Klasslärares upplevelser av språklig inkludering i grundskolan : En enkätundersökning bland grundskolelärare i Svenskfinland
Mård, Jonathan (2020)
Mård, Jonathan
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202003067583
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202003067583
Tiivistelmä
Avhandlingens syfte är att undersöka hur klasslärare i grundskolor i Svenskfinland upplever arbetet med språklig inkludering i sina klasser. Därtill undersöks lärarnas upplevda kompetens i att arbeta med språklig inklusion, samt ifall olika bakgrundsfaktorer påverkar deras syn på fenomenet. Utgående från syftet utformades tre forskningsfrågor för avhandlingen.
Undersökningens forskningsfrågor:
1. Hur påverkar inkludering av elever med annat modersmål lärarnas egna arbete samt klassen som helhet?
2. Hur inverkar olika bakgrundsfaktorer på hur klassläraren ser på inklusion?
3. Hur upplever lärarna sin egen kompetens i att inkludera elever med ett annat modersmål?
Utgående från dessa forskningsfrågor utformades en webbenkät som sändes ut till skolor där rektorn hade gett sitt tillstånd. Dessa skolor baserade sig alla i Svenskfinland med tyngdpunkt på Österbotten. Webbenkäten genererade totalt 50 enkätsvar, som har behandlats konfidentiellt och som är helt anonyma. Resultaten från webbenkäten presenteras i regel kategoriserat efter enkätfrågorna och forskningsfrågorna. I undersökningen så har en fenomenografisk forskningsansats kombinerats med den kvalitativa metoden i och med att det finns en blandning av rent statistiska svar och utsagor som inkommit som svar på öppna frågor.
I teorikapitlen ligger fokus på inklusion ur olika aspekter samt andraspråksinlärning. Tidigare forskning har berört temat inklusion samt dess effekt bland annat på elevernas språkliga och sociala utveckling samt även i viss mån påvisat hur arbete med inkluderande undervisning påverkar lärarens arbete. I kapitlet som berör andraspråksinlärning ligger fokus på vilka faktorer som påverkar andraspråksinlärningen samt hur läraren kan gynna språkutvecklingen genom pedagogiska metoder och lösningar.
Respondenterna i studien förhåller sig i allmänhet positiva till språklig inkludering och anser att det har en positiv effekt på såväl den elev som blir inkluderad som på klassen som helhet. Av resultatet framkommer bland annat att lärarna upplever en positiv effekt på den inkluderade elevens språkliga utveckling samt dennes inklusion i klassen som gemenskap. Angående klassen som helhet så anser lärarna att det är positivt för deras utveckling att bekanta sig med andra kulturer och att de utvecklar goda etiska färdigheter samt öppenhet och tolerans för andra kulturer samt olikheter. Majoriteten av lärarna upplever att arbete med inkluderande undervisning har en positivt effekt även på deras eget arbete, men många uppger att den ökade arbetsmängden som tillkommer upplevs som betungande. I undersökningen framkom även att respondenterna har en hög upplevd kompetens i att arbeta med språklig inkludering, men att majoriteten ändå upplever ett behov av ytterligare fortbildning som skulle beröra inklusion. I undersökningen fanns ett fåtal statistiskt hållbara samband. Som avslutning på avhandlingen diskuteras valet av metod samt datainsamlingsmetod och resultaten från enkätundersökningen diskuteras i ljuset av tidigare forskning, litteratur samt egna reflektioner och tankar.
Undersökningens forskningsfrågor:
1. Hur påverkar inkludering av elever med annat modersmål lärarnas egna arbete samt klassen som helhet?
2. Hur inverkar olika bakgrundsfaktorer på hur klassläraren ser på inklusion?
3. Hur upplever lärarna sin egen kompetens i att inkludera elever med ett annat modersmål?
Utgående från dessa forskningsfrågor utformades en webbenkät som sändes ut till skolor där rektorn hade gett sitt tillstånd. Dessa skolor baserade sig alla i Svenskfinland med tyngdpunkt på Österbotten. Webbenkäten genererade totalt 50 enkätsvar, som har behandlats konfidentiellt och som är helt anonyma. Resultaten från webbenkäten presenteras i regel kategoriserat efter enkätfrågorna och forskningsfrågorna. I undersökningen så har en fenomenografisk forskningsansats kombinerats med den kvalitativa metoden i och med att det finns en blandning av rent statistiska svar och utsagor som inkommit som svar på öppna frågor.
I teorikapitlen ligger fokus på inklusion ur olika aspekter samt andraspråksinlärning. Tidigare forskning har berört temat inklusion samt dess effekt bland annat på elevernas språkliga och sociala utveckling samt även i viss mån påvisat hur arbete med inkluderande undervisning påverkar lärarens arbete. I kapitlet som berör andraspråksinlärning ligger fokus på vilka faktorer som påverkar andraspråksinlärningen samt hur läraren kan gynna språkutvecklingen genom pedagogiska metoder och lösningar.
Respondenterna i studien förhåller sig i allmänhet positiva till språklig inkludering och anser att det har en positiv effekt på såväl den elev som blir inkluderad som på klassen som helhet. Av resultatet framkommer bland annat att lärarna upplever en positiv effekt på den inkluderade elevens språkliga utveckling samt dennes inklusion i klassen som gemenskap. Angående klassen som helhet så anser lärarna att det är positivt för deras utveckling att bekanta sig med andra kulturer och att de utvecklar goda etiska färdigheter samt öppenhet och tolerans för andra kulturer samt olikheter. Majoriteten av lärarna upplever att arbete med inkluderande undervisning har en positivt effekt även på deras eget arbete, men många uppger att den ökade arbetsmängden som tillkommer upplevs som betungande. I undersökningen framkom även att respondenterna har en hög upplevd kompetens i att arbeta med språklig inkludering, men att majoriteten ändå upplever ett behov av ytterligare fortbildning som skulle beröra inklusion. I undersökningen fanns ett fåtal statistiskt hållbara samband. Som avslutning på avhandlingen diskuteras valet av metod samt datainsamlingsmetod och resultaten från enkätundersökningen diskuteras i ljuset av tidigare forskning, litteratur samt egna reflektioner och tankar.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [534]