Gender in trade : the effects of globalisation on gender wage disparities
Lindroos, Pontus (2020)
Lindroos, Pontus
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202001304021
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202001304021
Tiivistelmä
Den ökade internationella ekonomiska integrationen som växt fram under de senaste decennierna har format samhällen på alla håll i världen. Betydelsen av internationell handel och ekonomiskt samarbete har stadigt vuxit och idag litar såväl nationer som företag och individer på långväga handelspartners för stadig tillgång till råvaror och konsumtionsprodukter.
Den ekonomiska globaliseringen innebär betydande nyttor för individer runtom i världen; vi får tillgång till produkter av högre kvalitet till lägre pris, vi delar kompetenser och utvecklar nya kunskaper på basis av utländskt kunnande och vi kommunicerar allt mer för att skapa nya produkter och tjänster som förenklar våra liv. Globaliseringen kopplar samman människor på tidigare otänkbara sätt och har en central roll i skapandet av ekonomisk tillväxt och välfärd.
De makroekonomiska nyttorna av globaliseringen är många, men vi har inte en klar bild av hur dessa nyttor fördelas i samhället. Möjligheterna att dra nytta av globaliseringens positiva effekter är inte lika för alla, och det är sannolikt att det finns både vinnare och förlorare även i Finland. Flykten av stora industriföretag till asiatiska lågkostnadsländer under början av 2000-talet är ett praktiskt exempel på detta; företagen och deras ägare drog nytta av de lägre produktionskostnaderna medan europeiska fabriksarbetare tvingades söka nya inkomstkällor.
Frågeställning
I denna avhandling undersöks globaliseringens effekt på löneskillnader mellan kvinnor och män på den finska arbetsmarknaden. Globaliseringen definieras genom företagens, det vill säga arbetsgivarnas, deltagande i utlandshandel som exportörer och frågeställningen riktas till om de internationella handelsrelationerna har en signifikant effekt på medellönerna för kvinnor och män. Avhandlingens primära forskningsfråga är:
- Hur påverkar globaliseringen löneskillnader mellan kvinnor och män?
Som stöd för den primära forskningsfrågan och för att kontrollera avhandlingens hypoteser undersöks även följande stödfrågor:
- Hur påverkar globaliseringen löneskillnaderna på nationell nivå?
- Anställer exportföretag fler män än kvinnor?
- Är exportföretag mer produktiva än icke-exportföretag?
- Anställer exportföretag en större andel högutbildade arbetstagare än icke-exportföretagen?
- Är löneskillnader mellan kön större i exportföretag än i icke-exportföretag, och varför?
Avhandlingen utgår från hypotesen att utlandshandeln ökar löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Hypotesen baseras på de faktum att den finska globaliseringen historiskt sett drivits av högteknologiska företag där majoriteten av arbetstagarna varit män och att finska exportföretag betalat, och betalar, i genomsnitt högre löner än andra företag.
Datamaterial och variabler
Datamaterialet som används i denna avhandling är en kombination av företags- och personregister som tillhandahålls av Statistikcentralen. Företagsinformationen hämtas från Företagsregistret och arbetstagarinformationen från FLEED databasen (Finnish Longitudinal Employer-Employee Data). Arbetstagarinformationen aggregeras till företagsnivå där arbetstagare grupperas enligt kön, ålder och utbildningsnivå. (Statistics Finland, 2019b; Tilastokeskus, 2014)
De kombinerade datakällorna innehåller information om alla företag i Finland och alla personer som är anställda av dessa företag. För ökad stabilitet och analysfokus inkluderas endast arbetstagare i åldern 16-65 år i analysen. Datamaterialet är även avgränsat till att endast inkludera de arbetatagare som registrerat 12 månader av arbete under året. Företagen avgränsas enligt näringsgren så att endast de branscher som ingår i finska Structural Business Statistcs ingår i analysen . Vidare avgränsas företagen så att endast de som anställer minst ett årsverke under året är inkluderade. Analysen genomförs för åren 2008-2016.
Den huvudsakliga utfallsvariabeln är medellön för kvinnor och män och båda räknas skilt för varje företag som ingår i analysen. Lönevariabeln är bruttolön i euro och lönen knyts till individens arbetsgivare vid slutet av året.
