The effect of mothers’ socioeconomic status and postpartum depression on children’s early language development
Rönnblad, Rebecka (2020)
Rönnblad, Rebecka
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020042019499
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020042019499
Tiivistelmä
Language development is influenced by several biological and environmental factors in a child’s life. One environmental factor that has raised much attention in this field is the socioeconomic status (SES) of the family and whether it affects children’s language development. Another considered risk factor for children’s language development is maternal postpartum depression, which may affect mothers shortly after giving birth. It has been discussed also whether the effect of postpartum depression differs dependent on the mother’s socioeconomic status.
The aim of this study was to explore the association between the socioeconomic status of the mother and the language development of children at 14 months of age. In addition, the thesis explored whether the association between mothers’ postpartum depression and children’s language development differs depending on the mothers’ SES. Based on the mothers’ education, three socioeconomic groups were created and formed the measurement of SES. Depressive symptoms in mothers were assessed by the Edinburgh Postnatal Depression Scale on three occasions after giving birth (i.e. 3, 6 and 12 months postpartum). Children’s receptive and expressive vocabulary as well as their use of gestures were assessed by the MacArthur Communicative Inventory at 14 months of age. Confounding variables that have been identified as influencing language development, such as gender, gestational weeks, mother’s age and her use of smoking, were controlled for in the analyses.
The results revealed no statistically significant association between the mothers’ SES and children’s language development at 14 months. In other words, no statistically significant associations were found between the mothers’ SES and children’s receptive or expressive vocabulary, neither with their use of gestures. It appears that other confounding variables might better explain the variations in language development among children. In this study gender and gestational weeks explained part of the variation in both receptive and expressive language development of the participating children. In addition, mothers age explained part of the expressive development and smoking part of the receptive development. The effect of the mothers’ postpartum depression on children’s language development did also not differ between different SES-groups. In future research about this subject, the effect of SES on children’s language development should be assessed also with children in higher ages, because the effects of SES can probably not be seen until the language development has proceeded a bit further. Further information regarding the mothers’ use of medication or received therapy because of the postpartum depression should also be included to enable reliable conclusions about associations between mothers’ postpartum depression and children’s language development. Barns språkutveckling påverkas av olika biologiska faktorer och omgivningsfaktorer. En omgivningsfaktor som har uppmärksammats inom detta område är familjens socioekonomiska status (SES) och i vilken utsträckning dess inverkan har på barnets språkutveckling. En annan riskfaktor som anses påverka barnets språkutveckling är postpartumdepression hos mamman, som kan drabba mammor efter förlossningen. Det har också diskuterats hurvida mammans postpartumdepression påverkar språkutvecklingen hos barnet olika beroende på mammans socioekonomiska status.
Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan mammans socioekonomiska status och barns språkutveckling vid 14 månaders ålder. Därtill undersöktes det i studien hurvida associationen mellan mammans postpartumdepression och barnets språkutveckling påverkas på olika sätt i olika socioekonomiska grupper. Mammorna delades in i tre grupper utgående från deras utbildning och skapade på så sätt måttet av SES. Mammornas depressiva symptom bedömdes med hjälp av screening-testet Edinburgh Postnatal Depression Scale under tre tillfällen efter förlossningen (3,6 och 12 månader efter förlossning). Barnens receptiva och expressiva ordförråd samt deras användning av gester bedömdes med hjälp av formuläret MacArthur-Bates Communicative Inventory vid 14 månaders ålder. Övriga faktorer som har visats ha en inverkan på språkutvecklingen, som exempelvis kön, gestationsveckor, mammans ålder och rökning under graviditeten, beaktades i analyserna.
Resultatet visade att det inte fanns en statistisk signifikant association mellan mammornas SES och barnens språkutveckling. Det fanns ingen statistiskt signifikant association mellan mammornas SES och barnens receptiva eller expressiva ordförråd, inte heller med deras användning av gester. Det tyder på att andra variabler bättre kan förklara variationer i språkutvecklingen hos barn. I den här undersökningen förklarade kön och gestationsveckor en del av variationen i både det receptiva och expressiva ordförrådet. Därtill förklarade mammans ålder en del av variationen i barnens expressiva ordförråd och rökning under graviditeten förklarade en del av variationen i barnens receptiva ordförråd. Effekten av mammans postpartumdepression på barnens språkutveckling var också den samma oberoende av socioekonomisk grupptillhörighet. I framtida forskning kring ämnet kunde det vara fördelaktigt att undersöka effekten av SES på barns språkutveckling även hos äldre barn, eftersom effekten kanske syns först i ett senare skede av språkutvecklingen. Information angående mammornas läkemedelsanvändning och tillgång till terapi på grund av postpartumdepressionen kunde också ha inkluderats för att möjliggöra mera tillförlitliga antaganden angående associationen mellan mammornas postpartumdepression och barnens språkutveckling.
