskfaktorer i denna grupp, och optimisera förutsättningarna för en friskare röst.
Kokoelmat
- 6163 Logopedia [73]