Arbetstagarna delas in i tre grupper enligt utbildningsnivå – lågutbildade, medelutbildade och högutbildade. Arbetstagare som inte har utbildning efter grundnivå klassas som lågutbildade. Arbetstagare med gymnasie- eller yrkesskoleexamen klassas som medelutbildade. Arbetstagare med yrkeshögskole- eller universitetsexamen klassas som högutbildade. Arbetstagarna delas vidare in i tre grupper enligt ålder. Grupp 1 består av arbetstagare i åldern 16-24 år, grupp 2 av arbetstagare i åldern 25-39 år och grupp 3 av arbetstagare i åldern 40-65 år.
Företagen delas in i fyra grupper enligt antal heltidsanställda. Microföretagen har färre än 10 heltidsanställda, små företag har 10-49 heltidsanställda, medelstora företag har 50-249 heltidsanställda och företag med över 250 heltidsanställda klassas som stora. Vidare delas företagen in i två grupper enligt ålder; unga företag är under 5 år gamla och gamla företag har verkat i 5 år eller fler.
Den huvudsakliga analysvariabeln Exporter är en dummyvariabel som antar värdet 1 för företag som deltar i utlandshandeln som exportörer och värdet 0 för övriga företag. Exportföretagen uppfyller följande krav:
- Det totala värdet av exporterade varor och tjänster överstiger 5000 euro och företaget exporterar minst 5 procent av sin omsättning under året.
Analys
Avhandlingens analys genomförs i två steg. Den deskriptiva analysen i kapitel 4.2 besvarar flera av avhandlingens stödfrågor och lägger grunden för den ekonometriska analysen vars resultat presenteras i kapitel 5.
Den deskriptiva analysen visar att exportföretag, i enlighet med avhandlingens hypotes, betalar i genomsnitt högre löner än icke-exportföretag. Den nominella löneskillnaden år 2016 är nästan 13000 euro, vilket innebär en skillnad på 29,2 procent. Exportföretagen anställer också en större andel män än kvinnor, även jämfört med övriga företag. De två inledande faktumen pekar på att män gynnas relativt mer av företagens deltagande i utlandshandel eftersom de oftare arbetar i exportföretag och därmed oftare drar nytta av de i genomsnitt högre lönerna. Sammanfattningsvis visar den deskriptiva analysen på en arbetskraftssegregation av män till exportföretag som ökar löneskillnaderna mellan kön på samhällsnivå, och vidare på ökade löneskillnader till fördel för arbetstagare i exportföretag gentemot arbetstagare i icke-exportföretag. Table 1, 2 och 3 på sidorna 45, 47 och 48 presenterar deskriptiv statistik.
Graph 13 på sidan 49 illustrerar en form av lönegap i export- och icke-exportföretag. Illustrationen går emot avhandlingens hypotes eftersom den indikerar mindre löneskillnader i exportföretag än i icke-exportföretag. Grafen motiverar vidare analys av företagsgruppernas medellöner och den vidare analysen presenteras i kapitel 5.
Den ekonometriska analysen utgår från ekvation (4) på sidan 50 och beaktar företags- och arbetstagaregenskaper för att estimera deras respektive effekter på medellöner för kvinnor och män. Den slutgiltliga regressionsmodellen, vars resultat presenteras i Table 4 på sidan 57, beaktar företags- och årsfixa effekter.
Regressionsresultaten pekar på samma resultat som den deskriptiva analysen: lönerna i exportföretag är betydligt högre än i icke-exportföretag och kvinnor gynnas relativt mer än män av att arbeta i exportföretag. De fullständiga regressionmodellerna (model 7 och 8 i Table 4) visar på en statistiskt signifikant ökning i medellönen för kvinnor på 1,1 procent och en statistikt icke-signifikant minskning i medellönen för män på -0,3 procent av att arbeta i ett exportföretag. Regressionsmodellerna pekar därmed på samma effekter av deltagande i utlandshandel som tidigare nämndes – den första, och största, effekten ökar löneskillnaderna mellan kön på samhällsnivå genom arbetskraftssegregering, medan den andra effekten minskar den negativa effekten genom att kvinnor i exportföretag kompenseras relativt bättre än män i exportföretag. De nominella skillnaderna i medellönerna gynnar män både i export- och icke-exportföretag, men skillnaderna är relativt mindre i exportföretag.
