Motstridiga diskurser : jämställdhet och kulturell mångfald i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014
Bergman, Fanny (2019)
Bergman, Fanny
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019050113869
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019050113869
Tiivistelmä
Avhandlingen analyserar hur jämställdhet mellan könen och kulturell mångfald behandlas i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. En nationell läroplan är ett dokument vars syfte är att utöva makt, och ur ett genusvetenskapligt perspektiv är det därför relevant att undersöka hur den nya läroplanen behandlar jämlikhetsfrågor. Kön och etnicitet/rasism i läroplanen 2014 har undersökts på en allmän nivå (Mäkelä et al., 2017, Tuori 2017), men min forskning är den första systematiska analysen av dessa teman i läroplanen. Mina forskningsfrågor är: hur behandlas jämställdhet mellan könen i läroplanen? Hur behandlas kulturell mångfald i läroplanen? Kopplas kulturell mångfald ihop med alla elever och lärare eller endast med vissa grupper? Vilka skillnader lyfts fram och vilka förblir osynliga? Hur talas det i läroplanen om sexuella trakasserier och rasism?
Jag analyserar läroplanen ur ett diskursanalytiskt perspektiv med Foucaults diskursteori som ramverk. I min analys stöder jag mina resonemang på framför allt Hanna Ylöstalos (2012) och Sara Ahmeds (2011, 2012) teoretiska resonemang om jämställdhet mellan könen och kulturell mångfald. Ylöstalo visar hur jämställdhet i Finland uppfattas som ett självklart begrepp men som i praktiken tolkas väldigt olika. Ahmed demonstrerar hur ordet “mångfald” har kommit att användas istället för rasism eftersom det upplevs mindre laddat av många vita. Jag situerar min forskning inom jämställdhetsforskning och postkolonial feministisk forskning, samt inom feministisk pedagogik.
Jag visar att motstridiga diskurser om jämställdhet existerar samtidigt i läroplanen, både sådana som baserar sig på likhetstänkande och sådana som baserar sig på särartstänkande. Kulturell mångfald beskrivs som en rikedom och det finländska samhället som kulturellt heterogent. Trots detta kopplas mångkulturalitet ihop med elever som hör till minoriteter eller har invandrarbakgrund. Vithet blir en osynlig norm. Rasism och sexuella trakasserier situeras framför allt till årskurs 7-9 och som något som sker endast mellan eleverna medan maktrelationer mellan lärare och elever blir osynliga i hegemoniska diskurser. Läroplanen ger inga definitioner eller konkreta verktyg för att arbeta med jämlikhetsfrågor, vilket leder till att det blir svårt eller rentav omöjligt att tillämpa det läroplanen skriver.
Jag analyserar läroplanen ur ett diskursanalytiskt perspektiv med Foucaults diskursteori som ramverk. I min analys stöder jag mina resonemang på framför allt Hanna Ylöstalos (2012) och Sara Ahmeds (2011, 2012) teoretiska resonemang om jämställdhet mellan könen och kulturell mångfald. Ylöstalo visar hur jämställdhet i Finland uppfattas som ett självklart begrepp men som i praktiken tolkas väldigt olika. Ahmed demonstrerar hur ordet “mångfald” har kommit att användas istället för rasism eftersom det upplevs mindre laddat av många vita. Jag situerar min forskning inom jämställdhetsforskning och postkolonial feministisk forskning, samt inom feministisk pedagogik.
Jag visar att motstridiga diskurser om jämställdhet existerar samtidigt i läroplanen, både sådana som baserar sig på likhetstänkande och sådana som baserar sig på särartstänkande. Kulturell mångfald beskrivs som en rikedom och det finländska samhället som kulturellt heterogent. Trots detta kopplas mångkulturalitet ihop med elever som hör till minoriteter eller har invandrarbakgrund. Vithet blir en osynlig norm. Rasism och sexuella trakasserier situeras framför allt till årskurs 7-9 och som något som sker endast mellan eleverna medan maktrelationer mellan lärare och elever blir osynliga i hegemoniska diskurser. Läroplanen ger inga definitioner eller konkreta verktyg för att arbeta med jämlikhetsfrågor, vilket leder till att det blir svårt eller rentav omöjligt att tillämpa det läroplanen skriver.