Vårdnadshavares delaktighet i barnets skolgång och lärande : En kvalitativ studie över hur vårdnadshavare upplever delaktighet i barnets lärande och skolgång i en skola som aktivt satsar på delaktighet
Arponen, Ville (2020)
Arponen, Ville
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020042222147
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020042222147
Tiivistelmä
Lagen om grundläggande utbildningen i Finland säger att undervisningen ska genomföras i samarbete med vårdnadshavarna. Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 ska vårdnadshavarna ha möjlighet att få vara med och utveckla skolans verksamhetskultur, med målet att kunna främja elevens utveckling och fostran.
Syftet med denna avhandling har varit att undersöka på vilka olika sätt vårdnadshavarna är delaktiga i barnets skolgång i en skola som satsar på delaktighet, samt undersöka ur vårdnadshavarnas synvinkel hur denna skola bidrar till att få vårdnadshavarna att vara delaktiga i barnets lärande och skolgång. Utgående från syftet utformades följande forskningsfrågor för avhandlingen:
1. Genom vilka former anser sig vårdnadshavarna vara delaktiga i barnets skolgång och lärande, i en skola som aktivt satsar på vårdnadshavarnas delaktighet?
2. Hur anser vårdnadshavarna att delaktigheten i barnets skolgång och lärande förändrats, efter att skolan börjat satsa på hemmets delaktighet?
3. Hur motiverar skolan vårdnadshavarna att vara delaktiga i barnets skolgång och lärande, enligt vårdnadshavarna?
Avhandlingen utgår från den fenomenografiska forskningsansatsen, och ingår i den kvalitativa forskningstraditionen. Som datainsamlingsmetod användes forskningsintervju, där sex vårdnadshavare deltog som informanter. Informanterna i denna undersökningen var fyra kvinnor och två män, med barn i årskurserna 1–6. Intervjuerna transkriberades och analyserades, varefter informanternas utsagor kategoriserades i olika grupper.
Samtliga av respondenterna ansåg sig vara delaktiga i barnets skolgång och lärande genom informationsutbyte och genom att vara delaktiga i barnets skolgång hemma. Största delen av kontakten mellan hemmet och skolan sker genom elektroniska kommunikationskanaler. Vårdnadshavarna poängterar att de inte vill ersätta den personliga kontakten, med en elektronisk kommunikation via olika redskap.
Vårdnadshavarna följer upp barnets skolgång genom frågor till barnet, så gott som dagligen. Dessutom fungerar vårdnadshavarna som stöd vid elevens läxläsning där hemma, åtminstone en gång under veckan. Andra former av delaktighet som förekommer hos respondenterna i denna undersökning är deltagande i evenemang ordnade av skolan och medverkande i förtroendeorgan i skolan. Enligt respondenterna bidrar evenemangen och deltagandet i förtroendeorganen, till en större social delaktighet genom etablerandet av kontakter med skolans personal och andra vårdnadshavare.
Fyra av informanterna ansåg att delaktigheten hade ökat efter att skolan medvetet börjat satsa på att utöka vårdnadshavarnas delaktighet. En vårdnadshavare ansåg att delaktighetsnivån var oförändrad, men att formerna vårdnadshavarna var delaktiga på hade förändrats. En annan vårdnadshavare i denna undersökning ansåg att delaktighet inte hade förändrats märkbart, sedan skolan medvetet börjat satsa på vårdnadshavarnas delaktighet.
Enligt vårdnadshavarna försökte skolan motivera vårdnadshavarna att vara delaktiga genom att hålla en intensiv kontakt mellan hemmet och skolan, genom att till exempel förmedla aktuell information om vad som händer under skoldagen. Dessutom kände föräldrarna att skolan uppmuntrade vårdnadshavarna att ta kontakt vid problemsituationer. Några av vårdnadshavarna tyckte också att skolan betonade sin roll som medfostrare, vilket vårdnadshavarna tyckte underlättade deras eget fostringsarbete. I intervjuerna framkom också situationer, där skolans roll i fostran kommer i konflikt med vårdnadshavarens syn på barnets fostran. Skolan försökte också värdesätta kontakten mellan hemmet och skolan på ett mera tydligt sätt för vårdnadshavarna. Dessutom ordnade skolan olika evenemang för vårdnadshavarna, som ett sätt att motivera och stödja vårdnadshavarna att vara delaktiga i sitt barns skolgång och inlärning.
