Informal venture capital investments : an asset class to consider - An overview of informal venture capital activity and informal investor performance in Finland
Moring, Ruben (2019)
Moring, Ruben
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201903229792
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201903229792
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling är att för första gången ta fram en indikation på finländska ängelinvesterares avkastning genom att granska de enskilda realiserade riskkapitalinvesteringar i onoterade bolag som investerare i avhandlingens tillämpade samplet utfört. Avkastningsmåtten som tillämpats för att mäta investerarnas prestation samt prestation i förhållande till respektiva aktörer inom riskkapitalgenren representerar de bransch-specifika och allmänt accepterade indikatorerna på avkastning, dvs. internräntemåttet som baserar sig på nettonuvärdesmetoden och avkastningsmultipeln som representerar en totalavkastning i förhållande till investerat kapital och står för den mer intuitiva modellen att räkna avkastning på denna typ av investeringar som huvudsakligen granskas i avhandlingen.
Analysen som presenteras i avhandling baserar sig på resultat från ett sampel på total 40 stycken ängelinvesterare som under observationsperioden varit aktiva i Finland och som sammanlagt gjort 126 raporterade realiserade investeringar vid tidpunkten av insamlandet av data. Den aggregerade summan som investerats av dessa individer under observationsperioden var 11 384 461,19 euro, och resulterade i en aggregerad bruttoavkastning på 42 638 557,6 euro. Den totala summan investerades under observationsperioden inkrementellt i 126 bolag, av vilka 54 procent genererade en negativ avkastning eller avkastade lika mycket som det investerade kapitalet i nominella termer. 46 procent av investeringarna genererade en positiv nominell bruttoavkastning. Samplets enskillda investeringars storlek varierade mellan 2 000 euro och 650 000 euro. Den största delen, runt 70 procent av investeringarna var mellan 2 000 och 100 000 euro och investeringsbeloppens median låg på 50 000 euro. Den totala och nominella sammanslagna avkastningen för samplet var 3.75x mätt med den intuitiva avkastningsmultipeln (avkastning/investerat kapital). Samplets sammanslagna avkastning motsvarade en internränta på 30,1 procent. grund av internräntemåttets krav på konsistent kassaflödesfördelning, gjordes det en normalisering av dessa för att komma till en meningsfull avkastningsindikation.
Insamlingen av data till avhandlingen pågick under en relativt lång period (2.6.2017-21.10.2017) och data som insamlats och använts representerar en period på 30,8 år, dvs. 1.1.1987 – 03.10.2017. Individerna valdes till undersökningen på grund av deras aktuella eller tidigare medlemskap i FiBAN, Finlands största oberoende nätverk och takorganisation för ängelinvesterare i Finland. Även om samplet är relativt litet, anses den relativa andelen erhållna svar betydligt då siffrorna jämförs med motsvariga undersökningar som genomförts tidigare i andra delar av världen. Som avhandlingens mätinstrument användes ett frågeformulär, men i praktiken krävdes det åtminstone ett eller flera samtal till respektive ängelinvesterare för att erhålla svar på formulärets frågor. Data dokumenterades i ett kalkylbladsprogram. Formulärets frågor kan hittas i sin helhet i avhandlingens appendix.
Förutom en kvantitativ undersökning på konkreta avkastningsmått och prestation hos finländska ängelinvesterare, har avhandlingens syfte varit att föra fram en utförlig kartläggning och genomgång av de centrala teman inom genren för ängelinvesteringar på basis av föregående tillgängligt vetenskapliga artiklar, rapporter, undersökningar samt kvalitativ data som samlats i samband med den kvantitativa datan i den aktuella undersökningen och som relaterar till de enskilda investeringarna som samplets investerare genomfört.
