Samband mellan språkförmåga före skolålder och läsförmåga i tredje klass
Julia, Åstrand (2019)
Julia, Åstrand
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019121648402
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019121648402
Tiivistelmä
Sammanfattning:
Läsning är en viktig förmåga för att kunna ta till sig information. Utvecklingen av språk och läsning antas hänga nära samman genom de grundläggande färdigheter som är gemensamma för dem båda. Dessutom stöder språkförmåga och läsförmåga varandra. Kunskap om ett samband mellan språkförmåga före skolåldern och läsförmåga i skolåldern kan innebära en möjlighet att förebygga framtida svårigheter med läsförmåga genom tidiga stödåtgärder åt barn som förväntas ligga i riskzonen för lässvårigheter. Syftet med den här studien var att undersöka om det finns ett samband mellan språkförmåga före skolålder och läsförmåga i tredje klass.
Den här studien hör till kohortstudien ”Nycklarna till en god uppväxt” som genomförs i Egentliga Finland vid Åbo center för barn- och ungdomsforskning. Deltagarna i den här studien var 30 svenskspråkiga och tvåspråkiga tredjeklassare från kohortstudien. Deltagarnas språkförmåga hade blivit undersökt vid 3 års ålder med benämningstestet Renfrew och språkförståelsetestet Reynell och vid 5,5 års ålder med Renfrew och TROG-2, ett test avsett att mäta förståelse av grammatiska strukturer. I tredje klass undersöktes läsförmåga hos deltagarna med screeningtestet Lilla FS-Duvan. Läsförmåga hos deltagare födda år 2008 undersöktes under vårterminen 2018 av en annan graduskribent och läsförmåga hos deltagare födda år 2009 undersöktes under vårterminen 2019 av skribenten.
Enligt resultatet var korrelationen mellan deltagarnas resultat i Renfrew och Reynell i 3 års ålder och resultatet i Lilla FS-Duvan i tredje klass inte signifikant. Även mellan resultatet i Renfrew i 5,5 års ålder och resultatet i Lilla FS-Duvan och dess deluppgifter var korrelationen inte signifikant. Ingen signifikant korrelation fanns mellan resultatet i TROG-2 i 5,5 års ålder och totalpoängen och deluppgifterna i Lilla FS-Duvan, med undantag av en. En signifikant korrelation fanns mellan deltagarnas resultat i TROG-2 i 5,5 års ålder och i deluppgiften avsedd att mäta fonologiskt arbetsminne i Lilla FS-Duvan. Därtill fanns en signifikant skillnad i spridningen av deltagarnas resultat i TROG-2 i 5,5 års ålder i jämförelse med spridningen av poäng i deluppgiften avsedd att undersöka fonologiskt arbetsminne i Lilla FS-Duvan.
Resultatet indikerar ett samband mellan förståelse av grammatiska strukturer i 5,5 års ålder och fonologiskt arbetsminne i tredje klass. Resultatet kan tyda på att förståelse av grammatiska strukturer och fonologiskt arbetsminne delvis grundar sig i samma funktioner. Fonologiskt arbetsminne borde undersökas redan före skolåldern hos barn med svag språkförmåga, och speciellt med svårigheter med förståelse av grammatiska strukturer, för att vid behov kunna arrangera stödåtgärder före skolstarten. Sammanfattning:
Läsning är en viktig förmåga för att kunna ta till sig information. Utvecklingen av språk och läsning antas hänga nära samman genom de grundläggande färdigheter som är gemensamma för dem båda. Dessutom stöder språkförmåga och läsförmåga varandra. Kunskap om ett samband mellan språkförmåga före skolåldern och läsförmåga i skolåldern kan innebära en möjlighet att förebygga framtida svårigheter med läsförmåga genom tidiga stödåtgärder åt barn som förväntas ligga i riskzonen för lässvårigheter. Syftet med den här studien var att undersöka om det finns ett samband mellan språkförmåga före skolålder och läsförmåga i tredje klass.