Regressionsmodellernas förklaringsgrader är låga, men resultaten pekar ändå på att exportdeltagande är en egenskap som har en effekt på lönekonstruktionen på den finska arbetsmarknaden. Den aggregerade analysnivån påverkar förklaringsgraden betydligt men även på denna nivå syns ett statistiskt signifikanta samband mellan medellönen för kvinnor och den huvudsakliga analysvariabeln.
Slutsatser
Analysresultaten både bekräftar och häver avhandlingens hypotes om att globaliseringen ökar löneskillnader mellan kvinnor och män. Könssegregationen mellan export- och icke-exportföretag leder till ökade löneskillnader då män oftare tar del av utlandshandeln och därmed gynnas av de högre löner som erbjuds i exportföretag. En mildrande effekt uppstår då kvinnor som deltar i utlandshandeln drar relativt större nytta av den än sina manliga kollegor.
De sammanlagda analysresultaten pekar på att globaliseringen ökar löneskillnaderna i Finland. Globaliseringen gynnar en minoritetsgrupp av kvinnor och ökar jämställdheten för dem medan den aggregerade jämställdheten minskar. Effekten av företagens deltagande i utlandshandel på medellöner för både kvinnor och män är marginell jämfört med exempelvis utbildningsnivå eller ålder, men analysen ger grund för att inkludera variabeln i fortsatta studier angående löneskillnader.
Den ekonomiska globaliseringen innebär betydande nyttor för individer runtom i världen; vi får tillgång till produkter av högre kvalitet till lägre pris, vi delar kompetenser och utvecklar nya kunskaper på basis av utländskt kunnande och vi kommunicerar allt mer för att skapa nya produkter och tjänster som förenklar våra liv. Globaliseringen kopplar samman människor på tidigare otänkbara sätt och har en central roll i skapandet av ekonomisk tillväxt och välfärd.
De makroekonomiska nyttorna av globaliseringen är många, men vi har inte en klar bild av hur dessa nyttor fördelas i samhället. Möjligheterna att dra nytta av globaliseringens positiva effekter är inte lika för alla, och det är sannolikt att det finns både vinnare och förlorare även i Finland. Flykten av stora industriföretag till asiatiska lågkostnadsländer under början av 2000-talet är ett praktiskt exempel på detta; företagen och deras ägare drog nytta av de lägre produktionskostnaderna medan europeiska fabriksarbetare tvingades söka nya inkomstkällor.
Frågeställning
I denna avhandling undersöks globaliseringens effekt på löneskillnader mellan kvinnor och män på den finska arbetsmarknaden. Globaliseringen definieras genom företagens, det vill säga arbetsgivarnas, deltagande i utlandshandel som exportörer och frågeställningen riktas till om de internationella handelsrelationerna har en signifikant effekt på medellönerna för kvinnor och män. Avhandlingens primära forskningsfråga är:
- Hur påverkar globaliseringen löneskillnader mellan kvinnor och män?
Som stöd för den primära forskningsfrågan och för att kontrollera avhandlingens hypoteser undersöks även följande stödfrågor:
- Hur påverkar globaliseringen löneskillnaderna på nationell nivå?
- Anställer exportföretag fler män än kvinnor?
- Är exportföretag mer produktiva än icke-exportföretag?
- Anställer exportföretag en större andel högutbildade arbetstagare än icke-exportföretagen?
- Är löneskillnader mellan kön större i exportföretag än i icke-exportföretag, och varför?
Avhandlingen utgår från hypotesen att utlandshandeln ökar löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Hypotesen baseras på de faktum att den finska globaliseringen historiskt sett drivits av högteknologiska företag där majoriteten av arbetstagarna varit män och att finska exportföretag betalat, och betalar, i genomsnitt högre löner än andra företag.
