Är män imperiebyggare? : En studie över huruvida kvinnliga styrelseledamöter påverkar förvärvsbeslut ur ett goodwillperspektiv
Wikström, Emilia (2019)
Wikström, Emilia
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019050915040
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019050915040
Tiivistelmä
Mycket av den tidigare forskningen om förvärv har bevisat att majoriteten av förvärven misslyckas med att medföra mervärde till aktieägarna. Misslyckade förvärv utförs ofta av företag vars styrelser består av överkonfidenta och imperiebyggande ledamöter. Dessa två̊ karaktärsdrag ses oftare hos män än hos kvinnor. Detta öppnar frågan om styrelser med jämnare könsfördelning kunde fatta bättre beslut angående förvärv?
Syftet med denna studie var att undersöka huruvida styrelser med jämnare könsfördelning genomför bättre förvärv ur ett goodwillperspektiv. Denna avhandling är det första försöket att fylla den existerande forskningsluckan angående kvinnliga styrelseledamöters bidrag till förvärvsbeslutfattandet. Om priset är högre än värdet av nettotillgångarna hos målföretaget uppstår goodwill. Överpriset motiveras ofta med förväntade synergieffekter. Om goodwillposten i ett senare skede nedskrivs signalerar detta att styrelsen överskattat värdet av synergieffekterna och därmed medförde förvärvet inte de fördelar som styrelsen hade trott. Därför används omfattningen av goodwillnedskrivningen som ett mått på̊ misslyckade förvärv.
Studien utfördes med hjälp av regressionsmodeller där både goodwillnedskrivningar och andelen kvinnor i styrelsen det år förvärvet har skett beaktats. Data har samlats in på den finska marknaden och består av förvärv som utförts av 40 börsnoterade bolag under tidsperioden 2004–2017. Totalt sett identifierades 75 goodwillnedskrivningar som hänförde sig till 59 förvärv. Inget samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och goodwillnedskrivningens omfattning kunde identifieras, därmed hittas inte bevis för att styrelser med jämnare könsfördelning skulle genomföra bättre förvärv. Dock ökar goodwillposten mer de räkenskapsperioder som styrelsen bestått enbart av män. Detta stämmer överens med att manliga styrelser är förknippade med ökad förvärvs aktivitet, större förvärv och högre budpremier som i sin tur bestyrker skillnaderna mellan könen gällande imperiebyggarteorin och hybrishypotesen. Även branschmässiga skillnader kunde identifieras, mansdominerade branscher nedskrev goodwill i större omfattning. Detta kunde i sin tur förklaras med att mansdominerade branscher förvärvar mer eller att kvinnor inte har inflytande i dessa branscher.
Syftet med denna studie var att undersöka huruvida styrelser med jämnare könsfördelning genomför bättre förvärv ur ett goodwillperspektiv. Denna avhandling är det första försöket att fylla den existerande forskningsluckan angående kvinnliga styrelseledamöters bidrag till förvärvsbeslutfattandet. Om priset är högre än värdet av nettotillgångarna hos målföretaget uppstår goodwill. Överpriset motiveras ofta med förväntade synergieffekter. Om goodwillposten i ett senare skede nedskrivs signalerar detta att styrelsen överskattat värdet av synergieffekterna och därmed medförde förvärvet inte de fördelar som styrelsen hade trott. Därför används omfattningen av goodwillnedskrivningen som ett mått på̊ misslyckade förvärv.
Studien utfördes med hjälp av regressionsmodeller där både goodwillnedskrivningar och andelen kvinnor i styrelsen det år förvärvet har skett beaktats. Data har samlats in på den finska marknaden och består av förvärv som utförts av 40 börsnoterade bolag under tidsperioden 2004–2017. Totalt sett identifierades 75 goodwillnedskrivningar som hänförde sig till 59 förvärv. Inget samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och goodwillnedskrivningens omfattning kunde identifieras, därmed hittas inte bevis för att styrelser med jämnare könsfördelning skulle genomföra bättre förvärv. Dock ökar goodwillposten mer de räkenskapsperioder som styrelsen bestått enbart av män. Detta stämmer överens med att manliga styrelser är förknippade med ökad förvärvs aktivitet, större förvärv och högre budpremier som i sin tur bestyrker skillnaderna mellan könen gällande imperiebyggarteorin och hybrishypotesen. Även branschmässiga skillnader kunde identifieras, mansdominerade branscher nedskrev goodwill i större omfattning. Detta kunde i sin tur förklaras med att mansdominerade branscher förvärvar mer eller att kvinnor inte har inflytande i dessa branscher.
Kokoelmat
- 512 Liiketaloustiede [433]