Backsourcing i finländska kommuner : En kartläggande studie om orsaker till att finländska kommuner tar tillbaka utlagda tjänster
Ekebom, Mats (2018)
Ekebom, Mats
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018060525329
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2018060525329
Tiivistelmä
Fenomenet outsourcing, som innebär att en organisation lägger ut en tjänst till en tredje part, har blivit ett allt vanligare förfaringssätt för organisationer i världen. Outsourcing tar sig i praktiken uttryck genom privatisering, upphandling och konkurrensutsättning. Även om outsourcing började i den privata sektorn kom fenomenet att bli populärt även i den offentliga sektorn till följd av New Public Management (NPM). Via outsourcing söker organisationer nya lösningar att ordna tjänster på samt effektiv användning av resurser. Samtidigt pågår också ett annat fenomen: backsourcing. Backsourcing är motsatsen till outsourcing och innebär att en organisation tar tillbaka en utlagd tjänst. Detta hänger ihop med att man börjat få praktiska erfarenheter av outsourcing. Eftersom backsourcing pågår, är det intressant att fråga sig varför och vilka orsaker det kan tänkas bero på. Backsourcing har undersökts väldigt lite, den forskning som finns om backsourcing handlar främst om it inom den privata sektorn. Forskning inom den offentliga sektorn är minimal och gjord i anglosaxiska länder. I Finland finns det i nuläge ingen som undersökt orsaker till backsourcing.
Syftet med denna avhandling var därmed att kartlägga orsaker till backsourcing i finländska kommuner. Avhandlingens forskningsfråga lyder: ”Vilka är orsakerna till att finländska kommuner backsourcar?”. I avhandlingen utvecklas på samma gång induktivt teori om orsaker till backsourcing för att kunna göra kartläggningen. Detta görs via teoretiska orsaker till outsourcing. Teorin utgår därmed från att backsourcing kan förklaras av samma typ av argument som outsourcing, men i motsatt riktning. Ur teorin härleddes förväntningar som undersökningen besvarar. Undersökningen är en kvalitativ fallstudie där fyra kommuner använts i exemplifierande syfte. Från teorin utarbetades fem orsakskategorier: ideologi, ekonomi, innovation, kvalitet och kontroll. Av dessa kategorier härleddes förväntningar som svarar på i vilken form de olika orsakskategorierna förekommer, ifall de förekommer. Förväntningen var att finna orsaker från kategorierna: ekonomi, kvalitet och kontroll men inte från ideologi och innovation. Resultaten visade att orsaker förekom från samtliga kategorier. Ideologi förekom i form av allmänpolitisk vilja att backsourca. Ekonomi förekom i form av inbesparing. Innovation förekom i form av att man fått bot på resursbristen och tagit modell av andra kommuner samt att outsourcing inte uppfattas som modernt. Kvalitet förekom i form av en vilja att säkra servicekvaliteten och genomskinligheten. Kontroll förekom i form av behov av översikt, planering och övervakning av verksamheten. En rangordning av orsakskategorierna gjordes och visade att orsaker inom kontrollkategorin vanligen kom i första hand och orsaker från den ekonomiska kategorin vanligen i andra hand. Fallen kännetecknas inte av enskilda orsakskategorier utan flera är förekommande.
Avhandlingen ger en kartläggning av vilka orsaker som förekommer till fenomenet backsourcing i en finländsk kommunal kontext. På samma gång ger avhandlingen ett bidrag till teorin om orsaker till backsourcing som kan användas i framtida studier. Med stöd av min studie kan följande teoretiska utsagor göras: backsourcing sker p.g.a. ideologiska, ekonomiska, innovativa, kvalitetsmässiga och kontrollmässiga orsaker. Mera specifikt sker backsourcing p.g.a. politisk vilja men den behöver inte vara partipolitisk. Backsourcing sker också som en följd av att organisationer vill uppnå inbesparingar samt som en följd av förbättrad tillgång till resurser. Slutligen sker backsourcing för att säkerställa kvaliteten och för att återta kontrollen över verksamheten. Avhandlingen fungerar därmed bra som en pilotstudie.
Syftet med denna avhandling var därmed att kartlägga orsaker till backsourcing i finländska kommuner. Avhandlingens forskningsfråga lyder: ”Vilka är orsakerna till att finländska kommuner backsourcar?”. I avhandlingen utvecklas på samma gång induktivt teori om orsaker till backsourcing för att kunna göra kartläggningen. Detta görs via teoretiska orsaker till outsourcing. Teorin utgår därmed från att backsourcing kan förklaras av samma typ av argument som outsourcing, men i motsatt riktning. Ur teorin härleddes förväntningar som undersökningen besvarar. Undersökningen är en kvalitativ fallstudie där fyra kommuner använts i exemplifierande syfte. Från teorin utarbetades fem orsakskategorier: ideologi, ekonomi, innovation, kvalitet och kontroll. Av dessa kategorier härleddes förväntningar som svarar på i vilken form de olika orsakskategorierna förekommer, ifall de förekommer. Förväntningen var att finna orsaker från kategorierna: ekonomi, kvalitet och kontroll men inte från ideologi och innovation. Resultaten visade att orsaker förekom från samtliga kategorier. Ideologi förekom i form av allmänpolitisk vilja att backsourca. Ekonomi förekom i form av inbesparing. Innovation förekom i form av att man fått bot på resursbristen och tagit modell av andra kommuner samt att outsourcing inte uppfattas som modernt. Kvalitet förekom i form av en vilja att säkra servicekvaliteten och genomskinligheten. Kontroll förekom i form av behov av översikt, planering och övervakning av verksamheten. En rangordning av orsakskategorierna gjordes och visade att orsaker inom kontrollkategorin vanligen kom i första hand och orsaker från den ekonomiska kategorin vanligen i andra hand. Fallen kännetecknas inte av enskilda orsakskategorier utan flera är förekommande.
Avhandlingen ger en kartläggning av vilka orsaker som förekommer till fenomenet backsourcing i en finländsk kommunal kontext. På samma gång ger avhandlingen ett bidrag till teorin om orsaker till backsourcing som kan användas i framtida studier. Med stöd av min studie kan följande teoretiska utsagor göras: backsourcing sker p.g.a. ideologiska, ekonomiska, innovativa, kvalitetsmässiga och kontrollmässiga orsaker. Mera specifikt sker backsourcing p.g.a. politisk vilja men den behöver inte vara partipolitisk. Backsourcing sker också som en följd av att organisationer vill uppnå inbesparingar samt som en följd av förbättrad tillgång till resurser. Slutligen sker backsourcing för att säkerställa kvaliteten och för att återta kontrollen över verksamheten. Avhandlingen fungerar därmed bra som en pilotstudie.