Datamaterial och variabler
Datamaterialet som används i denna avhandling är en kombination av företags- och personregister som tillhandahålls av Statistikcentralen. Företagsinformationen hämtas från Företagsregistret och arbetstagarinformationen från FLEED databasen (Finnish Longitudinal Employer-Employee Data). Arbetstagarinformationen aggregeras till företagsnivå där arbetstagare grupperas enligt kön, ålder och utbildningsnivå. (Statistics Finland, 2019b; Tilastokeskus, 2014)
De kombinerade datakällorna innehåller information om alla företag i Finland och alla personer som är anställda av dessa företag. För ökad stabilitet och analysfokus inkluderas endast arbetstagare i åldern 16-65 år i analysen. Datamaterialet är även avgränsat till att endast inkludera de arbetatagare som registrerat 12 månader av arbete under året. Företagen avgränsas enligt näringsgren så att endast de branscher som ingår i finska Structural Business Statistcs ingår i analysen . Vidare avgränsas företagen så att endast de som anställer minst ett årsverke under året är inkluderade. Analysen genomförs för åren 2008-2016.
Den huvudsakliga utfallsvariabeln är medellön för kvinnor och män och båda räknas skilt för varje företag som ingår i analysen. Lönevariabeln är bruttolön i euro och lönen knyts till individens arbetsgivare vid slutet av året.
Arbetstagarna delas in i tre grupper enligt utbildningsnivå – lågutbildade, medelutbildade och högutbildade. Arbetstagare som inte har utbildning efter grundnivå klassas som lågutbildade. Arbetstagare med gymnasie- eller yrkesskoleexamen klassas som medelutbildade. Arbetstagare med yrkeshögskole- eller universitetsexamen klassas som högutbildade. Arbetstagarna delas vidare in i tre grupper enligt ålder. Grupp 1 består av arbetstagare i åldern 16-24 år, grupp 2 av arbetstagare i åldern 25-39 år och grupp 3 av arbetstagare i åldern 40-65 år.
Företagen delas in i fyra grupper enligt antal heltidsanställda. Microföretagen har färre än 10 heltidsanställda, små företag har 10-49 heltidsanställda, medelstora företag har 50-249 heltidsanställda och företag med över 250 heltidsanställda klassas som stora. Vidare delas företagen in i två grupper enligt ålder; unga företag är under 5 år gamla och gamla företag har verkat i 5 år eller fler.
Den huvudsakliga analysvariabeln Exporter är en dummyvariabel som antar värdet 1 för företag som deltar i utlandshandeln som exportörer och värdet 0 för övriga företag. Exportföretagen uppfyller följande krav:
- Det totala värdet av exporterade varor och tjänster överstiger 5000 euro och företaget exporterar minst 5 procent av sin omsättning under året.
Analys
Avhandlingens analys genomförs i två steg. Den deskriptiva analysen i kapitel 4.2 besvarar flera av avhandlingens stödfrågor och lägger grunden för den ekonometriska analysen vars resultat presenteras i kapitel 5.
Den deskriptiva analysen visar att exportföretag, i enlighet med avhandlingens hypotes, betalar i genomsnitt högre löner än icke-exportföretag. Den nominella löneskillnaden år 2016 är nästan 13000 euro, vilket innebär en skillnad på 29,2 procent. Exportföretagen anställer också en större andel män än kvinnor, även jämfört med övriga företag. De två inledande faktumen pekar på att män gynnas relativt mer av företagens deltagande i utlandshandel eftersom de oftare arbetar i exportföretag och därmed oftare drar nytta av de i genomsnitt högre lönerna. Sammanfattningsvis visar den deskriptiva analysen på en arbetskraftssegregation av män till exportföretag som ökar löneskillnaderna mellan kön på samhällsnivå, och vidare på ökade löneskillnader till fördel för arbetstagare i exportföretag gentemot arbetstagare i icke-exportföretag. Table 1, 2 och 3 på sidorna 45, 47 och 48 presenterar deskriptiv statistik.
Graph 13 på sidan 49 illustrerar en form av lönegap i export- och icke-exportföretag. Illustrationen går emot avhandlingens hypotes eftersom den indikerar mindre löneskillnader i exportföretag än i icke-exportföretag. Grafen motiverar vidare analys av företagsgruppernas medellöner och den vidare analysen presenteras i kapitel 5.
