Mellan traditionalister och revisionister : En historiografisk undersökning om historieskrivning kring den amerikanska kommuniströrelsen under 2000-talet
Halttunen, Johan (2019)
Halttunen, Johan
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019052116444
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019052116444
Tiivistelmä
Forskningen kring den amerikanska kommuniströrelsen inleddes på 1950-talet av forskare som Theodore Draper. Den tidiga forskningen framhävde betydelsen av Sovjetunionens roll inom rörelsens verksamhet. Senare har Drapers tes utvecklats av forskare som Harvey Klehr och John Earl Haynes, och som en följd av detta har en traditionalistisk skolbildning uppstått. På 1970-talet skedde en motreaktion, och speciellt yngre historiker började kritisera traditionalisternas forskning. Dessa yngre historiker har kallats för ”Nya vänstern historiker”, ”Nya historiker av amerikansk kommunism” och ”revisionister”. Dessa revisionister framhävde betydelsen av så kallade vanliga kommunisters erfarenheter av rörelsens verksamhet, och de tillämpade vanligen ett mera socialhistoriskt och mikrohistoriskt perspektiv i sin forskning. Ända sen 1970-talet har det pågått en häftig debatt mellan dessa två skolbildningar. Debatten har ofta haft en politisk ton, i den meningen att bägge skolbildningarna har anklagat varandra för att bedriva ideologiskt motiverad forskning.
Avhandlingens syfte är att undersöka hur den historiografiska debatten mellan de olika skolbildningarna framkommer i den vetenskapliga tidskriften American Communist History på 2000-talet. Debatten har analyserats utgående från en indelning i diskurser som traditionellt har förekommit i debatten mellan de olika skolbildningarna. Avhandlingen har således som mål att identifiera och analysera hur dessa diskurser framkommer i tidskriften, samt att undersöka om det går att identifiera nya diskurser. Utgående från den historiografiska debatten har två huvuddiskurser identifierats, dvs. en traditionalistisk och revisionistisk. Dessa har ytterligare delats in i ett antal underdiskurser, vilka finns till för att stöda huvuddiskurserna.
Forskningsresultatet visar att mycket av de så kallade klassiska diskurserna fortfarande finns kvar i den historiografiska debatten, men att även en tredje postrevisionistisk huvuddiskurs har börjat uppstå. Denna diskurs argumenterar för ökad objektivitet och en sorts hybrid av traditionalistisk och revisionistisk forskning. Den historiografiska debatten under 2000-talet har således kännetecknats av att allt fler forskare uttrycker sitt missnöje över forskningsfältets polariserade läge. Som en följd av detta har förslag om en tredje annorlunda väg (eller postrevisionistisk väg) förts fram i American Communist History.
Avhandlingens slutsats är således att utgående från den historiografiska debatten i American Communist History, kan 2000-talet kan ses som en ny brytpunkt i forskningen om den amerikanska kommuniströrelsen. Uppkomsten av en postrevisionistisk skolbildning har lett till en debatt om forskningsämnets framtid och de etablerade skolbildningarnas roll inom den framtida forskningen.
Avhandlingens syfte är att undersöka hur den historiografiska debatten mellan de olika skolbildningarna framkommer i den vetenskapliga tidskriften American Communist History på 2000-talet. Debatten har analyserats utgående från en indelning i diskurser som traditionellt har förekommit i debatten mellan de olika skolbildningarna. Avhandlingen har således som mål att identifiera och analysera hur dessa diskurser framkommer i tidskriften, samt att undersöka om det går att identifiera nya diskurser. Utgående från den historiografiska debatten har två huvuddiskurser identifierats, dvs. en traditionalistisk och revisionistisk. Dessa har ytterligare delats in i ett antal underdiskurser, vilka finns till för att stöda huvuddiskurserna.
Forskningsresultatet visar att mycket av de så kallade klassiska diskurserna fortfarande finns kvar i den historiografiska debatten, men att även en tredje postrevisionistisk huvuddiskurs har börjat uppstå. Denna diskurs argumenterar för ökad objektivitet och en sorts hybrid av traditionalistisk och revisionistisk forskning. Den historiografiska debatten under 2000-talet har således kännetecknats av att allt fler forskare uttrycker sitt missnöje över forskningsfältets polariserade läge. Som en följd av detta har förslag om en tredje annorlunda väg (eller postrevisionistisk väg) förts fram i American Communist History.
Avhandlingens slutsats är således att utgående från den historiografiska debatten i American Communist History, kan 2000-talet kan ses som en ny brytpunkt i forskningen om den amerikanska kommuniströrelsen. Uppkomsten av en postrevisionistisk skolbildning har lett till en debatt om forskningsämnets framtid och de etablerade skolbildningarnas roll inom den framtida forskningen.