Avhandlingen har delats upp i följande kapitel, som var och en i detalj presenterar drag hos ängelinvesterare samt faktorer i deras omgivning som påverkar både aktivitet och utkast både ur ett historiskt perspektiv samt rådande läge. Kapitel 1: introduktionen, vars syfte är att skapa kontext till det behandlade ämnet samt kort presentera avhandlingens centrala teman. Kapitel 2: Syftet, vilket i denna avhandling varit att ta fram indikativa mått som, åtminstone i princip, representerar avkastningen på finländska aktiva ängelinvesterares realiserade riskkapitalinvesteringar och genom innehållet bidra till förståelse vad gäller de fundamentala element som påverkar verksamheten av dessa investerare samt analysera de metoder och verktyg som dessa investerare tillämpar i sin beslutsprocess och hur externa faktorer i investerarnas omgivning påverkar investeringsverksamheten. I Kapitel 3: privat kapital, läggs avhandlingens centrala teori fram och de enskilda delarna av värdekedjan inom privat kapital behandlas i detalj. Detta kapitel fungerar som ram för analysen och slutsatsen där resultaten från avhandlingens undersökning jämförs med, samt analyseras utgående från denna teoriram. Kapitel 4: forskningsfrågorna presenterar de konkreta forskningsfrågorna som konvergerar med syftet i kapitel 2. I Kapitel 5 förs det teoretiska ramverket fram. Syftet med kapitel 5 är att presentera och rangordna den använda teorin samt på ett tillräckligt klart sätt presentera de använda avkastninsmåtten samt identifiera potentiella nack- och fördelar med dessa. Kapitel 6: metoden, omfattar en detaljerad genomgång av datainsamlingsprocessen samt de reala och teoretiska bristerna i datainsamlingsprocesen, metoden och data påverkar avhandlingens resultat. I kapitel 7: samplet, erbjudes en detaljerad genomgång av datainsamplingsprocessen samt egenskaperna hos det insamlade data. I Kapitel 8: investerarnas prestation och jämförelse av prestation gentemot resultat från tidigare undersökningar och godtagbara riktmått för avkastning inom övriga genrer av riskkapital analyseras avhandlingens empiriska resultat mot utvald och tillgänglig referensdata i syfte att skapa kontext till avhandlingens resultat. I Kapitel 9: diskussionen och slutsatsen görs en granskning av resultaten och avhandlingens slutsats presenteras.
Avhandlingens teori baserar sig långt på tidigare undersökningar och resultat från andra områden inom riskkapitalgenren. Eftersom forskning inom området för ängelinvesteringar är relativt snävt, även på global nivå, har en stor del av teorin lånats från nära relaterade områden, t.ex. formellt riskkapital (eng. formal venture capital) som är högst relevant och närliggande till informellt riskkapital som även går under namnet ängelinvesteringar. Informationen är huvudsakligen hämtad från vetenskapliga artiklar, böcker, lagstiftning, raporter och sammanfattningar som stöder avhandlingen, analysen samt slutsatserna i sin helhet.
Teoridelen inleds med en omfattande introduktion till avhandlingens centrala ämne genom att beskriva värdekedjan inom privat kapital besående av aktörer från buyout-aktörer som gör investeringar i stabila och relativt stora bolag till formella riskkapitalinvesterare (eng. formal venture capital investors) och ängelinvesterare (eng. informal venture capital investors / angel investors) som investerar i riskfyllda tillväxtbolag samt positionera dessa gentemot varanda och beskriva säregenskaper hos dessa. Kapitlet fortsätter med en detaljrik beskrivning av utvecklingen av riskkapitalinvesteringsaktiviteten i Finland. Det kan konstateras att utvecklingen inom området dragit igång under 1980-talet i Finland i samband med liberalisering av finansväsendet och en förflyttningn till ett allt mer eget kapital-driven finansiering av affärsverksamhet. I kapitlet behandlas även andra centrala offentliga- och privata sektorns aktörer samt deras inverkan på utveckling av riskkapitalsgenren och tillgången och tillflöde av riskkapital till finländska tillväxtbolag. I all sin korthet kan det konstateras att genren i Finland vuxit fram genom samspel och interaktion mellan de olika intressenterna med avvikande agenda och det vore godtyckligt att rikta all beröm till enskilda aktörer, då just detta samspelet mellan aktörerna, transaformationen i lagstiftning och reglering, tidigare utvecklingen i andra länder och en skift i attityd som möjlighgjort en uppsving av denna genre.
I Teoridelen beskrivs även den rådande konkurrensen mellan de olika aktörerna inom privat kapital, men också den omfattande symbiotiska växelverkan och samvaron mellan dessa aktörer, som tillsamman på utgör den vitala värdekedjan för privat kapital och ekosystem som över huvud taget möjliggör att tillväxtbolags visioner kan materialiseras. Längre fram i kapitlet behandlas beskattningen av kapitalinkomst och den rådande lagstiftningen samt dess påverkan på privata investerares benägenhet att investera i riskfyllda privata bolag. Det kan konstateras att beskattningen av kapitalinkomst är faktorn som påverkar till alldra högsta grad ängelinvesterares benägenhet att genomföra denna typ av investeringar och är mycket relevantare än t.ex. allmän utveckling på marknaden och marknadssentiment.