Den ekonometriska analysen utgår från ekvation (4) på sidan 50 och beaktar företags- och arbetstagaregenskaper för att estimera deras respektive effekter på medellöner för kvinnor och män. Den slutgiltliga regressionsmodellen, vars resultat presenteras i Table 4 på sidan 57, beaktar företags- och årsfixa effekter.
Regressionsresultaten pekar på samma resultat som den deskriptiva analysen: lönerna i exportföretag är betydligt högre än i icke-exportföretag och kvinnor gynnas relativt mer än män av att arbeta i exportföretag. De fullständiga regressionmodellerna (model 7 och 8 i Table 4) visar på en statistiskt signifikant ökning i medellönen för kvinnor på 1,1 procent och en statistikt icke-signifikant minskning i medellönen för män på -0,3 procent av att arbeta i ett exportföretag. Regressionsmodellerna pekar därmed på samma effekter av deltagande i utlandshandel som tidigare nämndes – den första, och största, effekten ökar löneskillnaderna mellan kön på samhällsnivå genom arbetskraftssegregering, medan den andra effekten minskar den negativa effekten genom att kvinnor i exportföretag kompenseras relativt bättre än män i exportföretag. De nominella skillnaderna i medellönerna gynnar män både i export- och icke-exportföretag, men skillnaderna är relativt mindre i exportföretag.
Regressionsmodellernas förklaringsgrader är låga, men resultaten pekar ändå på att exportdeltagande är en egenskap som har en effekt på lönekonstruktionen på den finska arbetsmarknaden. Den aggregerade analysnivån påverkar förklaringsgraden betydligt men även på denna nivå syns ett statistiskt signifikanta samband mellan medellönen för kvinnor och den huvudsakliga analysvariabeln.
Slutsatser
Analysresultaten både bekräftar och häver avhandlingens hypotes om att globaliseringen ökar löneskillnader mellan kvinnor och män. Könssegregationen mellan export- och icke-exportföretag leder till ökade löneskillnader då män oftare tar del av utlandshandeln och därmed gynnas av de högre löner som erbjuds i exportföretag. En mildrande effekt uppstår då kvinnor som deltar i utlandshandeln drar relativt större nytta av den än sina manliga kollegor.
De sammanlagda analysresultaten pekar på att globaliseringen ökar löneskillnaderna i Finland. Globaliseringen gynnar en minoritetsgrupp av kvinnor och ökar jämställdheten för dem medan den aggregerade jämställdheten minskar. Effekten av företagens deltagande i utlandshandel på medellöner för både kvinnor och män är marginell jämfört med exempelvis utbildningsnivå eller ålder, men analysen ger grund för att inkludera variabeln i fortsatta studier angående löneskillnader.
Kokoelmat
Samankaltainen aineisto
Näytetään aineisto, joilla on samankaltaisia nimekkeitä, tekijöitä tai asiasanoja.
-
Glass Ceilings, Motherhood Walls, and Sticky Floors - The Prevention of Gender-Based Employment Segregation in Human Rights Law
Aspnäs, Eva (2022)The last couple of years have highlighted gender issues which many people, at least in the Global North, would have thought to be an issue of the past. I.e., the disparate inequality between women’s and men’s labour market ...Kokoteksti on luettavissa vain Kirjatornissa ja Academill-kirjastossa. -
Disposing of the narrative : How Black women make meaning of gendered racial socialization messages in Finland
Sullivan, Nia Renee (2023)In this Master's thesis, I critically engage with the concept of gendered racial socialization and inquire how socialization transmissions influence Black women's experiences and identities in Finland. By accumulating ... -
Views on Gender in Paula Hawkins's The Girl on The Train and Gillian Flynn's Gone Girl : A Feminist Analysis of Two Novels
Honkanen, Nicholas (Åbo Akademi, 2019)The aim of this study was to find out to what extent gender stereotypes manifest themselves in The Girl on The Train and Gone Girl. On a larger scale the intention was to, through this study, get a hint of the relationship ...