Elevers syn på utomhuspedagogik : En kvalitativ studie av första- och andraklassares syn på utomhuspedagogik i en finlandssvensk kontext
Österman, Susanna (2018)
Österman, Susanna
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018091335601
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018091335601
Tiivistelmä
Utomhuspedagogik kan anses vara ett bra komplement till den traditionella pedagogiken i och med att den kan användas inom varje ämne i skolan. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen möjliggör ämnesövergripande undervisning och kan därmed även anses stöda utomhuspedagogik som metod. En bra lärandemiljö stöder barnens nyfikenhet och intresse att lära sig. Barns sociala, motoriska, kreativa, emotionella och kognitiva utveckling stimuleras bättre utomhus och de får en bättre koncentrationsförmåga och hälsa.
De olika begreppen inom utomhusundervisning används på ett varierande sätt och därmed kan det ibland vara svårt att förstå begreppens verkliga betydelse. All miljöpedagogisk verksamhet bidrar till att skapa en positiv relation till naturen vars syfte är att få en attityd om att värna om naturen. Utomhuspedagogikens huvudsakliga syfte är att möjliggöra helhetsundervisning och ämnesövergripande undervisning, skapa en varierande undervisning med användning av alla sinnen.
Syftet med denna studie är att undersöka finlandssvenska elevers syn på utomhuspedagogik; elevers syn på utomhuspedagogik är förövrigt något som det inte forskats så mycket om. Således fokuserar denna studie på ett relativt outforskat område. Eftersom jag valt elever från första- och andraklass som informanter i undersökningen var det inte ändamålsenligt att fråga dem vilka möjligheter och utmaningar de ser med utomhuspedagogik. Istället har jag valt att via teckningar och enkäter få fram deras syn på utomhuspedagogik. Utgående från teckningarna och enkäterna undersöktes även likheter och skillnader mellan flickors och pojkars syn på utomhuspedagogik.
Utgående från syftet har två forskningsfrågor formulerats:
1.Hurudan syn på utomhuspedagogik har första- och andraklassare i en finlandssvensk kontext?
2.Hurudana likheter och skillnader finns mellan första- och andraklassares syn på utomhuspedagogik i en finlandssvensk kontext?
I den kvalitativa studien används teckningar och enkäter som datainsamlingsmetod. Informanterna var 18 till antalet, tio flickor och åtta pojkar. Informanterna var första- och andraklassare från en finlandssvensk skola. Teckningarna och enkäterna analyserades med meningskategorisering.
Resultaten visar på att eleverna upplever utomhuspedagogik överlag positivt. Eleverna nämner och ritar, natur, väder, människor, djur och byggnader i sina teckningar och enkäter. Det negativa som framkommer är vädrets omväxling. Ur resultaten kan man även urskilja att det inte finns stora skillnader i flickors och pojkar syn på utomhuspedagogik.
Denna studie har bidragit med en bättre förståelse av första- och andraklassares syn på utomhuspedagogik. På grund av studien omfattning går inte resultaten att generalisera men det går att få fram samtliga första- och andraklassares syn på utomhuspedagogik. Resultaten och teorin kan därmed vara till nytta för lärare som jobbar med yngre elever och är intresserade av utomhuspedagogik. Utgående från resultaten från studien kan det tydas att undersökningens första- och andraklassare kan en del om hur man ska klä sig och hur man ska bete sig ute i naturen.
De olika begreppen inom utomhusundervisning används på ett varierande sätt och därmed kan det ibland vara svårt att förstå begreppens verkliga betydelse. All miljöpedagogisk verksamhet bidrar till att skapa en positiv relation till naturen vars syfte är att få en attityd om att värna om naturen. Utomhuspedagogikens huvudsakliga syfte är att möjliggöra helhetsundervisning och ämnesövergripande undervisning, skapa en varierande undervisning med användning av alla sinnen.
Syftet med denna studie är att undersöka finlandssvenska elevers syn på utomhuspedagogik; elevers syn på utomhuspedagogik är förövrigt något som det inte forskats så mycket om. Således fokuserar denna studie på ett relativt outforskat område. Eftersom jag valt elever från första- och andraklass som informanter i undersökningen var det inte ändamålsenligt att fråga dem vilka möjligheter och utmaningar de ser med utomhuspedagogik. Istället har jag valt att via teckningar och enkäter få fram deras syn på utomhuspedagogik. Utgående från teckningarna och enkäterna undersöktes även likheter och skillnader mellan flickors och pojkars syn på utomhuspedagogik.
Utgående från syftet har två forskningsfrågor formulerats:
1.Hurudan syn på utomhuspedagogik har första- och andraklassare i en finlandssvensk kontext?
2.Hurudana likheter och skillnader finns mellan första- och andraklassares syn på utomhuspedagogik i en finlandssvensk kontext?
I den kvalitativa studien används teckningar och enkäter som datainsamlingsmetod. Informanterna var 18 till antalet, tio flickor och åtta pojkar. Informanterna var första- och andraklassare från en finlandssvensk skola. Teckningarna och enkäterna analyserades med meningskategorisering.
Resultaten visar på att eleverna upplever utomhuspedagogik överlag positivt. Eleverna nämner och ritar, natur, väder, människor, djur och byggnader i sina teckningar och enkäter. Det negativa som framkommer är vädrets omväxling. Ur resultaten kan man även urskilja att det inte finns stora skillnader i flickors och pojkar syn på utomhuspedagogik.
Denna studie har bidragit med en bättre förståelse av första- och andraklassares syn på utomhuspedagogik. På grund av studien omfattning går inte resultaten att generalisera men det går att få fram samtliga första- och andraklassares syn på utomhuspedagogik. Resultaten och teorin kan därmed vara till nytta för lärare som jobbar med yngre elever och är intresserade av utomhuspedagogik. Utgående från resultaten från studien kan det tydas att undersökningens första- och andraklassare kan en del om hur man ska klä sig och hur man ska bete sig ute i naturen.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [533]