Den omfattande introduktionen följs av en identifiering och en djup genomgång av karakteristiska drag hos ängelinvesterare, deras investeringsverksamhet, preferenser vad gäller investeringsobjekt, mognadsgrad, industriområdet, etc. Dessa investerares olika investeringsfilosifier och investeringsstrategier är även i central roll i teoridelen. I underkapitlen ingår även en diskussion om bland annat investerarnas riskaversion, förvärvsutredningsverksamhet (eng. due diligence), riskreducering och andra relevanta ämnen som är starkt förknippade med investeringar i privata och onoterade bolag. Ängelinvesterarnas aktivitet, strategier, karakärsdrag och prestation jämförs även med investerare från andra genrer inom privatkapital, för att skapa kontext och tillräckligt med referenspunkter för en läsare som inte à jour med rådande avkastningskrav för denna typer av investeringar eller investeringsverksamhet.
Syftet med teordelen är att skapa ett tillräckligt referenverk för att kunna tolka avhandlingens resultat samt avhandlingens slutsatser på ett ändamånsenligt sätt. Utan en tillräcklig och omfattande diskussion, vore det för en läsare lätt att dra intuitiva, dock felaktiga slutsatser som t.ex. att den väntade avkastningen från investeringar typiska för ängelinvesterare motsvarar en 30.1 procents internränta, då detta i verkligheten endast (enligt avhandlingens slutsats) är ett korrekt antagande för ett litet antal ängelinvesterare i näringskedjans top som besitter ett brett professionellt nätverk, tillräckligt med tillgängligt kapital och möjlighet att göra minst några investeringar under ett antal år och vara beredda att binda det investerade kapitalet i flera år i dessa bolag.
Avhandlingens analys konsentrerar sig på att föra fram avhandlingens resultat på ett klart sätt och jämföra resultaten mot resultat från tidigare undersökningar inom området för ängelinvesteringar och nära relaterade områden inom privat kapital.
De centrala fynden från avhandlingens analys och slutsatser kan sammanfattas på följande sätt.
På basis av tidigare undersökningar och den aktuella undersökningen kan vi konstatera att ängelinvesterare runtom i världen gör upp en högst homogen grupp av individer. Genom en generalisering av dessa karaktärsdrag får vi en man i 50 års ålder med en företagarbakgrund som accumulerat tillräckligt förmögenhet för att kunna placera 10–30 procent av sitt obundna kapital i en handfull riskkapitalinvesteringa.
Ett högst intressant observation är att de finländska ängelinvesterarnas prestation motsvarar i hög grad den uppmätta prestationen i referensundersökningar som använts i avhandlingen för jämförelse och stöd. Mätt med de allmänt accepterade måtten för denna typ av riskkapitalinvesteringar, skiljer internräntemåtten som utvunnits från avhandlingens sample med endast några procentenheter från de använda referensundersökningarna. Även andra parametrar som avkastningsspridning, prefererade industrier, innehavsperiod och andra drag skiljer sig mycket lite i den aktuella undersökningen i jämförelse med resultaten från tidigare undersökningar inom området för ängelinvesteringar.
På basis av det tillämpade samplet kan vi se att de finländska ängleinvesterna i snitt upplevt 3.1 realiserade investeringar, där bolagen avyttrades (eng. exit) genom konkurs eller upplösande av bolaget (43 procent), överföring av innehavet mot vederlag till strategisk eller financiell köpare (41 procent) eller avyttring genom annat tillvägagångsätt. Investeringarnas innehavsperiod varierade mycket, men låg generellt på 4,75 år (median) för lyckade investeringar.
Samplets ängelinvesterare prefererade högt ICT bolag (38 procent) samt bolag inom servicebranschen som utgjorde 24 procent av alla realiserade investeringarna. Resultatet motsvarade till stor del det förväntade utfallet, eftersom ICT bolag anses generellt presentera möjligheter vad gäller tillväxt och skalbarhet, vilket står högt på listan av de prefererade egenskaperna hos bolag som ängelinvesterare traditionellt söker.
Som förväntat, prefererar även samplets investerare att investera i syndikat. Runt 80 procent av investeringarna gjordes i syndikat med andra ängelinvesterare (47 procent), andra ängelinvesterare och formella riskkapitalinvesterare (19 procent) och med övriga oklassificierade investerare (10 procent).