Den här studien hör till kohortstudien ”Nycklarna till en god uppväxt” som genomförs i Egentliga Finland vid Åbo center för barn- och ungdomsforskning. Deltagarna i den här studien var 30 svenskspråkiga och tvåspråkiga tredjeklassare från kohortstudien. Deltagarnas språkförmåga hade blivit undersökt vid 3 års ålder med benämningstestet Renfrew och språkförståelsetestet Reynell och vid 5,5 års ålder med Renfrew och TROG-2, ett test avsett att mäta förståelse av grammatiska strukturer. I tredje klass undersöktes läsförmåga hos deltagarna med screeningtestet Lilla FS-Duvan. Läsförmåga hos deltagare födda år 2008 undersöktes under vårterminen 2018 av en annan graduskribent och läsförmåga hos deltagare födda år 2009 undersöktes under vårterminen 2019 av skribenten.
Enligt resultatet var korrelationen mellan deltagarnas resultat i Renfrew och Reynell i 3 års ålder och resultatet i Lilla FS-Duvan i tredje klass inte signifikant. Även mellan resultatet i Renfrew i 5,5 års ålder och resultatet i Lilla FS-Duvan och dess deluppgifter var korrelationen inte signifikant. Ingen signifikant korrelation fanns mellan resultatet i TROG-2 i 5,5 års ålder och totalpoängen och deluppgifterna i Lilla FS-Duvan, med undantag av en. En signifikant korrelation fanns mellan deltagarnas resultat i TROG-2 i 5,5 års ålder och i deluppgiften avsedd att mäta fonologiskt arbetsminne i Lilla FS-Duvan. Därtill fanns en signifikant skillnad i spridningen av deltagarnas resultat i TROG-2 i 5,5 års ålder i jämförelse med spridningen av poäng i deluppgiften avsedd att undersöka fonologiskt arbetsminne i Lilla FS-Duvan.
Resultatet indikerar ett samband mellan förståelse av grammatiska strukturer i 5,5 års ålder och fonologiskt arbetsminne i tredje klass. Resultatet kan tyda på att förståelse av grammatiska strukturer och fonologiskt arbetsminne delvis grundar sig i samma funktioner. Fonologiskt arbetsminne borde undersökas redan före skolåldern hos barn med svag språkförmåga, och speciellt med svårigheter med förståelse av grammatiska strukturer, för att vid behov kunna arrangera stödåtgärder före skolstarten.
Läsning är en viktig förmåga för att kunna ta till sig information. Utvecklingen av språk och läsning antas hänga nära samman genom de grundläggande färdigheter som är gemensamma för dem båda. Dessutom stöder språkförmåga och läsförmåga varandra. Kunskap om ett samband mellan språkförmåga före skolåldern och läsförmåga i skolåldern kan innebära en möjlighet att förebygga framtida svårigheter med läsförmåga genom tidiga stödåtgärder åt barn som förväntas ligga i riskzonen för lässvårigheter. Syftet med den här studien var att undersöka om det finns ett samband mellan språkförmåga före skolålder och läsförmåga i tredje klass.
Den här studien hör till kohortstudien ”Nycklarna till en god uppväxt” som genomförs i Egentliga Finland vid Åbo center för barn- och ungdomsforskning. Deltagarna i den här studien var 30 svenskspråkiga och tvåspråkiga tredjeklassare från kohortstudien. Deltagarnas språkförmåga hade blivit undersökt vid 3 års ålder med benämningstestet Renfrew och språkförståelsetestet Reynell och vid 5,5 års ålder med Renfrew och TROG-2, ett test avsett att mäta förståelse av grammatiska strukturer. I tredje klass undersöktes läsförmåga hos deltagarna med screeningtestet Lilla FS-Duvan. Läsförmåga hos deltagare födda år 2008 undersöktes under vårterminen 2018 av en annan graduskribent och läsförmåga hos deltagare födda år 2009 undersöktes under vårterminen 2019 av skribenten.
