Före detta barnsoldaters rätt till flyktingstatus : en folkrättslig studie över om före detta barnsoldater kan beviljas flyktingstatus trots att de har begått brott
Grönroos, Joanna (2019)
Grönroos, Joanna
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019093030655
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019093030655
Tiivistelmä
Antalet barnsoldater är stort och barn utsätts dagligen för allvarlig skada i samband med väpnade konflikter. Inom folkrätten finns det flera olika instrument och policyer som skyddar barn från väpnade konflikter. Eftersom barn tillhör en grupp som är i behov av ett särskilt skydd, tilldelas barn särskilda rättigheter som bland annat är stipulerade i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter från år 1989. Före detta barnsoldater som söker om internationellt skydd i en annan stat kan möta svårigheter i asylprocessen som en följd av att de har varit barnsoldater. En person som gjort sig skyldig till något av de brott som finns fastställda i artikel 1F i flyktingkonventionen ska enligt konventionen uteslutas från flyktingstatus.
Avhandlingens syfte är undersöka om en före detta barnsoldat kan beviljas flyktingstatus och hur artikel 1F tillämpas på före detta barnsoldater i en asylprocess. Beviljas före detta barnsoldater flyktingstatus även om det finns ett välgrundat skäl att tro att den asylsökande har begått något av de brott som finns stipulerade i artikel 1F? Kan ett barn ha den mentala kapaciteten för att kunna vara straffrättsligt ansvarig över brotten och vilken är minimiåldern att kunna vara straffrättsligt ansvarig för brott inom folkrätten? I avhandlingen diskuteras de olika element som ska beaktas innan ett beslut om flyktingstatus till en före detta barnsoldat kan tas.
Avhandlingen är en rättsdogmatisk analys och både primära och sekundära rättskällor används. De primära rättskällorna kommer vara i fokus, vilka är bland annat Förenta nationernas konvention angående flyktingars rättsliga ställning från år 1951 och Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter från år 1989. De sekundära rättskällorna kommer att användas för att stärka argumentationen. I avhandlingen används även nationella rättsfall för att se vad stater exempelvis har beaktat i ett beslut om flyktingstatus till en före detta barnsoldat. För att besvara frågeställningen om en före detta barnsoldat kan beviljas asyl är att analysera de olika elementen som mottagarstaten måste beakta innan ett beslut. Dessa element är bland annat minimiåldern att vara straffrättsligt ansvarig.
Avhandlingen argumenterar om en barnsoldat borde ses som ett offer i stället för en förövare inom folkrätten. Avhandlingens resultat visar att för att artikel 1F ska kunna tillämpas på en före detta barnsoldat måste personen bland annat vara över minimiåldern att hållas straffrättsligt ansvarig. Om personen var över minimiåldern då brottet begicks kan artikel 1F tillämpas, men det kan fortfarande finnas faktorer kopplade till barnsoldatskapet som måste beaktas. Den mentala kapaciteten, ansvarsfrihetsgrunderna, rekryteringen till barnsoldat måste beaktas i en asylprocess. Även fast personen var över minimiåldern då brottet begicks behöver inte personen uteslutas från flyktingstatus, eftersom andra faktorer kan tillämpas på personen.
Avhandlingens syfte är undersöka om en före detta barnsoldat kan beviljas flyktingstatus och hur artikel 1F tillämpas på före detta barnsoldater i en asylprocess. Beviljas före detta barnsoldater flyktingstatus även om det finns ett välgrundat skäl att tro att den asylsökande har begått något av de brott som finns stipulerade i artikel 1F? Kan ett barn ha den mentala kapaciteten för att kunna vara straffrättsligt ansvarig över brotten och vilken är minimiåldern att kunna vara straffrättsligt ansvarig för brott inom folkrätten? I avhandlingen diskuteras de olika element som ska beaktas innan ett beslut om flyktingstatus till en före detta barnsoldat kan tas.
Avhandlingen är en rättsdogmatisk analys och både primära och sekundära rättskällor används. De primära rättskällorna kommer vara i fokus, vilka är bland annat Förenta nationernas konvention angående flyktingars rättsliga ställning från år 1951 och Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter från år 1989. De sekundära rättskällorna kommer att användas för att stärka argumentationen. I avhandlingen används även nationella rättsfall för att se vad stater exempelvis har beaktat i ett beslut om flyktingstatus till en före detta barnsoldat. För att besvara frågeställningen om en före detta barnsoldat kan beviljas asyl är att analysera de olika elementen som mottagarstaten måste beakta innan ett beslut. Dessa element är bland annat minimiåldern att vara straffrättsligt ansvarig.
Avhandlingen argumenterar om en barnsoldat borde ses som ett offer i stället för en förövare inom folkrätten. Avhandlingens resultat visar att för att artikel 1F ska kunna tillämpas på en före detta barnsoldat måste personen bland annat vara över minimiåldern att hållas straffrättsligt ansvarig. Om personen var över minimiåldern då brottet begicks kan artikel 1F tillämpas, men det kan fortfarande finnas faktorer kopplade till barnsoldatskapet som måste beaktas. Den mentala kapaciteten, ansvarsfrihetsgrunderna, rekryteringen till barnsoldat måste beaktas i en asylprocess. Även fast personen var över minimiåldern då brottet begicks behöver inte personen uteslutas från flyktingstatus, eftersom andra faktorer kan tillämpas på personen.