Då samplets ängelinvesterares uppmätta avkastning eller prestation ställs i förhållande till allmänna marknadsavkastning på under normala omständigheter, eller till prestationen hos andra aktörer inom området för riskkapital, kan man dra följande slutsatser. Samplets ängelinvesterare som aggregat överträffar nästan utan undantag alla de andra klasserna inom området för privat kapital och avkastningen på allmänna kapitalmarknaden. Dock måste man komma ihåg att avkastningspridningen mellan samplets enskillda investerares investeringsportföljer är betydlig, och att en stor andel av de 40 investeringsportföljerna åstadkom en negativ avkastning under, och endast ett fåtal investeringar genererade över 10 gånger de investerade kapitalet observationsperioden
Avhandlingen är långt ifrån uttömmande vad det gäller förståelsen av den finska ängelinvesteringsgenren, ängelinvesterares aktivitet, dess inverkan på omgivande miljö samt riskkapitalinvesteringar över lag. Det finns stora tomrum i det vetenskapliga materialet vad gäller ängelinvesteringar i norden och framför allt i Finland. Målet med denna avhandling har varit att kartlägga verksamheten i Finland i stora drag, samt försöka minska de rådande klyftorna inom områdets vetenskapliga litteratur.
----------
This thesis will dive into the category of private equity, commonly known as informal venture capital. The thesis provides an in-depth review of the fundamental domains of informal venture capital investments and the informal venture capital environment in order to equip an inexperienced reader with an elemental, although holistic knowledge base of the industry and the current situation in Finland. It should be mentioned that the informal venture capital investor-term is a direct synonym to the commonly used term “business angel” and both terms will be used throughout this thesis.
The primary focus of the thesis is on delivering indicative return measures on informal venture capital investments in Finland and general characteristics of the informal venture capital industry. The aim is to discuss, revolve around and try to provide some answers to the following key questions set for this thesis: 1) How do the Finnish business angels perform in general; 2) How are Finnish business angels performing in terms of return on investment when compared to formal private equity peers?; 3) Are Finnish business angels employing similar strategies, processes and reasoning for decision-making purposes as observed in previous studies targeting venture capital firms and informal venture capital peers and 4) How have the informal venture capital environment, activities and methods of the investors changed in Finland during the last decades. The thesis will also put the informal venture capital industry into a larger perspective by shedding light on paradigms and elements from other private equity genres in terms of investor practices, preferences and some technical approaches used by them.
High dissonance can be found among the results from previous studies addressing informal venture capital performance in Finland. Only a few studies have examined the informal venture capital activity in this geographical region, the most recent of which was conducted by Lahti (2011). In his study, Lahti provides some characteristics of the activity, environmental factors and paradigms employed by venture capital firms and business angels.
Mason and Harrison (2002a) have conducted an elemental performance study of informal venture capital investors in the UK. The current study resembles to some extent the one conducted by Mason and Harrison (2002a) and is therefore central for benchmarking purposes. Lahti’s (2011) paper will also play a significant role in this thesis, since it is used as a reference when analysing the empirical characteristics of Finnish business angels and their investment practices in the current study. Lumme et al. (1998) conducted the pioneering study on Finnish informal venture capital activity in the early 1990s. Because the marketplace for informal investors has experienced a significant transformation since then, their study will mostly be used to create a context to the current settings and provide historical substance when reviewing the evolutionary aspects of the genre in Finland. The work of Van Osnabrugge (2000) is utilized for explaining fundamental reasoning and approaches distinguishing informal from formal venture capital investors. Wiltbank et al. (2009) and Landström’s (1995) papers targeting investment strategies have been used to further examine the alternatives venture capital investors are presented with. The performance benchmarking data have been extracted from various sources, the most important of which is the aggregate statistics provided by Investeurope (former EVCA), the European Investment Fund and other less significant sources.
The findings presented in this thesis are based on answers from 40 business angel investors registered with the Finnish Business Angel Network (FiBAN). An ad hoc research method has been applied to conduct the study. The data have been assembled using a survey approach, and the study can generally be described as a performance study, measuring average returns on Finnish business angel portfolios and unique investments as well as investor practices.
A major difference between the current study and Lahti’s (2011) is the aim. When Lahti (2011) mainly focuses on the development of informal venture capital in Finland and due diligence processes of business angels, the current study attempts to audit the performance of informal venture capital investors in terms of return on investment, as well as to provide an overview of the current environment affecting business angel activity and some insight into the properties and investment approaches of Finnish business angels. The approach resembles more the one taken by Mason and Harrison (2002a), i.e. an explanatory study with the focus on benchmarking performance and activity.
