"Ja, men jag ska ju bli lärare och inte forskare" : en kvalitativ studie om nyutbildade klasslärares upplevelser av den forskningsbaserade lärarutbildningen
Sundström, Amanda (2017)
Sundström, Amanda
Åbo Akademi
2017
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaistakäyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201706077059
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201706077059
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling är att undersöka nyutbildade klasslärares upplevelser av den forskningsbaserade lärarutbildningen och mer specifikt hur de upplever utbildningens betydelse för den egna personliga utvecklingen, den erhållna lärarkompetensen och den erhållna forskningskompetensen.
Följande forskningsfrågor ligger till grund för forskningen:
1. Hur upplever nyutbildade klasslärare utbildningens betydelse för den egna personliga utvecklingen?
2. Hur upplever nyutbildade klasslärare utbildningens betydelse för den erhållna lärarkompetensen?
3. Hur upplever nyutbildade klasslärare utbildningens betydelse för den erhållna forskningskompetensen?
Som datainsamlingsmetod har semistrukturerade intervjuer använts. Informanterna är fem personer, en man och fyra kvinnor, i åldern 22–26 år som utexaminerats från lärarutbildningen vid Åbo Akademi år 2016. Intervjuerna analyserades induktivt och delvist med begreppsstyrd kodning utgående från de resultat som Aspfors och Eklund erhöll i sin studie 2017.
Resultatet visar att klasslärarna har mognat, förändrats som personer och lärt känna sig själva bättre under utbildningen, vilket även gynnar dem i lärarrollen. Utbildningen har stärkt deras självdisciplin och självförtroende eftersom de har blivit bättre på att planera sin tid, påbörja och slutföra uppgifter och ta eget ansvar för sitt arbete. Utbildningen har utvecklat lärarnas lärarkompetens genom att de har fått ökad ämneskunskap och ämnesdidaktisk kompetens. De har erhållit kunskap om pedagogiska teorier som omvandlas till praktisk användbar kunskap i lärarjobbet. Lärarna har utvecklat en förståelse för forskningsrelaterad undervisning där både egna och andras forskningar kan användas. Utbildningen har även utvecklat lärarnas lärarprofessionella förståelse och tänkande genom att synen på lärande, kunskap, undervisning och forskning har förändrats. Lärarna betonar även förbättrade språkkunskaper. Forskningskompetensen har utvecklats genom att lärarna har lärt sig att läsa och förstå tidigare forskning eftersom forskning finns med direkt och indirekt i utbildningen. De har lärt sig att planera och genomföra egna undersökningar och utvecklat forskningsmetodisk kompetens utgående från sina egna forskningsarbeten och de forskningsmetodiska kurserna. Lärarna har även utvecklat en förståelse för vetenskapligt tänkande och forskning överlag och känner till hur forskning kan stödja dem personligen och i lärarrollen.
Den forskningsbaserade lärarutbildningen ger klasslärare en god grund för läraryrket. Utbildningen uppmuntrar dem till att bli professionella och självständiga lärare, men samtidigt visar resultatet på utmaningar som utbildningen bör ta i beaktande. Utbildningen upplevs som ett dilemma för nyutbildade lärare, dels förstår de det forskningsbaserade tillvägagångssättet, dels önskar de flera praktiska inslag i utbildningen för att de ska kunna möta de utmaningar och arbetsuppgifter som deras framtida läraryrke kräver.
Följande forskningsfrågor ligger till grund för forskningen:
1. Hur upplever nyutbildade klasslärare utbildningens betydelse för den egna personliga utvecklingen?
2. Hur upplever nyutbildade klasslärare utbildningens betydelse för den erhållna lärarkompetensen?
3. Hur upplever nyutbildade klasslärare utbildningens betydelse för den erhållna forskningskompetensen?
Som datainsamlingsmetod har semistrukturerade intervjuer använts. Informanterna är fem personer, en man och fyra kvinnor, i åldern 22–26 år som utexaminerats från lärarutbildningen vid Åbo Akademi år 2016. Intervjuerna analyserades induktivt och delvist med begreppsstyrd kodning utgående från de resultat som Aspfors och Eklund erhöll i sin studie 2017.
Resultatet visar att klasslärarna har mognat, förändrats som personer och lärt känna sig själva bättre under utbildningen, vilket även gynnar dem i lärarrollen. Utbildningen har stärkt deras självdisciplin och självförtroende eftersom de har blivit bättre på att planera sin tid, påbörja och slutföra uppgifter och ta eget ansvar för sitt arbete. Utbildningen har utvecklat lärarnas lärarkompetens genom att de har fått ökad ämneskunskap och ämnesdidaktisk kompetens. De har erhållit kunskap om pedagogiska teorier som omvandlas till praktisk användbar kunskap i lärarjobbet. Lärarna har utvecklat en förståelse för forskningsrelaterad undervisning där både egna och andras forskningar kan användas. Utbildningen har även utvecklat lärarnas lärarprofessionella förståelse och tänkande genom att synen på lärande, kunskap, undervisning och forskning har förändrats. Lärarna betonar även förbättrade språkkunskaper. Forskningskompetensen har utvecklats genom att lärarna har lärt sig att läsa och förstå tidigare forskning eftersom forskning finns med direkt och indirekt i utbildningen. De har lärt sig att planera och genomföra egna undersökningar och utvecklat forskningsmetodisk kompetens utgående från sina egna forskningsarbeten och de forskningsmetodiska kurserna. Lärarna har även utvecklat en förståelse för vetenskapligt tänkande och forskning överlag och känner till hur forskning kan stödja dem personligen och i lärarrollen.
Den forskningsbaserade lärarutbildningen ger klasslärare en god grund för läraryrket. Utbildningen uppmuntrar dem till att bli professionella och självständiga lärare, men samtidigt visar resultatet på utmaningar som utbildningen bör ta i beaktande. Utbildningen upplevs som ett dilemma för nyutbildade lärare, dels förstår de det forskningsbaserade tillvägagångssättet, dels önskar de flera praktiska inslag i utbildningen för att de ska kunna möta de utmaningar och arbetsuppgifter som deras framtida läraryrke kräver.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [528]