Gamla eller nya väljare? : En studie av förändring i valdeltagande, väljarrörlighet och populistpartiers stöd i Västeuropa 1998 - 2018
Fagerlund, Laura (2020)
Fagerlund, Laura
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020051637976
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020051637976
Tiivistelmä
I denna avhandling studeras sambanden mellan förändring i väljarstöd för populistiska partier och förändring i valdeltagande, och mellan förändring i väljarstöd för populistiska partier och väljarrörlighet. Syftet med att studera dessa samband är att bringa klarhet i frågan om populistiska partiers väljarstöd kommer från personer som inte röstat förr, eller från personer som röstat på andra partier förr. Om väljarstödet för ett parti ökar samtidigt som valdeltagandet ökar, kan man anta att väljarstödet växer eftersom personer som inte röstat i tidigare val nu röstar på partiet. Om väljarstödet för ett parti ökar samtidigt som väljarrörligheten ökar, kan man anta att väljarstödet växer eftersom personer som tidigare röstat på andra partiet nu röstar på partiet vars väljarstöd ökar. I avhandlingen analyseras 37 populistiska partier från Västeuropa under tidsperioden 1998 till 2018.
För att studera sambanden används korrelations- och regressionsanalys. Korrelationsanalysen visar om det finns ett samband mellan två variabler, medan regressionsanalysen visar effekten av den oberoende variabeln på den beroende variabeln. Där till undersöker jag om sambandet mellan förändring i väljarstöd och förändring i valdeltagande, och mellan förändring i väljarstöd och väljarrörlighet, skiljer sig mellan höger-, center- och vänsterpopulistiska partier.
Enligt avhandlingens resultat är sambandet mellan väljarrörlighet och förändring i väljarstödet för populistiska partier starkare än sambandet mellan förändring i valdeltagande och förändring i väljarstödet för populistiska partier. Sambandet mellan väljarrörlighet och förändring i väljarstöd är starkast för vänsterpopulistiska partier, medan sambandet mellan förändring i valdeltagande och förändring i väljarstöd är starkast för centerpopulistiska partier. Sambandet är dessutom negativt. Detta tyder på att vänsterpopulistiska partier erhåller väljarstöd från personer som röstat på andra partier förr, medan centerpopulistiska partier erhåller väljarstöd då valdeltagandet sjunker.
För att studera sambanden används korrelations- och regressionsanalys. Korrelationsanalysen visar om det finns ett samband mellan två variabler, medan regressionsanalysen visar effekten av den oberoende variabeln på den beroende variabeln. Där till undersöker jag om sambandet mellan förändring i väljarstöd och förändring i valdeltagande, och mellan förändring i väljarstöd och väljarrörlighet, skiljer sig mellan höger-, center- och vänsterpopulistiska partier.
Enligt avhandlingens resultat är sambandet mellan väljarrörlighet och förändring i väljarstödet för populistiska partier starkare än sambandet mellan förändring i valdeltagande och förändring i väljarstödet för populistiska partier. Sambandet mellan väljarrörlighet och förändring i väljarstöd är starkast för vänsterpopulistiska partier, medan sambandet mellan förändring i valdeltagande och förändring i väljarstöd är starkast för centerpopulistiska partier. Sambandet är dessutom negativt. Detta tyder på att vänsterpopulistiska partier erhåller väljarstöd från personer som röstat på andra partier förr, medan centerpopulistiska partier erhåller väljarstöd då valdeltagandet sjunker.