Hur ser yrkeslärare på rollen som bedömare? : Hur reform uppfattas och påverkar uppfattningar om bedömning av kunnande.
Doktar, Chatarina (2018)
Doktar, Chatarina
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018083134363
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018083134363
Tiivistelmä
Under 2014 – 2018 genomgår yrkesutbildningen i Finland en omfattande reform. En större del av ansvaret för yrkesutbildningarnas inlärning i arbete sätts på arbetslivet och detta oroar utbildningsanordnare, arbetsgivare och övriga samhället. Forskning visar att lärares inställning till reformer är av stor vikt för dess resultat och att lärare uppfattar att de inte kan påverka reformer i deras arbete.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur yrkeslärare uppfattar att reformer förändrar bedömning och hur reformer påverkar yrkeslärares uppfattningar av bedömning. Avhandlingen ska försöka besvara följande forskningsfrågor: Uppfattar yrkesläraren att bedömning förändras genom reformer? och Hur påverkar reformer yrkeslärarens uppfattningar?
Datainsamlingen skedde 11 månader innan den nya lagstiftningen för yrkesutbildningen skulle träda i kraft och åtta yrkeslärare vid två utbildningsanordnare i Svenskfinland intervjuades i halvstrukturerade intervjuer. Undersökningen är av en orienterande karaktär och har en fenomenografisk ansats med en kvalitativ analys på resultatet. Materialet analyserades, kategoriserades och resulterade i olika beskrivningskategorier som utgör undersökningens resultat.
Resultaten visar att yrkeslärarna uppfattar att förändringar i resurser, undervisningstimmar och ansvar förändras som ett resultat av yrkesreformen 2014 – 2018. Yrkeslärarna är utav fem uppfattningar gällande hur reformer påverkar bedömning: osäker, påverkar inte, passiv, positiv och negativ. Dessutom anser yrkeslärarna att arbetslivets ansvar påverkas och blir större vilket de är väldigt oroliga över. Främst tid och resurser vid arbetsplatser är det som oroar yrkeslärarna. De anser också att den allt mer flexibla utbildningen är bra för den studerande men det krävs att yrkesläraren har en bra arbetsrutin och de uppfattar att de själva samt lärarkollegorna påverkas känslomässigt, t.ex. genom att de känner att de saknar inflytande.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att yrkeslärare är uppgivna på hur ofta utbildningen som de arbetar med förändras. De oroar sig för om yrkeslärarprofessionen kommer att behövas i framtida Finland då yrkesutbildningen från och med 2018 ska vara ännu mer arbetslivsorienterad. De oroar sig också över hur en studerandes kunnande prövas och bedöms och om det är tillräckligt för att kunna ge en verklighetsbaserad bild av en individs kunnande. Dessutom lyder en generell uppfattning om att personal i arbetslivet inte är de som ska ansvar för yrkesutbildning.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur yrkeslärare uppfattar att reformer förändrar bedömning och hur reformer påverkar yrkeslärares uppfattningar av bedömning. Avhandlingen ska försöka besvara följande forskningsfrågor: Uppfattar yrkesläraren att bedömning förändras genom reformer? och Hur påverkar reformer yrkeslärarens uppfattningar?
Datainsamlingen skedde 11 månader innan den nya lagstiftningen för yrkesutbildningen skulle träda i kraft och åtta yrkeslärare vid två utbildningsanordnare i Svenskfinland intervjuades i halvstrukturerade intervjuer. Undersökningen är av en orienterande karaktär och har en fenomenografisk ansats med en kvalitativ analys på resultatet. Materialet analyserades, kategoriserades och resulterade i olika beskrivningskategorier som utgör undersökningens resultat.
Resultaten visar att yrkeslärarna uppfattar att förändringar i resurser, undervisningstimmar och ansvar förändras som ett resultat av yrkesreformen 2014 – 2018. Yrkeslärarna är utav fem uppfattningar gällande hur reformer påverkar bedömning: osäker, påverkar inte, passiv, positiv och negativ. Dessutom anser yrkeslärarna att arbetslivets ansvar påverkas och blir större vilket de är väldigt oroliga över. Främst tid och resurser vid arbetsplatser är det som oroar yrkeslärarna. De anser också att den allt mer flexibla utbildningen är bra för den studerande men det krävs att yrkesläraren har en bra arbetsrutin och de uppfattar att de själva samt lärarkollegorna påverkas känslomässigt, t.ex. genom att de känner att de saknar inflytande.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att yrkeslärare är uppgivna på hur ofta utbildningen som de arbetar med förändras. De oroar sig för om yrkeslärarprofessionen kommer att behövas i framtida Finland då yrkesutbildningen från och med 2018 ska vara ännu mer arbetslivsorienterad. De oroar sig också över hur en studerandes kunnande prövas och bedöms och om det är tillräckligt för att kunna ge en verklighetsbaserad bild av en individs kunnande. Dessutom lyder en generell uppfattning om att personal i arbetslivet inte är de som ska ansvar för yrkesutbildning.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [534]