Ja eller nej till kommunal folkomröstning : en granskning av kommuninvånares och beslutsfattares syn på användning av direkt demokrati i beslutsfattandet
Gästrin, Pia (2018)
Gästrin, Pia
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018092236393
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018092236393
Tiivistelmä
Inom både lagstiftningen och den offentliga diskussionen finns klara strävanden till att öka medborgarnas inflytande och deltagande i den demokratiska processen som ett komplement till det representativa beslutsfattandet. Man har inför olika direktdemokratiska element, till exempel kommunala folkomröstningar, men hur ser kommuninvånare och beslutsfattare på frågan?
Syftet i denna avhandling är att granska om det finns skillnader i hur kommuninvånare, kommunala förtroendevalda och ledande kommunala tjänstemän förhåller sig till användning av kommunal folkomröstning som en del av beslutsfattandet samt om politisk ståndpunkt och värderingar påverkar synen på folkomröstningar.
Avhandlingens hypoteser är att kommuninvånare ställer sig positivt till folkomröstningar, medan förtroendevalda och ledande tjänstemän förhåller sig mera negativt samt att personer som placerar sig till vänster på den politiska skalan ser mera posititivt på folkomröstningar än personer som placerar sig till höger.
Avhandlingen baserar sig på en kvantitativ studie av ett tidigare insamlat empiriskt material, där jag granskar hur olika beroende variabler påverkar kommuninvånares och beslutsfattares syn på användning av folkomröstning vid avgörandet av viktiga kommunala frågor.
På basen av den empiriska studien drar jag slutsatsen att avhandlingens hypoteser stämmer. Kommuninvånare ställer sig positivt till folkomröstningar, medan förtroendevalda har en klart mera negativ syn. Ledande kommunala tjänstemän ställer sig allra mest negativt till folkomröstingar. Personer som placerar sig till vänster på den politiska skalan har en klart mera positiv syn på folkomröstningar än personer som placerar sig själva till höger på samma skala. Partitillhörighet följer också långt samma trend, högerpartiernas väljare ställer sig mera negativt till folkomröstningar än vänsterpartiernas. Kommunala förtroendevalda och ledande tjänstemän ställer sig dock negativt till folkomröstningar oberoende av partitillhörighet.
Utgående från dessa resultat kan man ställa frågan om möjligheten till kommunal folkomröstning verkligen inför en möjlighet för kommuninvånarna att på ett mera direkt sätt påverka beslutsfattandet, då beslutsfattarnas inställning är så negativ.
Syftet i denna avhandling är att granska om det finns skillnader i hur kommuninvånare, kommunala förtroendevalda och ledande kommunala tjänstemän förhåller sig till användning av kommunal folkomröstning som en del av beslutsfattandet samt om politisk ståndpunkt och värderingar påverkar synen på folkomröstningar.
Avhandlingens hypoteser är att kommuninvånare ställer sig positivt till folkomröstningar, medan förtroendevalda och ledande tjänstemän förhåller sig mera negativt samt att personer som placerar sig till vänster på den politiska skalan ser mera posititivt på folkomröstningar än personer som placerar sig till höger.
Avhandlingen baserar sig på en kvantitativ studie av ett tidigare insamlat empiriskt material, där jag granskar hur olika beroende variabler påverkar kommuninvånares och beslutsfattares syn på användning av folkomröstning vid avgörandet av viktiga kommunala frågor.
På basen av den empiriska studien drar jag slutsatsen att avhandlingens hypoteser stämmer. Kommuninvånare ställer sig positivt till folkomröstningar, medan förtroendevalda har en klart mera negativ syn. Ledande kommunala tjänstemän ställer sig allra mest negativt till folkomröstingar. Personer som placerar sig till vänster på den politiska skalan har en klart mera positiv syn på folkomröstningar än personer som placerar sig själva till höger på samma skala. Partitillhörighet följer också långt samma trend, högerpartiernas väljare ställer sig mera negativt till folkomröstningar än vänsterpartiernas. Kommunala förtroendevalda och ledande tjänstemän ställer sig dock negativt till folkomröstningar oberoende av partitillhörighet.
Utgående från dessa resultat kan man ställa frågan om möjligheten till kommunal folkomröstning verkligen inför en möjlighet för kommuninvånarna att på ett mera direkt sätt påverka beslutsfattandet, då beslutsfattarnas inställning är så negativ.