Flyktingkrisen som socialt dilemma : kan socialt förtroende förklara skillnaderna iländers villighet att ta emot flyktingar?
Ristimäki, Eevi (2019)
Ristimäki, Eevi
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019052817431
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019052817431
Tiivistelmä
De dramatiska händelserna och de europeiska ländernas varierandereaktioner på dem under flyktingkrisen som kulminerade i Europa under 2015 väcker frågor om varför vissa länder var mer villiga än andra att samarbeta och visa solidaritet, både mot de flyktingar som försöktenå Europa för att söka skydd, och andra europeiska ländersom kämpade för att kunna hantera flyktingströmmarna. Situationen kan beskrivas som ett socialt dilemma, där kollektivt handlande krävdes för att få kontroll över situationen, men inget land hade ensamt incitament att samarbeta. Alla länder vinner på kollektivt handlande i sociala dilemman men om de inte kan lita på att alla andra länder också samarbetar, är det meningslöst för ett enskilt land att göra uppoffringarför det gemensamma bästa. För att kunna uppnå samarbete i sådana situationer, behövssocialt förtroendeenligt flera teorier.Syftet med avhandlingen är att utreda hur socialt förtroende kan vara en lösning pådet sociala dilemmat kring flyktingmottagande, och öka förståelse för dess inverkan på de europeiska ländernas agerande i flyktingkrisen. I studien undersöks hur graden av socialt förtroende påverkar variationen i länders villighet att ta emot flyktingar genom samarbetsvilja, solidaritet och tolerans. För att kunna mäta denna villighet skapas ett index (Villighet att ta emot flyktingar = VATEF) som rangordnar 28 europeiska länder enligt deras villighet till flyktingmottagande och utgör den beroende variabeln i studien. Indexet omfattar indikatorer som kartlägger och jämför ländernas flyktingpolitik och attityder påolika nivåer: individuell, nationell, EU-och internationellnivå.Det sociala förtroendets effekt på VATEF-indexet utreds genom multipel regressionsanalys med kontrollvariablernaBNP per capita, arbetslöshetsgrad, andel utrikesfödda och östeuropa-dummy. Socialt förtroende har en stark, positiv korrelation med indexet men sambandet håller inte i mer sofistikerade regressionsanalyser på grund av BNP per capita, som försvagar det sociala förtroendets effekt. Separata analyser med öst-och västländer visar att ingen variabel har någon effekt i öst, och socialt förtroende har störrebetydelse i väst. Studiens främsta resultat är att rika länder är mer villiga att ta emot flyktingar, ochdet sociala förtroendets effekt på villigheten inte kan bekräftas på grund av dess starka samvariation med BNP per capita. Vissa tecken tyder på att socialt förtroende har betydelse för villigheten att ta emot flyktingar men rikedom visar sig vara viktigast.Detta till trots, föreslås att inte alltför starka slutsatser ska drasavdetta, eftersom BNP per capita är en variabel som samvarierar med en mängd olika faktorer, varav många inte kunde kontrolleras för. Mer forskning krävs för att förstå rikedomenspositiva effekt på villigheten att ta emot flyktingar. Det sociala förtroendets möjliga effekt genom ökad BNP per capita kan inte heller uteslutas.