The presented study is utterly static in its nature. In contrast to, for example, Månsson and Landström (2006) who have studied the effects of macroeconomic changes on the business angel activity in Sweden (1992-2004), this study focuses mainly on the current situation in Finland and the Nordics and the performance of these actors compared to selected benchmarks and other private equity investors.
Since the disclosure of informal venture capital-related financial data is done on a voluntary basis, it takes great effort to find coherent and unbiased data on the performance of these investments (Månsson and Landström, 2006; Lahti, 2011).
Analysen som presenteras i avhandling baserar sig på resultat från ett sampel på total 40 stycken ängelinvesterare som under observationsperioden varit aktiva i Finland och som sammanlagt gjort 126 raporterade realiserade investeringar vid tidpunkten av insamlandet av data. Den aggregerade summan som investerats av dessa individer under observationsperioden var 11 384 461,19 euro, och resulterade i en aggregerad bruttoavkastning på 42 638 557,6 euro. Den totala summan investerades under observationsperioden inkrementellt i 126 bolag, av vilka 54 procent genererade en negativ avkastning eller avkastade lika mycket som det investerade kapitalet i nominella termer. 46 procent av investeringarna genererade en positiv nominell bruttoavkastning. Samplets enskillda investeringars storlek varierade mellan 2 000 euro och 650 000 euro. Den största delen, runt 70 procent av investeringarna var mellan 2 000 och 100 000 euro och investeringsbeloppens median låg på 50 000 euro. Den totala och nominella sammanslagna avkastningen för samplet var 3.75x mätt med den intuitiva avkastningsmultipeln (avkastning/investerat kapital). Samplets sammanslagna avkastning motsvarade en internränta på 30,1 procent. grund av internräntemåttets krav på konsistent kassaflödesfördelning, gjordes det en normalisering av dessa för att komma till en meningsfull avkastningsindikation.
Insamlingen av data till avhandlingen pågick under en relativt lång period (2.6.2017-21.10.2017) och data som insamlats och använts representerar en period på 30,8 år, dvs. 1.1.1987 – 03.10.2017. Individerna valdes till undersökningen på grund av deras aktuella eller tidigare medlemskap i FiBAN, Finlands största oberoende nätverk och takorganisation för ängelinvesterare i Finland. Även om samplet är relativt litet, anses den relativa andelen erhållna svar betydligt då siffrorna jämförs med motsvariga undersökningar som genomförts tidigare i andra delar av världen. Som avhandlingens mätinstrument användes ett frågeformulär, men i praktiken krävdes det åtminstone ett eller flera samtal till respektive ängelinvesterare för att erhålla svar på formulärets frågor. Data dokumenterades i ett kalkylbladsprogram. Formulärets frågor kan hittas i sin helhet i avhandlingens appendix.
Förutom en kvantitativ undersökning på konkreta avkastningsmått och prestation hos finländska ängelinvesterare, har avhandlingens syfte varit att föra fram en utförlig kartläggning och genomgång av de centrala teman inom genren för ängelinvesteringar på basis av föregående tillgängligt vetenskapliga artiklar, rapporter, undersökningar samt kvalitativ data som samlats i samband med den kvantitativa datan i den aktuella undersökningen och som relaterar till de enskilda investeringarna som samplets investerare genomfört.
Avhandlingen har delats upp i följande kapitel, som var och en i detalj presenterar drag hos ängelinvesterare samt faktorer i deras omgivning som påverkar både aktivitet och utkast både ur ett historiskt perspektiv samt rådande läge. Kapitel 1: introduktionen, vars syfte är att skapa kontext till det behandlade ämnet samt kort presentera avhandlingens centrala teman. Kapitel 2: Syftet, vilket i denna avhandling varit att ta fram indikativa mått som, åtminstone i princip, representerar avkastningen på finländska aktiva ängelinvesterares realiserade riskkapitalinvesteringar och genom innehållet bidra till förståelse vad gäller de fundamentala element som påverkar verksamheten av dessa investerare samt analysera de metoder och verktyg som dessa investerare tillämpar i sin beslutsprocess och hur externa faktorer i investerarnas omgivning påverkar investeringsverksamheten. I Kapitel 3: privat kapital, läggs avhandlingens centrala teori fram och de enskilda delarna av värdekedjan inom privat kapital behandlas i detalj. Detta kapitel fungerar som ram för analysen och slutsatsen där resultaten från avhandlingens undersökning jämförs med, samt analyseras utgående från denna teoriram. Kapitel 4: forskningsfrågorna presenterar de konkreta forskningsfrågorna som konvergerar med syftet i kapitel 2. I Kapitel 5 förs det teoretiska ramverket fram. Syftet med kapitel 5 är att presentera och rangordna den använda teorin samt på ett tillräckligt klart sätt presentera de använda avkastninsmåtten samt identifiera potentiella nack- och fördelar med dessa. Kapitel 6: metoden, omfattar en detaljerad genomgång av datainsamlingsprocessen samt de reala och teoretiska bristerna i datainsamlingsprocesen, metoden och data påverkar avhandlingens resultat. I kapitel 7: samplet, erbjudes en detaljerad genomgång av datainsamplingsprocessen samt egenskaperna hos det insamlade data. I Kapitel 8: investerarnas prestation och jämförelse av prestation gentemot resultat från tidigare undersökningar och godtagbara riktmått för avkastning inom övriga genrer av riskkapital analyseras avhandlingens empiriska resultat mot utvald och tillgänglig referensdata i syfte att skapa kontext till avhandlingens resultat. I Kapitel 9: diskussionen och slutsatsen görs en granskning av resultaten och avhandlingens slutsats presenteras.
