Verbbenämning hos finlandssvenska skolbarn : skillnader mellan könen samt en- och tvåspråkighet
Karlsson, Erica (2019)
Karlsson, Erica
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019042313109
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019042313109
Tiivistelmä
Barn börjar utveckla sitt språk direkt från födseln och vid ca 1-års åldern säger barn sina första ord. Efter det ökar ordförrådet konstant hela livet. Benämningsprocessen kan beskrivas genom en interaktiv tvåstegsmodell. Barn använder ordets semantiska och fonologiska egenskaper för att producera rätt målord. Tidigare studier har visat att benämning av substantiv kan vara lättare än verbbenämning, och barnen har i studierna fått färre fel vid benämning av substantiv jämfört med benämning av verb. Det har också visat sig att tvåspråkiga barn har klarat sig sämre i benämningsuppgifter än enspråkiga barn.
Syftet med avhandlingen var att utreda ifall det finns skillnader i verbbenämning mellan pojkar och flickor samt mellan en- och tvåspråkiga finlandssvenska skolbarn. Dessutom undersöktes det om det finns regionala skillnader i verbbenämning hos skolbarn i Svenskfinland.
Totalt 420 finlandssvenska skolbarn från 4 olika regioner i Svenskfinland deltog i studien. Regionerna bestod av Österbotten, Åland, huvudstadsregionen och övriga Finland. Könsfördelningen var jämn i alla årskurser. Fördelningen mellan en- och tvåspråkiga barn var jämn i årskurserna 1, 3 och 5. I årskurs 2 fanns det fler tvåspråkiga flickor och fler enspråkiga pojkar. Benämningsförmågan testades med Verbbenämningstestet och utfördes i samarbete med Niilo Mäki-institutet.
Resultaten i studien tyder på att det finns en könsskillnad i verbbenämning. I studien fick flickorna högre poäng än pojkarna i de lägre årskurserna, men skillnaden jämnade ut sig till årskurs 5 där det inte uppmärksammades någon signifikant skillnad. De enspråkiga barnen fick signifikant bättre resultat i verbbenämning än de tvåspråkiga barnen i alla årskurser. Ingen regional skillnad i verbbenämning uppmärksammades i årskurs 1 och 2. I årskurs 3 och 5 fanns det en signifikant huvudeffekt i de regionala skillnaderna i verbbenämning men i parvisa jämförelser uppmärksammades det endast en signifikant skillnad hos femteklassare, var skolbarnen i Österbotten fick signifikant bättre resultat än skolbarnen i huvudstadsregionen.
Syftet med avhandlingen var att utreda ifall det finns skillnader i verbbenämning mellan pojkar och flickor samt mellan en- och tvåspråkiga finlandssvenska skolbarn. Dessutom undersöktes det om det finns regionala skillnader i verbbenämning hos skolbarn i Svenskfinland.
Totalt 420 finlandssvenska skolbarn från 4 olika regioner i Svenskfinland deltog i studien. Regionerna bestod av Österbotten, Åland, huvudstadsregionen och övriga Finland. Könsfördelningen var jämn i alla årskurser. Fördelningen mellan en- och tvåspråkiga barn var jämn i årskurserna 1, 3 och 5. I årskurs 2 fanns det fler tvåspråkiga flickor och fler enspråkiga pojkar. Benämningsförmågan testades med Verbbenämningstestet och utfördes i samarbete med Niilo Mäki-institutet.
Resultaten i studien tyder på att det finns en könsskillnad i verbbenämning. I studien fick flickorna högre poäng än pojkarna i de lägre årskurserna, men skillnaden jämnade ut sig till årskurs 5 där det inte uppmärksammades någon signifikant skillnad. De enspråkiga barnen fick signifikant bättre resultat i verbbenämning än de tvåspråkiga barnen i alla årskurser. Ingen regional skillnad i verbbenämning uppmärksammades i årskurs 1 och 2. I årskurs 3 och 5 fanns det en signifikant huvudeffekt i de regionala skillnaderna i verbbenämning men i parvisa jämförelser uppmärksammades det endast en signifikant skillnad hos femteklassare, var skolbarnen i Österbotten fick signifikant bättre resultat än skolbarnen i huvudstadsregionen.
Kokoelmat
- 6163 Logopedia [74]