Den amerikanska drömmen – död eller levande? : En empirisk analys av inkomstojämlikhet och inkomströrlighet i USA under tidsperioden 1970–2010
Emaus, Oskar (2018)
Emaus, Oskar
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018110247134
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018110247134
Tiivistelmä
Inkomstojämlikheten har ökat och inkomströrligheten har minskat i USA sedan 1970-talets slut.
Inkomsterna hos den rikaste procenten av befolkningen i landet har ökat kraftigt medan
inkomsttillväxten har stagnerat för den fattigare halvan av befolkningen i landet. Under
tidsperioden har andelen av befolkningen som förtjänar mer än sina föräldrar nästan halverats.
Avhandlingens syfte är att undersöka sambandet mellan inkomstojämlikhet och inkomströrlighet
samt att tydliggöra fenomenens relation. Undersökningen sker genom en översikt av aktuell
forskning, nationalekonomisk teori och en ekonometrisk analys. I den teoretiska översikten
diskuterar jag Kuznetskurvan, humankapitalteorin, förmögenhetskoncentrationen och teorier om
inkomströrlighet för att granska sambanden mellan den rikaste procentens inkomster,
arbetsmarknaden för låginkomsttagare och överföring av humankapital mellan generationer. I
analysdelen kombinerar jag information från olika källor för att skapa ett nytt datamaterial med
paneldata för tidsperioden 1970–2010 på delstatsnivå. Analysen sker genom en multipel
regressionsanalys med års- och delstatsfixa effekter. Utfallsvariabeln är inkomströrlighet och
kontrollvariablerna är inkomstojämlikhet och ett flertal andra relevanta variabler.
Analysens kärnresultat är att när ginikoefficienten, ett mått för inkomstojämlikhet, ökar med 1
procentenhet predikteras den andel som förtjänar mer än deras föräldrar minska med 0,43
procentenheter. Resultatet tyder på ett möjligt samband mellan inkomstojämlikhet och
inkomströrlighet. Vidare finner jag i analysen att den rikaste procentens inkomster inte direkt
påverkar inkomströrligheten, men att minskningen av den absoluta inkomströrligheten är
accelererande. Jag drar slutsatsen att ett av de centrala sambanden mellan inkomstojämlikhet och
inkomströrlighet är att ökad inkomstojämlikhet kan skapa förhållanden där överföringen av
humankapital mellan generationer försvåras. Inkomstojämlikhet kan ge upphov till varierande
utbildningskvalitet, ojämlik tillgång till högre utbildning och uppväxtmiljöer kantade av
socioekonomiska problem. Aktuell forskning tyder på att i USA har det uppstått en inkomstklyfta
mellan den rikaste procenten och den övriga befolkningen, men också att de regionala skillnaderna
är väldigt stora mellan olika regioner. Vissa bostadsområden hör till de rikaste i världen, medan
livskvaliteten i de fattigaste områdena kan jämföras med nivån i utvecklingsländer.
Slutsatsen i avhandlingen är att det existerar ett statistiskt samband mellan inkomstojämlikhet och
inkomströrlighet i USA. En möjlig förklaring är att ökad inkomstojämlikhet försämrar överföringen
av humankapital mellan generationer, vilket minskar inkomströrligheten. Resultaten och slutsatsen
ligger i linje med tidigare forskning, och bidrar till forskningen genom att tydligare definiera
sambandet mellan inkomströrlighet och inkomstojämlikhet. Användningen av ett unikt
datamaterial och användningen av regressionsanalys bekräftar resultat från tidigare forskning med
en ny infallsvinkel.
Inkomsterna hos den rikaste procenten av befolkningen i landet har ökat kraftigt medan
inkomsttillväxten har stagnerat för den fattigare halvan av befolkningen i landet. Under
tidsperioden har andelen av befolkningen som förtjänar mer än sina föräldrar nästan halverats.
Avhandlingens syfte är att undersöka sambandet mellan inkomstojämlikhet och inkomströrlighet
samt att tydliggöra fenomenens relation. Undersökningen sker genom en översikt av aktuell
forskning, nationalekonomisk teori och en ekonometrisk analys. I den teoretiska översikten
diskuterar jag Kuznetskurvan, humankapitalteorin, förmögenhetskoncentrationen och teorier om
inkomströrlighet för att granska sambanden mellan den rikaste procentens inkomster,
arbetsmarknaden för låginkomsttagare och överföring av humankapital mellan generationer. I
analysdelen kombinerar jag information från olika källor för att skapa ett nytt datamaterial med
paneldata för tidsperioden 1970–2010 på delstatsnivå. Analysen sker genom en multipel
regressionsanalys med års- och delstatsfixa effekter. Utfallsvariabeln är inkomströrlighet och
kontrollvariablerna är inkomstojämlikhet och ett flertal andra relevanta variabler.
Analysens kärnresultat är att när ginikoefficienten, ett mått för inkomstojämlikhet, ökar med 1
procentenhet predikteras den andel som förtjänar mer än deras föräldrar minska med 0,43
procentenheter. Resultatet tyder på ett möjligt samband mellan inkomstojämlikhet och
inkomströrlighet. Vidare finner jag i analysen att den rikaste procentens inkomster inte direkt
påverkar inkomströrligheten, men att minskningen av den absoluta inkomströrligheten är
accelererande. Jag drar slutsatsen att ett av de centrala sambanden mellan inkomstojämlikhet och
inkomströrlighet är att ökad inkomstojämlikhet kan skapa förhållanden där överföringen av
humankapital mellan generationer försvåras. Inkomstojämlikhet kan ge upphov till varierande
utbildningskvalitet, ojämlik tillgång till högre utbildning och uppväxtmiljöer kantade av
socioekonomiska problem. Aktuell forskning tyder på att i USA har det uppstått en inkomstklyfta
mellan den rikaste procenten och den övriga befolkningen, men också att de regionala skillnaderna
är väldigt stora mellan olika regioner. Vissa bostadsområden hör till de rikaste i världen, medan
livskvaliteten i de fattigaste områdena kan jämföras med nivån i utvecklingsländer.
Slutsatsen i avhandlingen är att det existerar ett statistiskt samband mellan inkomstojämlikhet och
inkomströrlighet i USA. En möjlig förklaring är att ökad inkomstojämlikhet försämrar överföringen
av humankapital mellan generationer, vilket minskar inkomströrligheten. Resultaten och slutsatsen
ligger i linje med tidigare forskning, och bidrar till forskningen genom att tydligare definiera
sambandet mellan inkomströrlighet och inkomstojämlikhet. Användningen av ett unikt
datamaterial och användningen av regressionsanalys bekräftar resultat från tidigare forskning med
en ny infallsvinkel.