Avhandlingens teori baserar sig långt på tidigare undersökningar och resultat från andra områden inom riskkapitalgenren. Eftersom forskning inom området för ängelinvesteringar är relativt snävt, även på global nivå, har en stor del av teorin lånats från nära relaterade områden, t.ex. formellt riskkapital (eng. formal venture capital) som är högst relevant och närliggande till informellt riskkapital som även går under namnet ängelinvesteringar. Informationen är huvudsakligen hämtad från vetenskapliga artiklar, böcker, lagstiftning, raporter och sammanfattningar som stöder avhandlingen, analysen samt slutsatserna i sin helhet.
Teoridelen inleds med en omfattande introduktion till avhandlingens centrala ämne genom att beskriva värdekedjan inom privat kapital besående av aktörer från buyout-aktörer som gör investeringar i stabila och relativt stora bolag till formella riskkapitalinvesterare (eng. formal venture capital investors) och ängelinvesterare (eng. informal venture capital investors / angel investors) som investerar i riskfyllda tillväxtbolag samt positionera dessa gentemot varanda och beskriva säregenskaper hos dessa. Kapitlet fortsätter med en detaljrik beskrivning av utvecklingen av riskkapitalinvesteringsaktiviteten i Finland. Det kan konstateras att utvecklingen inom området dragit igång under 1980-talet i Finland i samband med liberalisering av finansväsendet och en förflyttningn till ett allt mer eget kapital-driven finansiering av affärsverksamhet. I kapitlet behandlas även andra centrala offentliga- och privata sektorns aktörer samt deras inverkan på utveckling av riskkapitalsgenren och tillgången och tillflöde av riskkapital till finländska tillväxtbolag. I all sin korthet kan det konstateras att genren i Finland vuxit fram genom samspel och interaktion mellan de olika intressenterna med avvikande agenda och det vore godtyckligt att rikta all beröm till enskilda aktörer, då just detta samspelet mellan aktörerna, transaformationen i lagstiftning och reglering, tidigare utvecklingen i andra länder och en skift i attityd som möjlighgjort en uppsving av denna genre.
I Teoridelen beskrivs även den rådande konkurrensen mellan de olika aktörerna inom privat kapital, men också den omfattande symbiotiska växelverkan och samvaron mellan dessa aktörer, som tillsamman på utgör den vitala värdekedjan för privat kapital och ekosystem som över huvud taget möjliggör att tillväxtbolags visioner kan materialiseras. Längre fram i kapitlet behandlas beskattningen av kapitalinkomst och den rådande lagstiftningen samt dess påverkan på privata investerares benägenhet att investera i riskfyllda privata bolag. Det kan konstateras att beskattningen av kapitalinkomst är faktorn som påverkar till alldra högsta grad ängelinvesterares benägenhet att genomföra denna typ av investeringar och är mycket relevantare än t.ex. allmän utveckling på marknaden och marknadssentiment.
Den omfattande introduktionen följs av en identifiering och en djup genomgång av karakteristiska drag hos ängelinvesterare, deras investeringsverksamhet, preferenser vad gäller investeringsobjekt, mognadsgrad, industriområdet, etc. Dessa investerares olika investeringsfilosifier och investeringsstrategier är även i central roll i teoridelen. I underkapitlen ingår även en diskussion om bland annat investerarnas riskaversion, förvärvsutredningsverksamhet (eng. due diligence), riskreducering och andra relevanta ämnen som är starkt förknippade med investeringar i privata och onoterade bolag. Ängelinvesterarnas aktivitet, strategier, karakärsdrag och prestation jämförs även med investerare från andra genrer inom privatkapital, för att skapa kontext och tillräckligt med referenspunkter för en läsare som inte à jour med rådande avkastningskrav för denna typer av investeringar eller investeringsverksamhet.
