Samband mellan benämningsförmåga och läsförmåga hos skolbarn i Svenskfinland
Mäkkylä, Julia (2019)
Mäkkylä, Julia
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019060218138
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019060218138
Tiivistelmä
Forskning har visat att det finns olika bakomliggande färdigheter som inverkar på läsinlärningen men det förekommer fortfarande en viss oenighet om färdigheternas betydelse bland forskare. Det finns studieresultat som stöder att benämningsförmåga och läsförmåga har en stark koppling, men sambandet är fortfarande inte fastställt.
Syftet med pro gradu-avhandlingen var att undersöka eventuella samband mellan resultat i testning av snabb seriell benämning och ordläsning bland svenskspråkiga förskoleelever samt första-, andra-, tredje- och femteklassare i Finland och om de eventuella sambanden förändras med åren. Som syfte var också att undersöka om det finns ett samband mellan kunskapsnivån inom dessa förmågor.
Avhandlingen fungerar som en del av Niilo Mäki-institutets projekt Inlärning och Stöd (2015-2018). I studien deltog 793 finlandssvenska förskoleelever och elever i årskurs 1,2,3 och 5 från 23 olika skolor som testades med Test i snabb seriell benämning (SSB), Verbbenämningstest (VBT) och Individuell Läsning och Skrivning (ILS-materialet). Undersökningsmaterialet som användes i avhandlingen var två deltest ur SSB.
Resultaten tyder på det fanns samband mellan benämningsnoggrannhet, läsnoggrannhet, benämningshastighet och läshastighet samt att sambanden mellan förmågorna varierar mellan årskurserna. Läshastigheten och benämningshastigheten ökade med stigande årskurs men utvecklingen av läsnoggrannhet och benämningsnoggrannhet visade inte samma mönster. Resultaten visade även att det, trots det starka sambandet mellan förmågorna, kan förekomma undergrupper bland barn, till exempel barn som är snabba benämnare men långsamma läsare.
Kartläggning av förmågor som påverkar läsutvecklingen kan bidra till att upptäcka barn som är i riskzonen för att drabbas av lässvårigheter. Om svårigheter upptäcks i ett tidigt skede kan bättre förebyggande åtgärder göras. Att kartlägga vilka förmågor som hör samman bidrar till att man lättare kan avgöra vilken form av stöd och träning som ett barn drar nytta av med tanke på den framtida läsutvecklingen.
Syftet med pro gradu-avhandlingen var att undersöka eventuella samband mellan resultat i testning av snabb seriell benämning och ordläsning bland svenskspråkiga förskoleelever samt första-, andra-, tredje- och femteklassare i Finland och om de eventuella sambanden förändras med åren. Som syfte var också att undersöka om det finns ett samband mellan kunskapsnivån inom dessa förmågor.
Avhandlingen fungerar som en del av Niilo Mäki-institutets projekt Inlärning och Stöd (2015-2018). I studien deltog 793 finlandssvenska förskoleelever och elever i årskurs 1,2,3 och 5 från 23 olika skolor som testades med Test i snabb seriell benämning (SSB), Verbbenämningstest (VBT) och Individuell Läsning och Skrivning (ILS-materialet). Undersökningsmaterialet som användes i avhandlingen var två deltest ur SSB.
Resultaten tyder på det fanns samband mellan benämningsnoggrannhet, läsnoggrannhet, benämningshastighet och läshastighet samt att sambanden mellan förmågorna varierar mellan årskurserna. Läshastigheten och benämningshastigheten ökade med stigande årskurs men utvecklingen av läsnoggrannhet och benämningsnoggrannhet visade inte samma mönster. Resultaten visade även att det, trots det starka sambandet mellan förmågorna, kan förekomma undergrupper bland barn, till exempel barn som är snabba benämnare men långsamma läsare.
Kartläggning av förmågor som påverkar läsutvecklingen kan bidra till att upptäcka barn som är i riskzonen för att drabbas av lässvårigheter. Om svårigheter upptäcks i ett tidigt skede kan bättre förebyggande åtgärder göras. Att kartlägga vilka förmågor som hör samman bidrar till att man lättare kan avgöra vilken form av stöd och träning som ett barn drar nytta av med tanke på den framtida läsutvecklingen.
Kokoelmat
- 6163 Logopedia [74]