Social media use in adolescents with intellectual disabilities : A comparison with typically developed peers
Hettula, Heidi (2020)
Hettula, Heidi
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020052539110
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020052539110
Tiivistelmä
Communication and social interaction have evolved and changed significantly over the course of the past decades, due to the emergence of cell phones and the internet. Social media and technology have become essential parts of social interaction. However, these new technologies may present unforeseen challenges to the social opportunities of adolescents with intellectual disabilities. These new demands may restrict the quality of life and self-determination of adolescents with intellectual disabilities. These technologies may also present new risks in these adolescents’ social environments.
The aim of this study was to explore the use of social media by adolescents with intellectual disabilities and compare the use the typically developed peers. Furthermore, this study aimed to explore whether these adolescents felt limited in their social lives because of the increased use of social media to further relationships, keep in touch with people and spend time together on the internet.
The participants in this study (N=15) were 5 adolescents with intellectual disabilities and 10 typically developed peers, split into two control groups (n=8; n=2). Semi-structural interviews were conducted to explore their use of social media. A content analysis method was used on the interview transcriptions to reveal five emergent themes: (1) The active use of social media, (2) the passive use of social media, (3) devices used by the participants, (4) accessibility of social media and devices and (5) risk management.
All the participants who used social media did so mainly as an extension of pre-existing relationships and as an additional tool in their social interactions. The adolescents with intellectual disabilities did not seem to feel excluded in their social lives by the increased use of social media. They seemed satisfied with their social interactions and participated in social media to the best of their ability. However, some of them found the use of social media too difficult.
Further research into how people with language difficulties navigate social media and how accessible these devices and sites are is needed. Furthermore, more information and guidance about how to use alternative ways of communication via social media applications could be given to people with language difficulties I och med mobiltelefonens och internets uppkomst har kommunikation och social interaktion förändrats betydligt över de senaste årtiondena. Sociala medier och teknologi har blivit väsentliga delar av social interaktion. I och med användningen av den nya teknologin har nya oförutsedda utmaningar för sociala möjligheter för ungdomar med utvecklingsstörning också vuxit fram. De nya kraven kan begränsa livskvaliteten och självbestämmanderätten för ungdomar med utvecklingsstörning. Teknologierna kan också medföra nya risker för dessa ungdomars sociala omgivning.
Syftet med avhandlingen var att undersöka användningen av sociala medier hos ungdomar med utvecklingsstörning och jämföra den med jämlikar som har en typisk utveckling. Dessutom var syftet med avhandlingen att undersöka om ungdomarna kände sig begränsade i sina sociala liv på grund av den ökade användningen av sociala medier, för att främja förhållanden, hålla kontakt med människor och tillbringa tid tillsammans på internet.
Deltagarna i studien (N=15) var fem ungdomar med utvecklingsstörning och 10 jämlikar som hade en typisk utveckling, indelade i två kontrollgrupper (n=8;n=2). För att undersöka deras användning av sociala medier gjordes semi-strukturella intervjuer. En innehållsanalys gjordes på transkriptionerna för att ge upphov till fem framväxande teman: (1) Den aktiva användningen av sociala medier, (2) den passiva användningen av sociala medier, (3) apparaterna deltagarna använde, (4) tillgängligheten av sociala medier och apparater, och (5) riskhantering.
Samtliga deltagare som använde sociala medier gjorde det främst för att upprätthålla existerande förhållanden och som ett tillägg till deras sociala interaktioner. Ungdomarna med utvecklingsstörning verkade inte känna sig uteslutna i sin sociala tillvaro på grund av den ökade användningen av sociala medier. De verkade nöjda med sina sociala interaktion och deltog i sociala medier enligt egen förmåga. Några av dem upplevde ändå att användningen av sociala medier var för svårt för dem.
Fortsatt forskning om hur personer med språkliga svårigheter klarar av sociala medier och om hur tillgängliga apparaterna och sidorna är för dem behövs. Dessutom kunde personer med språkliga svårigheter få mera information och vägledning i hur alternativa kommunikationssätt används via sociala medier.
The aim of this study was to explore the use of social media by adolescents with intellectual disabilities and compare the use the typically developed peers. Furthermore, this study aimed to explore whether these adolescents felt limited in their social lives because of the increased use of social media to further relationships, keep in touch with people and spend time together on the internet.
The participants in this study (N=15) were 5 adolescents with intellectual disabilities and 10 typically developed peers, split into two control groups (n=8; n=2). Semi-structural interviews were conducted to explore their use of social media. A content analysis method was used on the interview transcriptions to reveal five emergent themes: (1) The active use of social media, (2) the passive use of social media, (3) devices used by the participants, (4) accessibility of social media and devices and (5) risk management.
All the participants who used social media did so mainly as an extension of pre-existing relationships and as an additional tool in their social interactions. The adolescents with intellectual disabilities did not seem to feel excluded in their social lives by the increased use of social media. They seemed satisfied with their social interactions and participated in social media to the best of their ability. However, some of them found the use of social media too difficult.
Further research into how people with language difficulties navigate social media and how accessible these devices and sites are is needed. Furthermore, more information and guidance about how to use alternative ways of communication via social media applications could be given to people with language difficulties
Syftet med avhandlingen var att undersöka användningen av sociala medier hos ungdomar med utvecklingsstörning och jämföra den med jämlikar som har en typisk utveckling. Dessutom var syftet med avhandlingen att undersöka om ungdomarna kände sig begränsade i sina sociala liv på grund av den ökade användningen av sociala medier, för att främja förhållanden, hålla kontakt med människor och tillbringa tid tillsammans på internet.
Deltagarna i studien (N=15) var fem ungdomar med utvecklingsstörning och 10 jämlikar som hade en typisk utveckling, indelade i två kontrollgrupper (n=8;n=2). För att undersöka deras användning av sociala medier gjordes semi-strukturella intervjuer. En innehållsanalys gjordes på transkriptionerna för att ge upphov till fem framväxande teman: (1) Den aktiva användningen av sociala medier, (2) den passiva användningen av sociala medier, (3) apparaterna deltagarna använde, (4) tillgängligheten av sociala medier och apparater, och (5) riskhantering.
Samtliga deltagare som använde sociala medier gjorde det främst för att upprätthålla existerande förhållanden och som ett tillägg till deras sociala interaktioner. Ungdomarna med utvecklingsstörning verkade inte känna sig uteslutna i sin sociala tillvaro på grund av den ökade användningen av sociala medier. De verkade nöjda med sina sociala interaktion och deltog i sociala medier enligt egen förmåga. Några av dem upplevde ändå att användningen av sociala medier var för svårt för dem.
Fortsatt forskning om hur personer med språkliga svårigheter klarar av sociala medier och om hur tillgängliga apparaterna och sidorna är för dem behövs. Dessutom kunde personer med språkliga svårigheter få mera information och vägledning i hur alternativa kommunikationssätt används via sociala medier.
Kokoelmat
- 6163 Logopedia [73]