Syftet med teordelen är att skapa ett tillräckligt referenverk för att kunna tolka avhandlingens resultat samt avhandlingens slutsatser på ett ändamånsenligt sätt. Utan en tillräcklig och omfattande diskussion, vore det för en läsare lätt att dra intuitiva, dock felaktiga slutsatser som t.ex. att den väntade avkastningen från investeringar typiska för ängelinvesterare motsvarar en 30.1 procents internränta, då detta i verkligheten endast (enligt avhandlingens slutsats) är ett korrekt antagande för ett litet antal ängelinvesterare i näringskedjans top som besitter ett brett professionellt nätverk, tillräckligt med tillgängligt kapital och möjlighet att göra minst några investeringar under ett antal år och vara beredda att binda det investerade kapitalet i flera år i dessa bolag.
Avhandlingens analys konsentrerar sig på att föra fram avhandlingens resultat på ett klart sätt och jämföra resultaten mot resultat från tidigare undersökningar inom området för ängelinvesteringar och nära relaterade områden inom privat kapital.
De centrala fynden från avhandlingens analys och slutsatser kan sammanfattas på följande sätt.
På basis av tidigare undersökningar och den aktuella undersökningen kan vi konstatera att ängelinvesterare runtom i världen gör upp en högst homogen grupp av individer. Genom en generalisering av dessa karaktärsdrag får vi en man i 50 års ålder med en företagarbakgrund som accumulerat tillräckligt förmögenhet för att kunna placera 10–30 procent av sitt obundna kapital i en handfull riskkapitalinvesteringa.
Ett högst intressant observation är att de finländska ängelinvesterarnas prestation motsvarar i hög grad den uppmätta prestationen i referensundersökningar som använts i avhandlingen för jämförelse och stöd. Mätt med de allmänt accepterade måtten för denna typ av riskkapitalinvesteringar, skiljer internräntemåtten som utvunnits från avhandlingens sample med endast några procentenheter från de använda referensundersökningarna. Även andra parametrar som avkastningsspridning, prefererade industrier, innehavsperiod och andra drag skiljer sig mycket lite i den aktuella undersökningen i jämförelse med resultaten från tidigare undersökningar inom området för ängelinvesteringar.
På basis av det tillämpade samplet kan vi se att de finländska ängleinvesterna i snitt upplevt 3.1 realiserade investeringar, där bolagen avyttrades (eng. exit) genom konkurs eller upplösande av bolaget (43 procent), överföring av innehavet mot vederlag till strategisk eller financiell köpare (41 procent) eller avyttring genom annat tillvägagångsätt. Investeringarnas innehavsperiod varierade mycket, men låg generellt på 4,75 år (median) för lyckade investeringar.
Samplets ängelinvesterare prefererade högt ICT bolag (38 procent) samt bolag inom servicebranschen som utgjorde 24 procent av alla realiserade investeringarna. Resultatet motsvarade till stor del det förväntade utfallet, eftersom ICT bolag anses generellt presentera möjligheter vad gäller tillväxt och skalbarhet, vilket står högt på listan av de prefererade egenskaperna hos bolag som ängelinvesterare traditionellt söker.
Som förväntat, prefererar även samplets investerare att investera i syndikat. Runt 80 procent av investeringarna gjordes i syndikat med andra ängelinvesterare (47 procent), andra ängelinvesterare och formella riskkapitalinvesterare (19 procent) och med övriga oklassificierade investerare (10 procent).
Då samplets ängelinvesterares uppmätta avkastning eller prestation ställs i förhållande till allmänna marknadsavkastning på under normala omständigheter, eller till prestationen hos andra aktörer inom området för riskkapital, kan man dra följande slutsatser. Samplets ängelinvesterare som aggregat överträffar nästan utan undantag alla de andra klasserna inom området för privat kapital och avkastningen på allmänna kapitalmarknaden. Dock måste man komma ihåg att avkastningspridningen mellan samplets enskillda investerares investeringsportföljer är betydlig, och att en stor andel av de 40 investeringsportföljerna åstadkom en negativ avkastning under, och endast ett fåtal investeringar genererade över 10 gånger de investerade kapitalet observationsperioden
Avhandlingen är långt ifrån uttömmande vad det gäller förståelsen av den finska ängelinvesteringsgenren, ängelinvesterares aktivitet, dess inverkan på omgivande miljö samt riskkapitalinvesteringar över lag. Det finns stora tomrum i det vetenskapliga materialet vad gäller ängelinvesteringar i norden och framför allt i Finland. Målet med denna avhandling har varit att kartlägga verksamheten i Finland i stora drag, samt försöka minska de rådande klyftorna inom områdets vetenskapliga litteratur.
