Ungdomars känsla av delaktighet - vilka faktorer påverkar i Sibbo?
Roms, Ronja (2019)
Roms, Ronja
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019102234226
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019102234226
Tiivistelmä
Känslan av delaktighet är grundläggande dels för politiskt handlande men också för inhämtning av information i politiska frågor. Graden av intresse för samhällsrelaterade frågor varierar i sin tur i lika stor grad som känslan av delaktighet, men båda är viktiga aspekter då det talas om aktivt medborgarskap. Syftet med denna avhandling är att ta reda på vilka faktorer som påverkar ungdomarnas känsla av delaktighet. Arbetet granskar ungdomstiden med tyngdpunkt på politisk socialisation, hälsa och delaktighet. Fokus ligger på ungdomarnas synvinkel istället för de vuxnas. Hur uppfattar ungdomarna sina levnadsomständigheter, sin hälsa, ekonomi och i vilken mån känner de delaktighet i både närsamhället och i det finländska samhället. Forskningsfrågan för arbetet lyder: vilka faktorer förklarar/påverkar Sibboungdomarnas känsla av delaktighet i närsamhället och det finländska samhället?
För att uppnå syftet görs en kvantitativ undersökning med hjälp av färdigt insamlat material från Institutet för hälsa och välfärd. Materialet består av svar från enkäten Hälsa i skolan 2017. Undersökningen innehåller svar av 464 ungdomar från högstadiet och andra stadiets utbildningar i Sibbo kommun.
I den empiriska analysen kom det fram att ungdomarna överlag har det bra i de frågor som ingår i undersökningen. Värt att nämna är ändå att över 50 procent av ungdomarna inte deltar i någon samhällsaktivitet och en femtedel av ungdomarna anser sig ha en dålig hälsa. Ungdomarna känner sig som en viktigare del av näromgivningen i jämförelse med det finländska samhället och över hälften, 54 procent, av ungdomarna känner sig inte som en viktig del av det finländska samhället. Ungdomarna anser i stor utsträckning att familjernas ekonomiska situation är någorlunda bra och närmare 70 procent av ungdomarna är tillfredsställda med sitt liv i stora drag. Sambandsanalysen visar att både hälsa och ekonomi påverkar känslan av delaktighet och regressionsanalysen påvisar att tillfredsställelsen med livet överlag har en signifikant påverkan då vi pratar om delaktighet inom denna undersökning.
För att uppnå syftet görs en kvantitativ undersökning med hjälp av färdigt insamlat material från Institutet för hälsa och välfärd. Materialet består av svar från enkäten Hälsa i skolan 2017. Undersökningen innehåller svar av 464 ungdomar från högstadiet och andra stadiets utbildningar i Sibbo kommun.
I den empiriska analysen kom det fram att ungdomarna överlag har det bra i de frågor som ingår i undersökningen. Värt att nämna är ändå att över 50 procent av ungdomarna inte deltar i någon samhällsaktivitet och en femtedel av ungdomarna anser sig ha en dålig hälsa. Ungdomarna känner sig som en viktigare del av näromgivningen i jämförelse med det finländska samhället och över hälften, 54 procent, av ungdomarna känner sig inte som en viktig del av det finländska samhället. Ungdomarna anser i stor utsträckning att familjernas ekonomiska situation är någorlunda bra och närmare 70 procent av ungdomarna är tillfredsställda med sitt liv i stora drag. Sambandsanalysen visar att både hälsa och ekonomi påverkar känslan av delaktighet och regressionsanalysen påvisar att tillfredsställelsen med livet överlag har en signifikant påverkan då vi pratar om delaktighet inom denna undersökning.