Enligt resultatet var korrelationen mellan deltagarnas resultat i Renfrew och Reynell i 3 års ålder och resultatet i Lilla FS-Duvan i tredje klass inte signifikant. Även mellan resultatet i Renfrew i 5,5 års ålder och resultatet i Lilla FS-Duvan och dess deluppgifter var korrelationen inte signifikant. Ingen signifikant korrelation fanns mellan resultatet i TROG-2 i 5,5 års ålder och totalpoängen och deluppgifterna i Lilla FS-Duvan, med undantag av en. En signifikant korrelation fanns mellan deltagarnas resultat i TROG-2 i 5,5 års ålder och i deluppgiften avsedd att mäta fonologiskt arbetsminne i Lilla FS-Duvan. Därtill fanns en signifikant skillnad i spridningen av deltagarnas resultat i TROG-2 i 5,5 års ålder i jämförelse med spridningen av poäng i deluppgiften avsedd att undersöka fonologiskt arbetsminne i Lilla FS-Duvan.
Resultatet indikerar ett samband mellan förståelse av grammatiska strukturer i 5,5 års ålder och fonologiskt arbetsminne i tredje klass. Resultatet kan tyda på att förståelse av grammatiska strukturer och fonologiskt arbetsminne delvis grundar sig i samma funktioner. Fonologiskt arbetsminne borde undersökas redan före skolåldern hos barn med svag språkförmåga, och speciellt med svårigheter med förståelse av grammatiska strukturer, för att vid behov kunna arrangera stödåtgärder före skolstarten. Sammanfattning:
Läsning är en viktig förmåga för att kunna ta till sig information. Utvecklingen av språk och läsning antas hänga nära samman genom de grundläggande färdigheter som är gemensamma för dem båda. Dessutom stöder språkförmåga och läsförmåga varandra. Kunskap om ett samband mellan språkförmåga före skolåldern och läsförmåga i skolåldern kan innebära en möjlighet att förebygga framtida svårigheter med läsförmåga genom tidiga stödåtgärder åt barn som förväntas ligga i riskzonen för lässvårigheter. Syftet med den här studien var att undersöka om det finns ett samband mellan språkförmåga före skolålder och läsförmåga i tredje klass.
Den här studien hör till kohortstudien ”Nycklarna till en god uppväxt” som genomförs i Egentliga Finland vid Åbo center för barn- och ungdomsforskning. Deltagarna i den här studien var 30 svenskspråkiga och tvåspråkiga tredjeklassare från kohortstudien. Deltagarnas språkförmåga hade blivit undersökt vid 3 års ålder med benämningstestet Renfrew och språkförståelsetestet Reynell och vid 5,5 års ålder med Renfrew och TROG-2, ett test avsett att mäta förståelse av grammatiska strukturer. I tredje klass undersöktes läsförmåga hos deltagarna med screeningtestet Lilla FS-Duvan. Läsförmåga hos deltagare födda år 2008 undersöktes under vårterminen 2018 av en annan graduskribent och läsförmåga hos deltagare födda år 2009 undersöktes under vårterminen 2019 av skribenten.
Enligt resultatet var korrelationen mellan deltagarnas resultat i Renfrew och Reynell i 3 års ålder och resultatet i Lilla FS-Duvan i tredje klass inte signifikant. Även mellan resultatet i Renfrew i 5,5 års ålder och resultatet i Lilla FS-Duvan och dess deluppgifter var korrelationen inte signifikant. Ingen signifikant korrelation fanns mellan resultatet i TROG-2 i 5,5 års ålder och totalpoängen och deluppgifterna i Lilla FS-Duvan, med undantag av en. En signifikant korrelation fanns mellan deltagarnas resultat i TROG-2 i 5,5 års ålder och i deluppgiften avsedd att mäta fonologiskt arbetsminne i Lilla FS-Duvan. Därtill fanns en signifikant skillnad i spridningen av deltagarnas resultat i TROG-2 i 5,5 års ålder i jämförelse med spridningen av poäng i deluppgiften avsedd att undersöka fonologiskt arbetsminne i Lilla FS-Duvan.
Resultatet indikerar ett samband mellan förståelse av grammatiska strukturer i 5,5 års ålder och fonologiskt arbetsminne i tredje klass. Resultatet kan tyda på att förståelse av grammatiska strukturer och fonologiskt arbetsminne delvis grundar sig i samma funktioner. Fonologiskt arbetsminne borde undersökas redan före skolåldern hos barn med svag språkförmåga, och speciellt med svårigheter med förståelse av grammatiska strukturer, för att vid behov kunna arrangera stödåtgärder före skolstarten.
Kokoelmat
- 6163 Logopedia [74]