Motivationsfaktorer inom rekryteringen i nyländska kommuner : en tvärsnittsstudie av arbetsplatsannonser och kommunernas styrdokument
Westerholm, Marie (2020)
Westerholm, Marie
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202002276623
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202002276623
Tiivistelmä
Enligt TE-centralens yrkesbarometer från september 2019 råder det i Finland brist på personal inom ett femtiotal yrken. Bland dessa finns socialarbetare, barnträdgårdslärare, logopeder, allmänläkare, sjukskötare, närvårdare, tandläkare, speciallärare och psykologer - yrkesmänniskor som behövs för att kommunerna ska kunna utföra sina lagstadgade uppgifter. Eftersom personalbrist råder inom många kommunala yrken och avgång genom pensionering i framtiden ökar, har kommunerna orsak att granska sin arbetsgivarimage samt vidta åtgärder för att trygga tillgången på kompetenta arbetssökande. Enligt Kevas pensionsprognos avgår cirka 60 procent av de kommunalt anställda med pension under de närmaste tjugo åren.
Syftet med denna studie var att konstatera förekomst eller icke förekomst av ekonomiska eller andra typer av motivationsfaktorer i arbetsplatsannonser. Som teoretisk utgångspunkt togs avstamp i Frederick Herzbergs (1959) tvåfaktorsteori som identifierar hygienfaktorer som sänker arbetstagarens motivation ifall de är otillfredsställande och motivationsfaktorer som ifall de förekommer däremot höjer arbetsmotivationen.
Frågeställningarna var följande: Förekommer motivationsfaktorer i de granskade arbetsplatsannonserna? Om motivationsfaktorer förekommer, vilka uttrycksformer tar de?
Förekommer det kommunvisa skillnader i graden av förekomst av motivationsfaktorer i de granskade arbetsplatsannonserna? I texten föredras användningen av ordet lockelse istället för motivationsfaktor.
Materialet utgjordes av arbetsplatsannonser från den 1.9.2019, annonser där personal söktes för tills vidare anställning till de nyländska kommunerna. Dessutom gav de nyländska kommunernas kommunstrategier samt publicerade personalrapporter möjlighet att hitta eventuella samband mellan kommunala beslut på strateginivå och användningen av lockelser i arbetsplatsannonserna. Studien genomfördes som en genomskärningsstudie.
Det visade sig att de lockelser som förekom var av ekonomiskt eller immateriellt slag som till exempel rekryteringstillägg eller utlovade arbetstidsarrangemang. Resultaten visade att användningen av lockelser av immateriell natur förekom oftare i nyländska kommuner med låg tätortsgrad eller befolkningstäthet. Samband mellan utskrivna strategiska mål i kommunernas strategidokument och förekomst av lockelser i de granskade arbetsplatsannonserna saknades däremot.
Syftet med denna studie var att konstatera förekomst eller icke förekomst av ekonomiska eller andra typer av motivationsfaktorer i arbetsplatsannonser. Som teoretisk utgångspunkt togs avstamp i Frederick Herzbergs (1959) tvåfaktorsteori som identifierar hygienfaktorer som sänker arbetstagarens motivation ifall de är otillfredsställande och motivationsfaktorer som ifall de förekommer däremot höjer arbetsmotivationen.
Frågeställningarna var följande: Förekommer motivationsfaktorer i de granskade arbetsplatsannonserna? Om motivationsfaktorer förekommer, vilka uttrycksformer tar de?
Förekommer det kommunvisa skillnader i graden av förekomst av motivationsfaktorer i de granskade arbetsplatsannonserna? I texten föredras användningen av ordet lockelse istället för motivationsfaktor.
Materialet utgjordes av arbetsplatsannonser från den 1.9.2019, annonser där personal söktes för tills vidare anställning till de nyländska kommunerna. Dessutom gav de nyländska kommunernas kommunstrategier samt publicerade personalrapporter möjlighet att hitta eventuella samband mellan kommunala beslut på strateginivå och användningen av lockelser i arbetsplatsannonserna. Studien genomfördes som en genomskärningsstudie.
Det visade sig att de lockelser som förekom var av ekonomiskt eller immateriellt slag som till exempel rekryteringstillägg eller utlovade arbetstidsarrangemang. Resultaten visade att användningen av lockelser av immateriell natur förekom oftare i nyländska kommuner med låg tätortsgrad eller befolkningstäthet. Samband mellan utskrivna strategiska mål i kommunernas strategidokument och förekomst av lockelser i de granskade arbetsplatsannonserna saknades däremot.