----------
This thesis will dive into the category of private equity, commonly known as informal venture capital. The thesis provides an in-depth review of the fundamental domains of informal venture capital investments and the informal venture capital environment in order to equip an inexperienced reader with an elemental, although holistic knowledge base of the industry and the current situation in Finland. It should be mentioned that the informal venture capital investor-term is a direct synonym to the commonly used term “business angel” and both terms will be used throughout this thesis.
The primary focus of the thesis is on delivering indicative return measures on informal venture capital investments in Finland and general characteristics of the informal venture capital industry. The aim is to discuss, revolve around and try to provide some answers to the following key questions set for this thesis: 1) How do the Finnish business angels perform in general; 2) How are Finnish business angels performing in terms of return on investment when compared to formal private equity peers?; 3) Are Finnish business angels employing similar strategies, processes and reasoning for decision-making purposes as observed in previous studies targeting venture capital firms and informal venture capital peers and 4) How have the informal venture capital environment, activities and methods of the investors changed in Finland during the last decades. The thesis will also put the informal venture capital industry into a larger perspective by shedding light on paradigms and elements from other private equity genres in terms of investor practices, preferences and some technical approaches used by them.
High dissonance can be found among the results from previous studies addressing informal venture capital performance in Finland. Only a few studies have examined the informal venture capital activity in this geographical region, the most recent of which was conducted by Lahti (2011). In his study, Lahti provides some characteristics of the activity, environmental factors and paradigms employed by venture capital firms and business angels.
Mason and Harrison (2002a) have conducted an elemental performance study of informal venture capital investors in the UK. The current study resembles to some extent the one conducted by Mason and Harrison (2002a) and is therefore central for benchmarking purposes. Lahti’s (2011) paper will also play a significant role in this thesis, since it is used as a reference when analysing the empirical characteristics of Finnish business angels and their investment practices in the current study. Lumme et al. (1998) conducted the pioneering study on Finnish informal venture capital activity in the early 1990s. Because the marketplace for informal investors has experienced a significant transformation since then, their study will mostly be used to create a context to the current settings and provide historical substance when reviewing the evolutionary aspects of the genre in Finland. The work of Van Osnabrugge (2000) is utilized for explaining fundamental reasoning and approaches distinguishing informal from formal venture capital investors. Wiltbank et al. (2009) and Landström’s (1995) papers targeting investment strategies have been used to further examine the alternatives venture capital investors are presented with. The performance benchmarking data have been extracted from various sources, the most important of which is the aggregate statistics provided by Investeurope (former EVCA), the European Investment Fund and other less significant sources.
The findings presented in this thesis are based on answers from 40 business angel investors registered with the Finnish Business Angel Network (FiBAN). An ad hoc research method has been applied to conduct the study. The data have been assembled using a survey approach, and the study can generally be described as a performance study, measuring average returns on Finnish business angel portfolios and unique investments as well as investor practices.
A major difference between the current study and Lahti’s (2011) is the aim. When Lahti (2011) mainly focuses on the development of informal venture capital in Finland and due diligence processes of business angels, the current study attempts to audit the performance of informal venture capital investors in terms of return on investment, as well as to provide an overview of the current environment affecting business angel activity and some insight into the properties and investment approaches of Finnish business angels. The approach resembles more the one taken by Mason and Harrison (2002a), i.e. an explanatory study with the focus on benchmarking performance and activity.
The presented study is utterly static in its nature. In contrast to, for example, Månsson and Landström (2006) who have studied the effects of macroeconomic changes on the business angel activity in Sweden (1992-2004), this study focuses mainly on the current situation in Finland and the Nordics and the performance of these actors compared to selected benchmarks and other private equity investors.
Since the disclosure of informal venture capital-related financial data is done on a voluntary basis, it takes great effort to find coherent and unbiased data on the performance of these investments (Månsson and Landström, 2006; Lahti, 2011).
Kokoelmat
- 512 Liiketaloustiede [433]