The aim of this study was to explore the association between the socioeconomic status of the mother and the language development of children at 14 months of age. In addition, the thesis explored whether the association between mothers’ postpartum depression and children’s language development differs depending on the mothers’ SES. Based on the mothers’ education, three socioeconomic groups were created and formed the measurement of SES. Depressive symptoms in mothers were assessed by the Edinburgh Postnatal Depression Scale on three occasions after giving birth (i.e. 3, 6 and 12 months postpartum). Children’s receptive and expressive vocabulary as well as their use of gestures were assessed by the MacArthur Communicative Inventory at 14 months of age. Confounding variables that have been identified as influencing language development, such as gender, gestational weeks, mother’s age and her use of smoking, were controlled for in the analyses.
The results revealed no statistically significant association between the mothers’ SES and children’s language development at 14 months. In other words, no statistically significant associations were found between the mothers’ SES and children’s receptive or expressive vocabulary, neither with their use of gestures. It appears that other confounding variables might better explain the variations in language development among children. In this study gender and gestational weeks explained part of the variation in both receptive and expressive language development of the participating children. In addition, mothers age explained part of the expressive development and smoking part of the receptive development. The effect of the mothers’ postpartum depression on children’s language development did also not differ between different SES-groups. In future research about this subject, the effect of SES on children’s language development should be assessed also with children in higher ages, because the effects of SES can probably not be seen until the language development has proceeded a bit further. Further information regarding the mothers’ use of medication or received therapy because of the postpartum depression should also be included to enable reliable conclusions about associations between mothers’ postpartum depression and children’s language development.
Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan mammans socioekonomiska status och barns språkutveckling vid 14 månaders ålder. Därtill undersöktes det i studien hurvida associationen mellan mammans postpartumdepression och barnets språkutveckling påverkas på olika sätt i olika socioekonomiska grupper. Mammorna delades in i tre grupper utgående från deras utbildning och skapade på så sätt måttet av SES. Mammornas depressiva symptom bedömdes med hjälp av screening-testet Edinburgh Postnatal Depression Scale under tre tillfällen efter förlossningen (3,6 och 12 månader efter förlossning). Barnens receptiva och expressiva ordförråd samt deras användning av gester bedömdes med hjälp av formuläret MacArthur-Bates Communicative Inventory vid 14 månaders ålder. Övriga faktorer som har visats ha en inverkan på språkutvecklingen, som exempelvis kön, gestationsveckor, mammans ålder och rökning under graviditeten, beaktades i analyserna.
Resultatet visade att det inte fanns en statistisk signifikant association mellan mammornas SES och barnens språkutveckling. Det fanns ingen statistiskt signifikant association mellan mammornas SES och barnens receptiva eller expressiva ordförråd, inte heller med deras användning av gester. Det tyder på att andra variabler bättre kan förklara variationer i språkutvecklingen hos barn. I den här undersökningen förklarade kön och gestationsveckor en del av variationen i både det receptiva och expressiva ordförrådet. Därtill förklarade mammans ålder en del av variationen i barnens expressiva ordförråd och rökning under graviditeten förklarade en del av variationen i barnens receptiva ordförråd. Effekten av mammans postpartumdepression på barnens språkutveckling var också den samma oberoende av socioekonomisk grupptillhörighet. I framtida forskning kring ämnet kunde det vara fördelaktigt att undersöka effekten av SES på barns språkutveckling även hos äldre barn, eftersom effekten kanske syns först i ett senare skede av språkutvecklingen. Information angående mammornas läkemedelsanvändning och tillgång till terapi på grund av postpartumdepressionen kunde också ha inkluderats för att möjliggöra mera tillförlitliga antaganden angående associationen mellan mammornas postpartumdepression och barnens språkutveckling.
Kokoelmat
- 6163 Logopedia [74]