Syftet med denna avhandling har varit att undersöka på vilka olika sätt vårdnadshavarna är delaktiga i barnets skolgång i en skola som satsar på delaktighet, samt undersöka ur vårdnadshavarnas synvinkel hur denna skola bidrar till att få vårdnadshavarna att vara delaktiga i barnets lärande och skolgång. Utgående från syftet utformades följande forskningsfrågor för avhandlingen:
1. Genom vilka former anser sig vårdnadshavarna vara delaktiga i barnets skolgång och lärande, i en skola som aktivt satsar på vårdnadshavarnas delaktighet?
2. Hur anser vårdnadshavarna att delaktigheten i barnets skolgång och lärande förändrats, efter att skolan börjat satsa på hemmets delaktighet?
3. Hur motiverar skolan vårdnadshavarna att vara delaktiga i barnets skolgång och lärande, enligt vårdnadshavarna?
Avhandlingen utgår från den fenomenografiska forskningsansatsen, och ingår i den kvalitativa forskningstraditionen. Som datainsamlingsmetod användes forskningsintervju, där sex vårdnadshavare deltog som informanter. Informanterna i denna undersökningen var fyra kvinnor och två män, med barn i årskurserna 1–6. Intervjuerna transkriberades och analyserades, varefter informanternas utsagor kategoriserades i olika grupper.
Samtliga av respondenterna ansåg sig vara delaktiga i barnets skolgång och lärande genom informationsutbyte och genom att vara delaktiga i barnets skolgång hemma. Största delen av kontakten mellan hemmet och skolan sker genom elektroniska kommunikationskanaler. Vårdnadshavarna poängterar att de inte vill ersätta den personliga kontakten, med en elektronisk kommunikation via olika redskap.
Vårdnadshavarna följer upp barnets skolgång genom frågor till barnet, så gott som dagligen. Dessutom fungerar vårdnadshavarna som stöd vid elevens läxläsning där hemma, åtminstone en gång under veckan. Andra former av delaktighet som förekommer hos respondenterna i denna undersökning är deltagande i evenemang ordnade av skolan och medverkande i förtroendeorgan i skolan. Enligt respondenterna bidrar evenemangen och deltagandet i förtroendeorganen, till en större social delaktighet genom etablerandet av kontakter med skolans personal och andra vårdnadshavare.
Fyra av informanterna ansåg att delaktigheten hade ökat efter att skolan medvetet börjat satsa på att utöka vårdnadshavarnas delaktighet. En vårdnadshavare ansåg att delaktighetsnivån var oförändrad, men att formerna vårdnadshavarna var delaktiga på hade förändrats. En annan vårdnadshavare i denna undersökning ansåg att delaktighet inte hade förändrats märkbart, sedan skolan medvetet börjat satsa på vårdnadshavarnas delaktighet.
Enligt vårdnadshavarna försökte skolan motivera vårdnadshavarna att vara delaktiga genom att hålla en intensiv kontakt mellan hemmet och skolan, genom att till exempel förmedla aktuell information om vad som händer under skoldagen. Dessutom kände föräldrarna att skolan uppmuntrade vårdnadshavarna att ta kontakt vid problemsituationer. Några av vårdnadshavarna tyckte också att skolan betonade sin roll som medfostrare, vilket vårdnadshavarna tyckte underlättade deras eget fostringsarbete. I intervjuerna framkom också situationer, där skolans roll i fostran kommer i konflikt med vårdnadshavarens syn på barnets fostran. Skolan försökte också värdesätta kontakten mellan hemmet och skolan på ett mera tydligt sätt för vårdnadshavarna. Dessutom ordnade skolan olika evenemang för vårdnadshavarna, som ett sätt att motivera och stödja vårdnadshavarna att vara delaktiga i sitt barns skolgång och inlärning.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [528]