Ungas orsaker att kontakta krisjourer
Högström, Anna Sofia (2019)
Högström, Anna Sofia
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019052116256
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019052116256
Tiivistelmä
Syftet med avhandlingen var att utreda varför ungdomar och unga vuxna söker hjälp vid den tredje sektorns mentalvårdstjänster. Intresset låg inte vid eventuella diagnoser utan vid ungdomarnas subjektiva uppfattning av de bakomliggande orsakerna till att ta kontakt.
Avhandlingen grundar sig på en enkät som genomfördes vid HelsingforsMissions två krisjourer (Nuorten kriisipiste och Krisjouren för unga) år 2016. Resultaten analyserades med hjälp av SPSS. Enkäten besvarades av 57 ungdomar i åldern 15–29 år som vid tidpunkten för enkäten var klienter vid någondera krisjouren. Cirka tre fjärdedelar av respondenterna hade finska som modersmål och en fjärdedel svenska.
Resultaten visade att den oftast rapporterade orsaken att söka hjälp var prestationsångest/stress. Många ungdomar rapporterade också ensamhet eller problem i sitt parförhållande. Majoriteten av ungdomarna angav fler än en orsak att ta kontakt. Det fanns inget statistiskt signifikant samband mellan antalet kontaktorsaker och ungdomarnas mående i början av vårdkontakten. Däremot fanns ett signifikant samband mellan antalet angivna kontaktorsaker och upplevt bristande stöd från familj och vänner: ungdomar som upplevde bristande stöd uppgav flera orsaker till att söka hjälp. Resultaten visade även att ungdomarna upplevde sig ha fått nytta av kontakten. Deras mående förbättrades signifikant under vårdperioden.
Avhandlingen grundar sig på en enkät som genomfördes vid HelsingforsMissions två krisjourer (Nuorten kriisipiste och Krisjouren för unga) år 2016. Resultaten analyserades med hjälp av SPSS. Enkäten besvarades av 57 ungdomar i åldern 15–29 år som vid tidpunkten för enkäten var klienter vid någondera krisjouren. Cirka tre fjärdedelar av respondenterna hade finska som modersmål och en fjärdedel svenska.
Resultaten visade att den oftast rapporterade orsaken att söka hjälp var prestationsångest/stress. Många ungdomar rapporterade också ensamhet eller problem i sitt parförhållande. Majoriteten av ungdomarna angav fler än en orsak att ta kontakt. Det fanns inget statistiskt signifikant samband mellan antalet kontaktorsaker och ungdomarnas mående i början av vårdkontakten. Däremot fanns ett signifikant samband mellan antalet angivna kontaktorsaker och upplevt bristande stöd från familj och vänner: ungdomar som upplevde bristande stöd uppgav flera orsaker till att söka hjälp. Resultaten visade även att ungdomarna upplevde sig ha fått nytta av kontakten. Deras mående förbättrades signifikant under vårdperioden.